Beredda att ta över...

Vi borde nog låta råttorna i Malmö gå kanotklubbens introduktionskurs.

De råttor vi ser i Malmö-kanal, efter kraftiga regn, ser inte ut att vara redo att ta över jorden.

Myrorna ligger väl ganska bra till också när det blir så dags.

När det nu har halkat in i den zoologiska sfären så bevistade jag idag två föreläsningar, som visserligen var i anknytning till Linné-firandet, som var riktigt intressanta. Det första handlade om Artbanken, där SLU jobbar med att kartlägga den marina faunan i Västerhavet. Herr Carl von Linné var ju tydligen rädd för vatten och tyckte inte alls om att bli våt om fötterna. Därför undersökte han inte så noggrannt och bara strandnära.

Den andra föreläsningen handlade om hur fåglar ser färger. Å det är en ganska komplicerad historia eftersom vi knappast kan föreställa oss och inte alls kan se på samma sätt. Våra tappar är organiserade så att de är känsliga för olika våglängder. Känsligheterna är ganska breda i basen och överlappar varandra. Topparna ligger ungefär i B, G och R.

Fåglarna däremot har fyra separata toppar, UV, B, G och R, utan överlappning och dessutom har deras ögonbotten en kurva som nästan helt överensstämmer med fokalplanet, dvs de har en rejält stor gul fläck.

Djur, framför all rovdjur, lär ha nåt liknande. Å då tänker jag på Alan-katten som ibland tycks se konstiga saker, spöken och sånt. Han kan sitta nedanför en fullbelamrad diskbänk och titta upp en lång stund innan han med en fantastisk precision hoppar upp och placerar tassarna på de små lediga fläckar som finns. Hur fan kan han se dom utan att ha antingen röntgensyn tillräckligt för att se igenom rostfri plåt eller nån slags holografisk runt-hörnetsyn.

Sånt kan man lägga sig och fundera på när det är -20 grader ute. Jag har väldigt svårt att se nån mening med så många minusgrader. Frysen är avfrostad och det finns ingen användning längre för denna kyla. Den kostar bara en massa pengar. Usch!