Frej

Du har helt rätt, 230 måste vara en felskrivning på den eller de första ritningskopiorna. Lite drygt 200 bör det vara. Bulan på akterdäck är en kompromiss mellan estetik och mer lastutrymme – dessutom lite besvärlig att ribba – så ditt "tilltag" är en bra idé.

Frej är mera stabil genom att paddlaren sitter djupare i vattnet och får tyngdpunkten lägre (men ingen av kajakerna är på något sätt superstabila: de rör sig mjukt och fint i sjögång och det är inga problen för paddlaren att helt kontrollera rörelserna). Men framför allt är Frej mera lättmanövrerad och lättrollad, men tappar lite toppfart jämfört med Isfjord.

Isfjord är i grunden en rätt typisk engelsk havskajak, men upplevs som livligare med bättre manöverbarhet, acceleration och fart genom att vikten normalt är en hel del lägre än för en vanlig glasfiberkajak – samma fördelar som Frej får gentemot de glasfiberkajaker i vars anda den är ritad: Tiderace Extreme, P&H Delphin m fl.

Ånä Ola, jag kan direkt komma på ett halvt dussin till som saknas ;-)

Men som jag skrivit någonstans tidigare, när just detta kommit upp: jag har för lite erfarenhet av korta kajaker för strömmande vatten för att veta i vilken ända jag skall börja – men det är såklart ett tillkortakommande som går att ändra på...

Svar 1: Ja, Frej är en utmärkt kajak att börja paddelkarriären i – lättmanövrerad, lätt att hålla fart på, lättrollad, kul att paddla etc...

Svar 2: Frej är inte inspirerad av Discovery, men de fina recensionerna, tillsammans med de nya kajakerna från P&H och Tiderace gav idén om att korta Njord till en mer lekfull och manöverbar kajak. Men i praktiken är Frej minst lika initialstabil som Discovery, så det bör inte vara något problem att fiska från den. Vad det är för andra extra-kayaking-aktiviteter du tänker dig undandrar sig mitt bedömande ;-)

Tack Bjarne

Seapearl är i grunden en Black Pearl, utspädd med några matskedar havskajak: lite mer stabilitet och lite mer lastkapacitet och lite mindre utmaning.

Black Pearl LV är nog den som passar dig bäst om man ser till enbart vikt/deplacement – men annars är Seapearl ett bra val. Bygger du en kajak har du större möjligheter att optimera passformen.

Isfjord, Frej och Njord passar dig perfekt – alla är i grunden ritade för mitt eget behov och jag är ca 184-84 ;-)

Det är inte så stor skillnad mellan Njord och Frej och de gör precis samma jobb i samma förhållanden – men Frej har en svag tendens åt lek-surf-hållet medan Njord lutar en aning åt fart-distans.

Jag håller i grunden med dig – ju mindre tekniska lösningar desto bättre – en lättare, enklare och mera pålitlig kajak. Så såg mina första kajaker ut (Nomad t ex).

Men det finns några problem med Frej i förhållande till dina funderingar. Det är svårt att hålla ihop Frejs lite spretiga prestandaprofil utan skädda – att samtidigt vara en extremt lätthanterad lekkajak och en lugn och sjösäker långfärdskajak för alla förhållanden. Du kommer att bli irriterad på upplovning i sidvind (som du får lösa genom att paddla långsamt) och lite för lite kursstabilitet vid distanspaddling.

Det andra är att akterkanten av sittbrunnen är mycket låg för att kajaken skall vara lätt och bekväm att rolla. Det är därför inte lätt att packa bakom sittbrunnen.

Men du kan prova. Luckor och skädda går att eftermontera om det visar sig behövas (men det är en bra idé att förbereda med plastslangar för ett skäddmontage innan du limmar på locket ;-)

Får tyvärr komma med lite mer trista invändningar ;-)

Det är av flera skäl olämpligt att ha skott bak men inte fram. Det viktigaste är att om det uppstår en läcka (och risken ökar såklart för varje hål man tar upp) så kommer kajaken att bli farligt ohanterbar på grund av att den läckande änden sjunker och den motsatta pekar uppåt.

