Visa varukorgen
Design & Illustration

Nyfiken på baidarkor?

Tony Calverts baidarkaNågon som blev lite nyfiken på baidarkor när jag la ut filmsnutten med Warren Williamson i Desception Pass härom veckan? I så fall finns här lite mer. Tony Calvert på Nya Zealand har lagt ut lite info om sin nybyggda baidarka. Den är löst baserad på museiförlagan från 1845 MAE AC (pdf).

Kommentarer

Jag hamnade visst på fel avdelning. Den här baidarken var verkligen vacker. Men nylon och... inte min melodi. Flamskyddad? Någon gång under mitten av 1970-talet hittade jag en notis i en amerikansk alpin tidskrift som jag då prenumererade på. En forskare nämnde då oron för vad flamskyddsmedlen kunde åstadkomma vad gäller den nylontältduk som var allmänt förekommande. Alltså vad en person andas in. Det är alltså över 30 år sedan jag läste det där och då hade jag redan övergått till bomullstält för vinterfärderna. Nya oroande signaler dyker upp. Jag förstår egentligen inte varför bakeliten försvann... Så vitt jag vet behövde den inte flamskyddas och varma var ju verkligen de där rören på de gamla radioapparaterna.

Nu är det väl så Henri, att de där bromerade flamskyddsmedlen har sin värsta effekt på fortplantningsförmågan, och som du så vältaligt klargjorde i ett tidigare inlägg (http://www.thomassondesign.com/nyheter/en-fundering-om-spammare#c4515) har du ju skäl att betrakta den avdelningen som i stort avklarad och lagt till handlingarna ;-)

Det är kanske också så att den gamla bakeliten egentligen också behövde flamskyddas - men i en tid med levande ljus i julgranen och i håret på lucior, elprylar med oisolerade metallhöljen, textilisolerade elkablar, och före SEMKO och dess efterföljare, fanns annat med högre prioritet.

Ja, gjorde jag inte en fin saltomortal där!

This spring I am planning on building a SOF baidarka for myself. It'll mainly be for exercise. It'll be built Tom Yost-ish with wood stringers on plywood forms. For now it'll be covered with cheap 20 mil clear PVC. It'll be based on either the 1845 MAE-AC or the 1845 MAE 593-76. I've always loved the look and feel of the Aleut boats.

Dan

CSFW

Thats nice. Are you going to publish building reports as you did on the BP?

There is a little baidarka-inspiration in the two latest kayaks I designed, and I have a couple of strip interpretations in the computer, but I have yet to build the real thing. Hope to find the time in a not so far future...

Björn

I probably post logs as a go. SOF's are a nice change of pace from hardshells. No epoxy either! I figure I can build it in about 30 hours and a $100 USD worth of materials.

Someday I want to build a hardhsell version of the 1934 LM 2-14886-18. I'm going to call it the Dragon Fire. It'll have a big inlayed dragon on the deck. My dream baot. The LM-2 is more of a long distance touring boat. Neat how the baidarkas changed over the years.

Dan

Vad är egentligen skillnaden mellan en kajak och en baidarka, mer än den kluvna stäven?

Bengt,

Frågan är egentligen fel ställd. Baidarkan är en kajak som råkat bli känd under det ryska namnat, eftersom ryssarna under 1800-talet förslavade befolkningen på de Aleutiska öarna i Norra Ishavet för att kontrollera handeln med havsutterpäls och därför kom att influera både nomenklaturen och konstruktionen. Stävarna har sett lite olika ut genom seklerna, men förstäven är så gott som alltid kluven och aktern mycket fyllig. Vidare är baidarkorna rundbottnade till skillnad från t ex grönländska kajaker. Vår uppfattning om kajaker har tyvärr i hög grad formats enbart av de grönländska kajaker som under några sekler dykt upp i Europa - därmed har alla de andra kajaktyperna runt nordkalotten trängts undan ur det kollektiva medvetandet, vilket är synd.

Mer info på http://www.thomassondesign.com/lasa-om/kajakhistoria/alaska

En annan skillnad kan man få vetskap om genom att läsa Wolfgang Brincks excellenta bok. Men i korthet: både fören och aktern i den äkta baidarkan består av rörliga delar. På originalen har man dessutom nötpunkter i form av ben vilket gör att denna kajak, plus den tredelade kölen, kan röra sig i vattnet utan att gå sönder.. Eftersom konstruktionen är av trä har den ingen motståndspotential som ngnting liknande låt säga av metall. Den är eftergivlig mot vågorna. Jag har märkt på de baidarkor jag byggt enligt ursprungsreceptet att de går mycket mjukare, liksom sväljer vågorna. Jag hyser en stor beundran för dessa folks klurigheter. De observerade vattnet och tog till sig lärdomarna utifrån erfarenheter - en ren naturvetenskap m a o. "Människan har alltid varit teknisk"/Farrington.

Skriv en kommentar