Varmfront, kallfront och molnsystem

Senast uppdaterad den 2 maj 2012, 0 kommentarer

Är vädret en pålitlig bundsförvant eller en oberäknelig motståndare. Även om nog mest är en läggningsfråga, betyder det mycket att kunna läsa tecknen på förestående väderomslag. Överraskad behöver man sällan bli. Här finns också molnbilder och lite om lågtryck och fronter.

Lågtryck och fronter

Meteorologiskt ligger Sverige i gränsen mellan västvindområdet med övervägande västliga till sydvästliga relativt varma, fuktiga vindar och polarfronten med kalla, torra ostliga eller nordostliga vindar. Gränsen förskjuts norrut eller söderut beroende på den globala vädersituationen.

I gränsskiktet mellan de båda luftmassorna uppstår ofta turbulenta virvlar som utvecklas till serier lågtryck, normalt 3 - 5 i rad, som med jordrotationen rör sig österut från Nordatlanten in över Skandinavien. Framför varje lågtryckscentrum finns en varmfront, bakom en kallfront. Efterhand hinner kallfronten upp varmfronten och lågtrycket utfylls så sakteliga.

I genomsnitt drabbar oss ca 50 lågtrycksserier varje år, dvs i medeltal en i veckan. Dessa är orsaken till de växlingar i vädret som är typiska för våra breddgrader och som vi ägnar så mycket tid åt att spekulera över, samtala om och svära över.

En varmfront

består av varm luft som tränger undan kallare luft. Eftersom den varma luften är lättare än den kalla glider den upp över kalluften. Fronten får därigenom stor lutning och förebådas i god tid av höga fjädermoln som tätnar till slöjmoln och sjunker. Ibland syns en halo runt solen eller månen. Fronten passerar långsamt under lätt, ihållande regn med ökande intensitet. Efter passagen, som tar ca 8 - 15 timmar, vrider vinden ungefär ett kvarts varv medsols och efterlämnar normalt dålig sikt, dimma och duggregn, sk varmmasseväder.

Kallfronten

lyfter istället bort den varma luften. Den förebådas av molnsystem som tornar upp sig som en mörk vägg med trasiga sönderrivna molnslingor längst upp. Själva fronten är smal och passerar snabbt, ofta med intensiva regnskurar, ibland med hagel och åska. Vinden vrider medsols och är kraftig och byig. En kallfrontspassage är ofta besvärlig för småbåtar till havs. Efteråt är vädret ostadigt med växlande molnighet, regnskurar, byig vind och vanligtvis mycket god sikt, vilket brukar kallas kallmasseväder.

Moln

Moln beskrivs dels efter var de finns: höga, medelhöga och låga moln och dels efter sitt utseende. Olika kombinationer av följande latinska benämningar används:
Cirrus som betyder hårtuss eller hårlock
Cumulus som betyder samla ihop, bygga på, ackumulera
Stratus som betyder lager, skikt, sprida ut
Alto som betyder högt upp
Nimbus som betyder regnmoln.

Några av de molntyper som ofta innebär förändringar i vädret.

Namn/typ	Utseende	Kommentarer
Höga moln	Består av iskristaller i kall luft på hög höjd	4000-10000 meter
	Cirrus Höga Fjädermoln som föregår en varmfront	Innebär oftast bra väder, men om de är utdragna finns hård vind på hög höjd,vilket kan de ge stormbyar
	Cirrostratus Höga Slöjmoln som föregår en varmfront	Täcker ofta stora delar av himmeln. Sol och måne syns igenom, ibland med halo. Innebär normalt att en varmfront är på väg. Regn eller snö inom ett dygn.
	Cirrocumulus Fiskfjällsmoln	Rader av fiskfjällsliknande små molnpuffar som täcker stora delar av himmeln, vanligtvis vita men kan se grå ut i motljus. Förebådar ofta kallt, klart väder.
Medelhöga moln	Består av iskristaller och vattenpartiklar	2000-4000 meter
	Altostratus Medelhöga skiktade moln, grå eller gråblå som föregår en varmfront	Täcker hela himmeln. Solen kan anas bakom molntäcket. Betyder att varmfronten är nära, att det snart börjar regna eller snöa och att stormbyar kan uppstå
	Altocumulus Medelhöga Stackmoln, som föregår en varm- eller kallfront, ofta med åska	Sammanhängande grupper av vita moln med mörk undersida. Kan förebåda både en varmfront, en kallfront och leder ofta till åska.
Låga moln	Består av vattenpartiklar	0-2000 meter
	Stratus Enfärgat grå dimliknande moln som täcker hela himmeln och ibland ger ihållande duggregn.
	Stratocumulus Låga Valkmoln, ofta med blå himmel mellan molnen. öregår kallfront	Föregår ofta en bank av låga skiktade moln
	Nimbusstratus Låga skiktade moln som föregår en varmfront	Mörkgrå moln med ojämn bas. Ger ofta regn eller snö. Kan även ge kraftiga vindbyar
Vertikala moln	Varmluft som stiger genom tropos- och ibland även stratosfären	0-12000 meter
	Cumulus	Tydligt avgränsade, vita eller ljusgrå moln med plan undersida. Innebär ofta bra väder (Cumulus humilis) men finns mörkare grå vertikala partier (Cumulus congestus) förebådar de regn
	Cumulunimbus Upptornande Stackmoln som föregår åska och regnskurar	Om molnen blir städformade (plan utdragen översida) innebär det hårda vindar på hög höjd och stor risk för åska och hård vind.