Lösningen kan vara att antingen ha en lucka bak men inget skott, eller sätta ett löstagbart skott framför fotstödet (har provats av många byggare, t ex med ett ringspant och en lucka med någon sorts låsning tätningslist – men kruxet är att det är lite svårt att nå luckan om du inte också har ett stort sittbrunnshål). En tredje lösning är en lös flytsäck i förskeppet – det finns (eller fanns) en strutformad variant med en mellanvägg, där man packar i ena facket och blåser upp det andra så att den fyller ut i förskeppet.

En fördel med att ha ett skott i sittbrunnens akterkant är att det blir lätt att tömma kajaken genom att lyfta fören. Utan skott blir det mycket besvärligare att få ut allt vatten...

Jag har varken testat plast eller metall – Jag har bara byggt två kajaker med skäddreglage i slang, och i båd fallen ruggade jag upp slangänden med grovt sandpapper och limmade in den. Det gick sådär – den ena gången pålitligt tätt, den andra läckte och orsakade mycket onödigt extrajobb.

Jag skulle inte bekymra mig om eventuell skillnad i slitage på linan – så mycket trixar man inte med skäddan. Är finishen bra (inga gjutgrader eller vassa kanter) duger både plats och metall.

Den slang jag använt är en ganska styv polyamidslang för vacuum, pneumatic etc: 8 mm ytterdiameter, 6 invändigt. Men även slangar i silikonmaterial bör fungera bra.

Krökningen i kölen har ingen större betydelse, under förutsättning att monterar en justerbar skädda. Kajaken blir bara lite mer lättsvängd med skäddan uppfälld (egentligen onödigt eftersom Frej är mycket lättsvängd även i fullängd, men inte heller något större problem).

Eftersom Frej i originalutförande är både en trevlig lek- och surfkajak med suverän manöverbarhet i alla förhållanden, och en bra långfärdskajak med kursstabilitet och mycket bra glid, blir skäddan det som håller ihop den här tämligen spretande prestandaprofilen.

Det beror på hur du vill använda den. Som dagturskajak för lek, surf, roll mm fungerar den utmärkt, men vill du paddla längre turer med full packning bör du förlänga den (öka avståndet mellan spanten när du sätter upp dem) – till kanske 533 eller 546 cm (2 resp 3 cm extra mellan spantmallarna).

Det finns några utseendedrag som är snarlika (t ex formen på stävarna) men i övrigt är det två helt olika kajaker. Frej har en krökt köllinje och är kvick, lättmanövrerad och mångsidigt användbar, och med en justerbar skädda för att kontrollera manöverbarhet/kursstabilitet. Inuk ingår i en äldre (brittisk) tradition med rak köllinje och stor kursstabilitet – effektiv för snabb distanspaddling men utan Frejs mångsidighet och lekfullhet.

Frej är mera släkt med t ex P&H Delphin, Tiderace Pace m fl, som har fått in lite manöverbarhet från surfskis i skrovformen.

Inuk har genom åren tillverkats av flera olika företag: bl a Kirton, Nelo, Seabird, med högst varierande kvalitet. Men nu har Rob Feloy tagit fram en helt ny modell och tar själv hand om tillverkning och försäljning – den heter Inuk Ultra 20 och är längre, aningen bredare och har lite mer böj i kölen – är alltså förmodligen både snabbare, stabilare och mer manövervillig än den gamla.

Thanks for the review John. I am glad to know that Frej seems to live up to your expectations – and mine.

I had a Seda Glider experience a couple of years ago in my Njord. A friend of mine, a very competent paddler, younger, fitter and much much stronger than me, challenged me frequently for short races when touring. It ended mostly in a tie, and if one of us manages to get ahead, it was by less than a meter.

Ja det rullar på bra. I slutet av veckan är det dags att provpaddla de första testexemplaren ur formen. Är allt OK går produktionen igång tämligen omgående. Finns smådetaljer att justera (vilket det oftast gör ;-) kan det bli någon vecka ytterligare av förberedelser. Men det kommer att finnas kajaker att köpa längre fram i sommar...

Tack Jan. Ja, Frej kommer att fungera utmärkt för dina ändamål.

