Visa varukorgen
Design & Illustration

Nya kameran

Om någon råkade lägga märke till att det i veckotursrapporten fanns några bilder tagna från kajaken, så kan meddelas att anledningen är att en vattentät kamera numera ingår i packningen. Olympus 720, som drabbats av leveransförseningar under hela våren dök upp ett par veckor innan turen.

Olympus 720 SW

Nya kameran plåtad med gamla kameran.

Olympus C-3000

Gamla kameran plåtad med nya kameran.

Den nya tar betydligt bättre bilder - både upplösning, kontrast och färgomfång - och är mycket snabbare (väntetiden efter avtryck var en av den gamla kamerans mest irriterande egenheter). Den är vattentät till 3 m och stötsäker (enligt Olympus skall den kunna tappas i ett stengolv från 1,5 meters höjd - vilket kanske inte är så dumt med tanke på att stålhöljet är ganska halt, framför allt när man är våt om händerna - men jag skall försöka låta bli att testa). Vattentätheten har jag däremot testat genom att rolla flitigt med kameran i flytvästfickan. Kameran har naturligtvis en uppsjö av mer eller mindre användbara finesser, av vilka jag hittills bara hunnit titta på en bråkdel.

Avsaknaden av genomsiktssökare upplever jag som ett minus. Displayen är annars mycket bra - stor och tydlig och men bra ljusstyrka - men i solljus är den helt oanvändbar. I medljus kan inte displayen konkurrera med solen, i motljus ser jag bara spegelbilden av mig själv (den säljare i en av stans fotoaffärer som intygade att displayen fungerade perfekt i stark sol under en skidresa i alperna har förbrukat sitt förtroendekapital). Det är bara att skjuta några bilder från höften och hoppas att någon av dem blir bra. Det fanns gott om bilder av halshuggna människor och halva kajaker efter den här trippen.

Med hög upplösning (HQ 3072x2304) räckte batteriet till 243 bilder och dessa fick plats på ett 0,5 giga minneskort. Mycket bra. Jag hade ytterligare en omgång (minnekort plus batteri) i reserv men behövde inte använda dem den här gången. Det går inte att plocka RAW-format ur kameran, men i högsta upplösning är kompressionen mindre än den var i gamla kameran och helt acceptabel i de flesta sammanhang.

Kommentarer

Blir mer "konstnärligare" när man skjuter från höften ;-) Eller så var det bara konstigare...

Förmodligen är det till del en vanesak - men jag har excellerat i konstnärligt lutande horisonter den här turen, liksom kajaker på in i eller ut ur bilden...

Hm, jag har en Olympus 4000-C som troligtvis är modellen efter din gamla trotjänare. Antalet funktioner slår de flesta systemkameror på fingrarna, men det är många knapptryckningar innan man kommer åt funktionerna. Dessutom är den väldigt svår att fotografera snabbt rörliga föremål med. Att vita kanoter blir urfrätta har också irreterat mig, men för övrigt tar den rätt bra bilder tycker jag.

Har nu kompletterat med en lite piggare Olympus E-1, dock bara stänksäker.

Även med den nya saknar jag en hel del detaljer i skuggor och glansdagrar, liksom färgdynamik, jämfört med min gamla Nikon FE2. Men eftersom en scanner kapabel att digitalisera fulla kvaliteten kostar mer än min bil (säger kanske iofs mer om bilen än om scannern) blir det mest digitalfotografering numera. Men det är nog dags för en E-1 eller motsvarande snart.

Handhavandet av SW720 är ganska bra. Även om knapparna är ynkligt små sitter de hyfsat bra placerade och menyn känns logisk och funtionell, med betydligt färre knapptryckningar än på den gamla för att nå de vanligaste funktionerna. Imponerande bra balans mellan hanterbarhet och minimal risk för ofrivilliga knapptryckningar - för hand eller i packpåsen. Men inget för handskar om vintern...

Jag slår ett slag för den gamla hålkameran - i plåt, garanterat vattensäker! Eller varför inte en camera obscura? Eller den bästa kameran - ingen alls. Men knäpp i minnet.

Ett annat trevligt alternativ är ett skissblock och en penna, eller ett litet akvarelletui i resestorlek med t ex 6 färger. Man får ett helt annat förhållande till motivet om man skissar än om man bara trycker på avtryckaren. Men även om det med lite övning bara ett par minuter per bild, fungerar det naturligtvis bäst om man paddlar ensam.

Jag letade upp en snart tio år gammal skissbok ( http://www.thomassondesign.com/diverse/skisser-fran-kajak ) - den väcker angenäma minnen. Jag tror det är dags att komma igång igen...

Ja, så bra Björn! När jag ser alla mina barnbarn (och minns mina barns barndomstid) så ser jag friskheten i deras uppfattning av världen i deras spontana teckningar. Inga hinder där inte. Jag tror jag ska ta upp idén för jag tecknade förr. Konstigt nog har jag aldrig för privat bruk skrivit något om mina färder i alper eller i Lappland, sådant har alltid varit för skrift i någon tidskrift. Kanske för pengar... På något sätt har alla mina färder fått vila i minnet, för att tas upp vid längtansfyllt behov.

Skriv en kommentar