Varmfront, kallfront och molnsystem

Latest updated Monday, January 25, 2021, 5 comments

This page is currently available in Swedish only. I may find the time to translate it eventually, but in the meantime Google Translate may provide something intelligible.

Är vädret en pålitlig bundsförvant eller en oberäknelig motståndare. Även om nog mest är en läggningsfråga, betyder det mycket att kunna läsa tecknen på förestående väderomslag. Överraskad behöver man sällan bli. Här finns också molnbilder och lite om lågtryck och fronter.

Lågtryck och fronter

Meteorologiskt ligger Sverige i gränsen mellan västvindområdet med övervägande västliga till sydvästliga relativt varma, fuktiga vindar och lätt luft och polarfronten med kalla, torra ostliga eller nordostliga vindar och tyngre luft. Detta innebär upplagrad energi som orsakar till störningar i gränsskiktet. Gränsen förskjuts norrut eller söderut beroende på den globala vädersituationen.

I gränsskiktet mellan de båda luftmassorna uppstår störningar i form av vågrörelser. Den lätta varmluften pressas upp över den kalla luften och stiger, varvid lufttrycket sjunker och den kallare luften sugs in under och hela systemet börjar med jordrotationen (corioliseffekten) utvecklas till en turbulent virvel som utvecklas till djupt lågtryck. Precis som vågor på en vattenytan blir det inte bara en våg utan flera – normalt 3 - 5 i rad – som med jordrotationen rör sig österut från Nordatlanten in över Skandinavien. Framför varje lågtryckscentrum finns en varmfront, bakom en kallfront. 

I genomsnitt drabbar oss ca 50 lågtrycksserier varje år, dvs i medeltal en i veckan. Dessa är orsaken till de växlingar i vädret som är typiska för våra breddgrader och som vi ägnar så mycket tid åt att spekulera över, samtala om och svära över.

Vinden blåser in mot ett lågtryck och ut från ett högtryck. På grund av corioliseffekten (jordens rotation) blåser det motsols runt ett lågtryck och medsols runt ett högtryck.

En varmfront

består av varm luft som tränger undan kallare luft. Eftersom den varma luften är lättare än den kalla glider den upp över kalluften. Fronten får därigenom stor lutning (ca 1:100-1:400) och förebådas i god tid av höga fjädermoln som tätnar till slöjmoln och sjunker. Dessa fjädermoln kan ofta ses redan på 1000 km avstånd från själva fronten. Ibland syns en halo runt solen eller månen. När fronten närmar sig (ca 300 km bort) börjar ett lätt, ihållande regn som sakta ökar i intensitet. Efter passagen, som tar ca 8 - 15 timmar, vrider vinden ungefär ett kvarts varv medsols och efterlämnar s k varmluftmasseväder, som innebär att luftmassan är varmare än underlaget, och avkyls nerifrån, med dimma och dis som följd, ofta också duggregn.

Kallfronten

lyfter istället bort den varma luften och får därför mindre lutning, ca 1:30-1:75. Den förebådas av molnsystem som tornar upp sig som en mörk vägg med trasiga sönderrivna molnslingor längst upp. Själva fronten är smal och passerar snabbt (3-4 timmar), ofta med intensiva regnskurar, ibland med hagel och åska. Vinden vrider medsols och är kraftig och byig. En kallfrontspassage är ofta besvärlig för småbåtar till havs. Efteråt är vädret ostadigt med växlande molnighet, regnskurar (vintertid snöbyar), byig vind och vanligtvis god sikt, vilket brukar kallas kallluftmasseväder (luftmassan värms upp underifrån och orsakar vertikala rörelser och turbulens).

Ocklusionsfront

När kallfronten hunnit ifatt varmfronten uppstår en s k ocklusionsfront, de båda fronterna ockluderar, där lågtrycket så sakteliga fyll ut och normaliseras.

Moln

Moln beskrivs dels efter var de finns: höga, medelhöga och låga moln, och dels efter uppkomst/utseende: konvektionsmoln (stacklika, bulliga upptornande och bildade i uppvindar), inversionsmoln (vattrade, med utseende efter de vågrörelser i inversionsskikten där de bildas) och uppglidningsmoln (slöjlika, bildas då varmluft glider upp över kalluft och ser ut som trådar med tofsar eller böjda spetsar).

Olika kombinationer av följande latinska benämningar används:
Cirrus som betyder hårtuss eller hårlock
Cumulus som betyder samla ihop, bygga på, ackumulera
Stratus som betyder lager, skikt, sprida ut
Alto som betyder högt upp
Nimbus som betyder regnmoln.

Några av de molntyper som ofta innebär förändringar i vädret.

Namn/typ	Utseende	Kommentarer
Höga moln	Består av iskristaller i kall luft på hög höjd	4000-10000 meter
	Cirrus Höga Fjädermoln som föregår en varmfront	Innebär oftast bra väder, men om de är utdragna finns hård vind på hög höjd,vilket kan de ge stormbyar
	Cirrostratus Höga Slöjmoln som föregår en varmfront	Täcker ofta stora delar av himmeln. Sol och måne syns igenom, ibland med halo. Innebär normalt att en varmfront är på väg. Regn eller snö inom ett dygn.
	Cirrocumulus Fiskfjällsmoln	Rader av fiskfjällsliknande små molnpuffar som täcker stora delar av himmeln, vanligtvis vita men kan se grå ut i motljus. Förebådar ofta kallt, klart väder.
Medelhöga moln	Består av iskristaller och vattenpartiklar	2000-4000 meter
	Altostratus Medelhöga skiktade moln, grå eller gråblå som föregår en varmfront	Täcker hela himmeln. Solen kan anas bakom molntäcket. Betyder att varmfronten är nära, att det snart börjar regna eller snöa och att stormbyar kan uppstå
	Altocumulus Medelhöga Stackmoln, som föregår en varm- eller kallfront, ofta med åska	Sammanhängande grupper av vita moln med mörk undersida. Kan förebåda både en varmfront, en kallfront och leder ofta till åska.
Låga moln	Består av vattenpartiklar	0-2000 meter
	Stratus Enfärgat grå dimliknande moln som täcker hela himmeln och ibland ger ihållande duggregn.
	Stratocumulus Låga Valkmoln, ofta med blå himmel mellan molnen. Föregår kallfront	Föregår ofta en bank av låga skiktade moln
	Nimbusstratus Låga skiktade moln som föregår en varmfront	Mörkgrå moln med ojämn bas. Ger ofta regn eller snö. Kan även ge kraftiga vindbyar
Vertikala moln	Varmluft som stiger genom tropos- och ibland även stratosfären	0-12000 meter
	Cumulus	Tydligt avgränsade, vita eller ljusgrå moln med plan undersida. Innebär ofta bra väder (Cumulus humilis) men finns mörkare grå vertikala partier (Cumulus congestus) förebådar de regn
	Cumulunimbus Upptornande Stackmoln som föregår åska och regnskurar	Om molnen blir städformade (plan utdragen översida) innebär det hårda vindar på hög höjd och stor risk för åska och hård vind.