Sittbrunnsöppningen utformar du som du vill. Två storlekar finns på ritningen, plus anvisningar om hur du ändrar efter egna önskemål.

Giving advice on choosing a kayak is a delicate matter, which I try to avoid – apart from some general guidance. But with your comment, I feel confident to be a little more specific. I am 183 cm/83 kg and I divide my time at sea between playing (low-flying over exposed rocks and shooting gaps on wave-fronts, surfing through rock gardens etc) and serious cruising (I frequently go on 1-2 weeks tours along the coast) – both activities combined with a lot of surfing, bracing and rolling.

My old Njord (the prototype) is still my favorite for all this. It is very maneuverable in tight quarters, but very fast in all kinds of weather conditions (not top speed, but a high mean speed with surprisingly moderate muscle power over long hours in the cockpit). The initial stability is not very high, but the secondary is (nobody capsizes from an upright position, but when leaning or being pushed too far into the secondary stability range). A lower initial stability is an advantage for many reasons: it leads to easy and easily predictable movements in confused waves and it enables the paddler to control the kayaks orientation on waves (whereas the righting moment of much stability forces the kayak parallel to the water surface of every wave). The Njord is a medium volume kayak, best suited to paddlers used to traveling light, and thus enjoying the advantage of a lighter more responsive kayak – and the benefit of a kayak that performs as nicely with or without load.

Choosing between Njord and Frej is hard since Frej is a just a wider and shorter Njord with a slightly higher foredeck. This means that you trade a little cruising speed for a little more maneuverability – and inexperienced paddlers like the higher initial stability. But to me, Njord wins hands down. I love the daily runs of 35-45 NM with full camping load and in all kinds of weather and sea conditions, and the stability curve suits me perfectly: the easy movements are less tiring than the somewhat jerky movements of a really stable craft. The secondary stability is there should anything extraordinary happen – I can lie down on a static brace without the paddle and hands above the surface (with full load). I can roll the kayak both ways, empty or fully loaded, with the paddle or by hand.

In essence, Njord and Frej are the same but Njord is slightly more aimed at serious cruising and Frej at play – but the difference is rather slight. But Frej has a touring pace on par with most commercial touring kayaks and Njord is more maneuverable than most kayaks of its length. The most commented difference is that Frej feels initially more stable.

I have a couple of comments on your building ideas: while I like the idea of no bulkheads/hatches and have done years of serious touring in such kayak (things that are not there weigh nothing, cost nothing and don’t break). But with Njord and Frej, the aft deck is so low behind the cockpit (to make rolling and bracing super easy) that it is very hard to use the aft volume without a deck hatch. And since I prefer a small ocean cockpit it would for me also be hard to pack up front efficiently.

I am not very fond of using plywood as strips. Material waste is approx the same as with solid wood (the width of the saw blade), plywood is generally heavier than solid wood (fir, cedar, paulownia etc) and it is not as strong (since half of the layers will be in the wrong direction for the expected load – the important function of the wood is to provide good longitudinal tensile and compressive strength, while the glass/carbon/aramid is there to add the transversal strength that ribs do in traditional boat building, to distribute impact loads over a larger area and to seal the hull). The wood is not just a core but an important structural member.

A lighter core is tempting (foam, balsa), but if you end up having to increase the outer layer to compensate for the lack of core strength, it would mean to save on a density 0,3-0,45 material by using more of a density 1,4-2,0 material.

To keep the weight down (a Njord built with an eye on weight should come out at approx 15-17 kg including bulkheads, hatches, adjustable skeg etc) I would use one layer glass, doubled just along the keel, sheer and stems and in certain areas mentioned in the manual (under the aft deck where you might sit entering, under the heels for wear, in the cockpit where you put your feet entering and exiting, under the fore deck where you might pull a waterlogged kayak in a rescue situation etc).

S-glass is in my experience not worth the extra cost and work. It is harder to wet out, not as flexible and therefore difficult to drape over the curved surfaces and the extra tensile strength does not increase the strength in the completed structure more than marginally.

