Sport 395

Det blir en aning lättare med en materialsats - inte för att det förenklar byggandet, utan för att det är svårt att hitta lika bra virke ute i handeln. Men accepterar du lite kvistar i det färdiga skrovet och står ut med ett par timmars extra jobb med en handcirkelsåg, får du en funktionellt lika bra kanadensare på ungefär samma byggtid, om du gör allt själv.

Adrienne, Petrus Johansson med Petruskajak i Tranås bygger på beställning – kontakta honom för offert och leveranstid: http://www.petruskajak.se/default.asp?p=21

Kim, med ritningen finns ett följebrev med kontaktuppgifter till flera bra leverantörer. De kan ge en offert på precis de varor du vill ha...

Stripbygge fungerar med alla typer av skrov. Men jag har inte ritat något tunnelskrov för strip. Det finns egentligen ingen speciell anledning till jag inte gjort det, utom möjligen att det blir lite mer skrovyta och därmed mer vikt – och en av de för mig viktigaste fördelarna med strip är just låg vikt...

Ja, det är inga problem. Sport 325 är 325 cm lång och lastar 230 kg. Lasta in så många som ryms inom de begränsningarna. Men för att hantera flugfiskeutrustning behövs lite svängrum då är det bäst att vara ensam i båten...

Skilnaden mellan olika farkoster handlar inte så mycket om svårighet, utan snarare om att de "svåra" tar några timmar mer att få färdiga. Därför tycker jag inte att det finns någon anledning att fokusera på det, oavsett hur van eller ovan du är som snickare. Bättra att välja en kanot som så bra som möjligt passar den avsedda användningen.

Snabbast att få till är generellt långa smala skrov där böjningen av ribborna är tämligen okomplicerad. Med breda korta, som Sport, tar det lite mer tid att få ribborna på plats. Men det finns ju ingen anledning att bygga en kanot som du inte har nytta av bara för att den går några timmar snabbare att bygga.

Bygg en Sport 395 – eller om du vill ha ett ännu enklare och snabbare bygge, en roddbåt i plywood: den korta versionen av Doris.

Det finns många sätt:

Du kan låta dem vara raksågade och bara runda hålkanterna med en överhandsfräs (avrundningsfräs med liten diameter) i hålen i den färdiga relingen.

Du kan låta klotsarna vara en del av den inre relingsribban och fräsa bort "hålen" med ett rakt frässtål (not- eller kantfräs) – alternativt använda borrmaskin och sticksåg.

Du kan köra en not- eller kantfräs i den färdiga relingen med hjälp av ett par träbitar som styrning på en överhandfräs.

Du kan montera ett rakt frässtål i en fast monterad borrmaskin och med ett par träbitar som styrning runda klotsarna på kortsidorna.

Du kan ge klotsarna en lätt rundning genom att trycka dem mot gummivalsen på en bandslip.

Rasp/fil och en del manuellt jobb fungerar också.

På kanadensare får man normalt alltid skarva väven. Det finns bredare väv, men den är svårare

att få tag i, och eftersom det är lätt att skarva är det knappast mödan värt.

Lägg väven längs kölen. Den räcker till i för- och akterskepp, men midskepps behövs två skarvremsor upp mot relingen. Lägg dessa med 4-5 cm överlapp. Skarven blir så gott som osynlig.

För hundra år sedan i Kanada skarvade man näver på precis samma sätt– den räckte inte heller runt hela skrovet.

Det är väldigt svårt att säga – beror på vad du väljer för virke, var och hur du köper de dyra sakerna (glasfiber och epoxy) och hur du hanterar dem. Men för att börja någonstans: en sats epoxy/glasfiber/filler kan kosta ca 3500 kr, trävirket kan kosta från 500 kr och uppåt – till detta kommer material till sitsar, förbrukningsmaterial (slippapper, klammer) eventuell komplettering av verktyg etc, och till sist: finishlack för 500-800 kr.

Hej Bjørn Erik, vid slaget brukar det bli problem med ribborna i korta breda skrov.

För att fixa detta kan man antingen börja med en horisontell ribba vid relingen och ribba hela vägen in till kölen (och till sist fylla i det som saknas upp i stävarna – men det är ju överspelat för dig).

Det andra alternativet är, som du föreslår, att ribba från kölen och utåt, och ansluta till sidoribborna med några formsågade ribbor.