As you may have seen I started painting my kayaks a number of years ago. Several reasons: I wanted people to see the lines of the kayaks, not just admiring the wood pattern and I wanted to have the kayaks easily maintained since I use them hard as utility craft. But few first-time strip builders have the guts to slap a coat of paint over the lovely wood ;-)

Dina iakttagelser är helt riktiga. Långa kajaker har generellt högre toppfart, men inte sällan högre friktion i lägre farter. Men det går inte att koppla en egenskap så direkt till en enda parameter. Det är lätt att hitta exempel på korta kajaker som har högre toppfart än långa och långa kajaker med lägre friktion i lågfart. Kajakdesign handlar om att väga ihop en mängd olika, och inte sällan motstridiga, parametrar till en välbalanserad enhet med de egenskaper man önskar sig. För just fart är längd/breddförhållande (Frej 9,4 – Njord 10,9) och Pc (Frej 0,52 – Njord 0,56) viktiga. Men även kursstabilitet/manöverbarhet/långskeppsbalans (hur mycket kraft man måste lägga på styrning) och stabilitet (hur kajaken rör sig i sjön; stor initialstabilitet ger större rörelser och mer turbulens kring skrovet) påverkar den praktiskt användbara fartpotentialen.

I vanliga paddelsammanhang är det ingen större skillnad mellan Njord och Frej i farthänseende. Båda är lätta att hålla jämn och bra fart med i en paddelgrupp, oavsett om gruppen består av starka paddlare eller inte.

Skillnaden märks främst vid ambitiös långpaddling. Den som vill åt lite längre dygnsdistanser i olika väderförhållanden kommer att uppleva Njord som snabbare. Anledningen kan var flera: med lite mer tryck i paddeln ligger Njord bekvämt på en aningen högre marschfart än Frej, i måttlig motsjö går Njord mera effektivt genom att den överbryggar våglängden lite bättre och därmed slösar mindre energi på att stampa och med aningen lägre initialstabilitet påverkas Njord mindre av vågor från sidan o.s.v...

Nanoq hamnar någonstans mellan Frej och Njord i praktiken. Som jag skrivit på olika ställen är fartsiffrorna från början de teoretiska som designprogrammet tillhandhåller, för att sedan justeras efter praktisk erfarenhet. Siffrorna gäller också för den valda lastkapaciteten: 135 kg för Frej, 130kg för Njord och 125 för Nanoq (i jämförelsen mellan Frej och Nanoq har Frej alltså 10 kg mer last att dra på).

Men försök testa både Frej och Nanoq/Alleq/Qanik.

...och, vill jag baserat på min egen erfarenhet tillägga, med så ambitiös långturspaddling som 13-15 timmar per dag skulle jag bli förvånad om du inte skulle komma längre, känna dig tryggare i dåligt väder och vara mindre trött efter tunga motvindspass i en Njord, än i någon av de andra...

Hi Axel, a Frej at 480 cm will have a load capacity of 127 kg, instead of the standard 135 kg – more than enough for day tours. Traveling light, you may even take a short Frej on multi-day tours.

Approx 280 meter strips. This information is noted on the Swedish Frej-page, but I have forgotten to add it on the English pasge. Thanks for the reminder...

Hi John, yes it was mentioned in the comment above: 280 meter strip including a reasonable "fudge factor"...

The hull itself is very suitable for a surfski modification. The disadvantage is that the deck is lower than on a surfski (since it is assumed that a spraydeck is used) and it will thus be wet. A good drain is recommended, as is a decent size rudder (preferably under the hull – those are much more efficient) if the surfski-frej is to be as maneuverable off the wind as a real surfski.

Tack Torleif för förtydligandet. Det stämmer bra med mina erfarenheter. Vi är också överens om att Frej skall ha en justerbar skädda – det finns alltid och för alla kajaker kombinationer av vindriktning och vindstyrka där skäddan är skillnaden mellan en lugn neutralstyrd kajak och en som kräver råslit med paddeln på ena sidan och sänkt fart.

Surf däremot är en fråga om tycke och smak: antingen skäddan nere och enklare styrning men nackdelen att det kan vara svårt att häva en påtvingad gir, eller skäddan uppe och mer jobb för att hålla kursen men bättre manöverkontroll om det kniper.

En kajak har liten volym och blir därför känslig för viktfördelningen. Men i övrigt är det inget problem med en stor packlucka för en hund. Ett par nackdelar finns: du kan behöva lasta lite fram för att få jämvikt, annars kan kajaken bli svårhanterad, och ju större lucka desto svårare att få den tät.

Men kontakta Petruskajak i Tranås – han har en "hundversion" av Sommen (scrolla ner till "Hundkajaken"), som är en lätthanterad och pigg kajak som du kan köpa, hyra eller bygga själv på en 8 dagars byggkurs hos Petrus. Den har en extra sittbrunn för hunden och där passar ett transportkapell när inte hunden är med.

Kajakerna utgår från ungefär samma kravspecifikation, men den generella skillnaden är att Nordr S därefter diskuterades fram mellan mig, beställaren, marknadsföraren och tillverkaren – medan Frej följer den ursprungliga önskelistan helt. Nordr S är därför en lite urvattnad version av Frej, lite mer Mädchen-für-alles, middle-of-the road, lite mer kommersiellt appeal på en global marknad men lite mindre spännande att paddla. Estetiskt ville beställaren pimpa Nordr med färger och skulpterade veck i laminatet, medan på Frej var vi (Struer och jag) överens om att formen och linjerna är ett fullt tillräckligt designstatement.

I praktiken är Frej lite lättare och mer manöverbar (jag fick rita bort lite manöverbarhet på Nordr eftersom beställaren ansåg att roder var en kommersiell nödvändighet), mer lätthanterad i sjögång (det lägre däcket och tajtare sittbrunnen ger bättre kajakkontroll – men inte gångbart på vissa marknader enligt Nordrs beställare). Vidare lastar Frej lite mer, dels genom att den är lättare och dels genom mindre volym i sittbrunnen och mer i lastutrymmena. Farten är ungefär densamma (Nordr tjänar på högre PC, Frej på lägre vikt). Initialstabiliteten är aningen bättre i Frej eftersom paddlaren sitter lite lägre i vattnet (mer krökning i kölen) vilket tillsammans med sittbrunnskonfigurationen kan ge en större trygghet i grov sjögång. Här är en bild som visar skillnaden på skroven (Nordr i rött, Frej i blått).

Som helhet är Nordr S en mycket lyckad kajak – men Frej är ännu bättre.

Diskussionen ovan gäller kompositkajaken Frej från Struer. Bygger du själv i trästrip/epoxy minskar vikten ytterligare med flera kilo, vilket ger en snabbare, piggare, ännu mer manöverbar kajak med ännu mer lastkapacitet.

Håller fullständigt med – både om storleken och om utrustningen! Roder och skädda är en kommersiell styggelse med ursprung rätt långt från ritbordet...

Min BP-sittbrunn är 38x52 cm. Men Frej är en helt annan sorts kajak när det gäller volum i sittbrunnen (se tvärsnitt – Frej i blått, min egen BP i rosa (gjord för mina 185/85, men BP-måtten kan skilja beroende på vem den är ritad för). Du har visserligen inte angett hur lång du är eller skostorlek, men det skulle förvåna mig om du tycker att Frej är trång.

Det är inget större problem att förlänga sittbrunnen lite föröver. Du vinner ingenting på det (inte lättare att komma i och ur och inte mer plats för knän och fötter), men det innebär inte heller några större problem.

Skall du förenkla i- och urstigning behöver du öka till någonstans kring 80 cm längd, och acceptera en del andra nackdelar.

Det står att du med fördel kan använda ett par smalare ribbor vid övergången skrov-däck. Framför allt på akterdäcket är det en stor fördel. Bäst är om du klyver en 20 mm ribba med sågskäret lite vinklat, så att du får två trapetzoidformade ribbor, ca 9 mm ribbor med med en rak och en vinklad sida. Om du vänder den ena för-akter får du två bitar som snyggt tar upp den snäva radien vid akterdäckets reling.

Men står det någonstans att hela däcket skall ribbas med smalare ribbor, är det något jag missat. I så fall är jag tacksam om du kan berätta var så jag kan korrigera.

Nej det är riktigt. Jag har bara lagt in det där det känns nödvändigt. Det är lätt att bli hemmablind ;-)

Jag har förtydligat i byggbeskrivningen och skall lägga in skiss på Frejritningen.

Frej är ett gränsfall – men jag föredrar att använda smala ribbor även på Frej. Skrov-däck-skarven blir lite snyggare – framför allt bakom sittbrunnen.

Jag brukar klyva en bordläggningsribba med sågblader vinklat ca 15 grader. Då får jag två ribbor ca 8-9 mm breda med en vinklad långsida. Den ena ribban vänds för-akter och underlättar att få däcksradien fri från glipor.

Det är väldigt svårt att återge en komplicerad 3D-form på ett tvådimensionellt ritningsblad. Dessutom krävs en individuell utformning för att önskvärd komfort.

Ett relativt enkelt sätt att få ordning på kurvaturen är att limma ihop fem 10 cm skumskivor vertikalt, med mittelbiten formad efter ritningens sitsprofil. Forma sedan botten så att den passar i kajaken. Sedan skär och slipar du fram en komfortabel kurvatur i de övriga skivorna – med ideliga provsittningar för att inte tappa formen.

Ett annat alternativ kan vara att använda PU-skum (och en lös profilmall för att guida till rätt form).

När du är nöjd med formen kan du antingan använda skumsitsen som den är, klädd med ett tunt liggunderlagmaterial, eller laminera den i glas- och /eller kolfiber och antingen behålla skummet som stöd eller ta bort och använda enbart laminatet (då krävs 12-13 lager 165 gr väv).

En enklare lösning kan vara den sits/svankstöd jag fixade på Black Pearl sedan den ursprungliga lösningen havererat.

På stripkajaker med välvt akterdäck räcker det normalt med akterskottet och dubblering av väven – men man kan även komplettera med ett par 5 cm kolfiberremsor med en decimeter mellanrum bakom sittbrunnen.

På BP med tunt, plant däck blir belastningen lite större, och skottet kan fungera som brottanvisning när man belastar däcket bakom sittbrunnen. Jag brukar limma dit en balk ca 20 cm bakom sargen för säkerhets skull (för att spara vikt är balkens undersida bågformad, ca 18-20 mm hög midskepps och tunnar ut till bara ett par millimeter ute vid relingarna).

Ett enkelt alternativ kan vara att laminera in en eller två "balkar" av PE-skum bakom sittbrunnen – eller som många gjort (och det verkar räcka): några smala remsor kolfiberväv på tvären bakom sittbrunnen.

Nej, det fungerar bra, men är på gränsen. Paddlar du den tom kommer den att flyta aningen högt, vilket innebär att den är mer manöverbar än tänkt och att du får jobba lite med vindpåverkan. Med lite last för turer hamnar du rätt.

Du kan om du vill kompensera genom att korta kajaken några centimeter. Konsekvensen blir då att du sänker toppfarten med någon procent, medan du får lägre totalt motstånd i marschfart och att den blir lättare att hantera när det blåser.

Minskar du avståndet mellan spantnmallarna när du sätter upp bygget, får du en 13 cm kortare kajak med med 5 kg mindre lastkapaciteten.

I can ship the plans as usual and mail the station molds file (dwg). No extra cost.

Kontaktsidan försvann tydligen i samband med en uppdatering för ett tag sedan. Den är återställd nu – tack för påpekandet!

Jag är på gång med ritningar till ett par nya versioner av Frej – en lite mindre (S) och en lite större (L). Den större bör passa dig utmärkt. Men jag har väldigt mycket igång just nu så det tar ett litet tag innan de är klara att presenteras.

Hej Axel

I look forward to following your Frej project and to see the result ;-)

I hope you don't run into trouble with the CNC-cut parts, considering my drawing are done with manual workmanship precision in mind, not with CAD/CAM precision.

Looks like you have done a very good job on your Frej – and you seem to be enjoying yourself on the water ;-)

The question is why the length was wrong. If the hull is stretched symmetrically (f x by measuring the mold distance between the mold's surfaces instead of between the mold's centerlines) it is not a problem and you can just adjust the cockpit position to the new length (adding 1,5% to the stern-cockpit distance).

If it is an asymmetrical mistake (f x if there is an error in the stem or stern profiles), it is hard to know what to do without more information.

Correct.

Siffermässigt så passar du bra i S, bra flytläge och ändå hyfsad lastkapacitet för dag- och helgturer.

Men jag hade i ditt ställe varit starkt frestad att bygga en M – även om Frej är en snabb kajak för sin längd vill jag behålla så bra fartresurser som möjligt.

Frej M kommer att vara ungefär lika snabb som Guillemot men mer lättmanövrerad. En S får lite lägre toppfart än de båda andra men är ännu mer lätthanterad.

Andra skillnader är (efter vad som kan läsas ur de data som presenteras) att Guillemot kan vara lite snabbare på plattvatten, men att Frej rör sig lugnare i grov sjö och att man därför orkar längre med bibehållen fart. Men teori baserad på framräknade data är inte alltid helt pålitlig.

Strength is a complex issue. Carbon adds strength but is brittle when hand-laminated. Kevlar adds "puncture-resistance" but is too stretchy to add useful structural strength. Together they work quite well but do not add much to what similar weight of glass does. If you have the equipment to vacuum-bag or vacuum-infuse epoxy into carbon you will reach better strength, stiffness, and durability though, but hardly with hand-lamination.

Carbon on the inside adds stiffness that withstands load from the outside – probably a good idea for a rocky environment.

But avoid too thick reinforcing on the outside. A hard shell may delaminate from the wood when exposed to an outside force. A thin glass layer (one or two layers) flexes with the wood without delaminating.

In contact with sharp stones, you may damage the surface (been there, done that – many times ;-) but it is very hard to penetrate the hull even with quite dramatic incidents (and believe me, I have done a good job of it a couple of times and only succeeded once), and the damages are easy to fix and can be taken care of at a later time.

Som part i målet och större erfarenhet av Frej än av Play får du såklart ta detta med en nypa salt, men min upplevelse är att manöverbarheten är ungefär lika bra i båda kajakerna, men att Frej genom lite längre vattenlinje och lägre vikt har bättre fartresurser, framför allt i sjögång. Vidare är Frej lägre i däcket vilket kan vara en fördel (bättre kontakt kropp-kajak för den som vill leka i vågor och surfa) eller nackdel (trångt för den som är van att sitta med höga knäna) beroende på vem som provar.

Det blir en Frej. Du kan korta den till 494 cm genom att montera spanten med 38 cm C/C spantavstånd.

Det beror på var du paddlar och hur mycket du vill kunna lasta mm. Men räknar man bort generell kajakvikt och packning för flerdagarsturer kan rimliga intervall för paddlarvikt se ut ungefär så här:

S 60-80 kg

M 75-95 kg

L 90-120 kg

Men samtidigt är marginalerna store. Det krävs 15-18 kg för Frej skall höja eller sänka sig 1 cm på vattenlinjen. Nackdelen om du är för lätt för vald kajak är att den flyter högt och lättare fångas av vinden, och om den har krökr köllinjen att stävarna riskarera att hamna ovanför vattenlinjen och därmed försämra kursstabiliteten. Väger du mer än vad som är rekommenderat kommer kajaken att gå lite tyngre och blötare än optimalt – men fortfarande inte några säkerthetsproblem.

Yes, and it is in production and available. But for different reasons it is not the standard Frej, but a tweaked version for clubs and rentals (less rocker to make it less dependant on proper use of the adjustable skeg), but also slightly less maneuverable...

Hej Magne, när du bygger själv är det egentligen bara din vikt som är viktig att ta hänsyn till. Sittbrunnen kan du utforma så att du sitter bekvämt oavsett skrovets storlek.

Höjden under fördäck kan förstås vara en begränsande faktor, men dels är det rätt gott om plats under Frejs däck och dels är det en fråga om hur man är van att sitta.

Jag sitter mycket komfortabelt i min Njord och helt OK i min Black Pearl. Jag har skostorlek 43 och min Njord har 25 cm innerhöjd framför sittbrunnen, BP har 21,5 cm. Som jämförelse är en Frej M 27 cm hög under fördäck.

Frejs fördäck är tämligen horisontellt framför sittbrunnen, medan däcket på högvolymkajaker oftast sluttar neråt framför sittbrunnen, vilket innebär att höjdskillnaden vid fotstödet inte är lika stor som siffrorna kan indikera.

Det är också ganska lätt att höja fördäcket lite om du skulle vilja – höj centerribban någon cm och bygg på spanten med en bit ribba, masonit, kartong etc, tills du har den höjd du vill ha.

Alternativet, att bygga en större kajak, är sämre eftersom en sådan kommer att flyta för högt utan last och bli ett vindfång.

Det är ingen stor nackdel med keyholecockpit när du bygger själv, eftersom du kan placera knästödet korrekt. På kommersiella kajaker sitter de oftare fel än rätt, beroende på skillnader i benlängd (om de inte är flyttbara). Annars är de traditionella nackdelarna främst att knästöden låser benställningen (i en ocean-cockpit har man stöd var som helst under däcket), att det är svårare att få ett spraydeck tätt beroende på de rakare partierna vid sidan om den längre sargen, och att man får sjökort och kompass längre ifrån sig beroende på sargens längd.

På ritningen för Frej finns två sittbrunnsstorlekar inritade, tillsammans med anvisning om hur de kan justeras ytterligare efter behov.

Just det diskuterades mycket när fenomenet surfski först dök upp i Sverige. Många sa tvärsäkert att en öppen kajak duger säkert i tropikerna men kommer aldrig att bli någon hit i vårt klimat. Men när man sedan tittade sig omkring på kajakträffarna blev det under de åren väldigt populärt att ha torrdräkt för paddling. På några Stockenträffar för ungefär ett decennium sedan blev de gulsvarta koktatdräkerna så vanliga att en grupp paddlare mest liknade en svärm getingar – och då tappade det argumentet en del av sin tyngd. Numera är de lätta dräkterna (t ex Ursuit MPS) vanliga som skalplagg vid surfskipaddling– smidiga, lätta, med hyfsad ventilation (materialet släpper igenom vattenånga), rimliga i pris och fungerar året om, beroende på vad man har under dem.

Hur många kajaker behöver man? – bara en till ;-)

Ja, dina funderingar är logiska och teoretiskt riktiga.

Farten följer kvadratroten ur längden och fartskillnaden blir därför mindre än vad många tror, men den skall inte underskattas. Dels kan ett par procent mindre totalt motstånd innebära att du kan sitta och njuta av solen i 10 minuter innan din kompis i den långsammare kajaken hinner fram till kvällens etappmål – och dels är den mentala skillnaden i att dra ifrån eller blir efter betydligt större än den faktiska fartskillnaden.

Bredden har också betydelse för den effektiva farten, men då främst som en funktion av förhållandet längd/bredd. Men viktigare är att initialstabiliteten är tillräcklig. Många tävlingar har förlorats på att en överlägset snabb kajak kräver mer arbete med balansen. Men balansen är mest beroende av en låg tyngdpunkt och därför av paddlarens kroppskonstitution: dvs en kort paddlare får en lägre tyngdpunkt än en lång, kvinnor får oftast en lägre tyngdpunkt än män etc.

Viktigt är också att den mest effektiva farten (dvs den som ger flest kilometer per portion pasta) ligger i ett område där det passar paddlarens styrka, teknik och uthållighet – och gärna passas in i en av de svackor som finns på motståndskurvan.

Det handlar till stor del om styrka och uthållighet. Njord har bättre fartresurser generellt, men det kräver en större kraftinsats för att ålla den högre farten. En stark och tekniskt skicklig paddlare på 60-65 kg kommer att kunna hålla bättre fart i Njord både på korta och långa distanser.

Men det handlar också om last. Utan last kommer Njord att flyta högt med bara 60-65 kg paddlare med risk att för- och aterstävarna hamnar ovanför vattenytan, och då försvinner fartfördelen och det blir istället Frej S som ommer ängre med samma arbetsinsats. Samtidigt kan vindfånget bli besvärande i den olastade Njorden. Men med 20-25 kg långfärdlast är ordningen återställd.

I lägre farter (4-5 km/t) blir skillnaden marginell eftersom totala motståndet blir så litet att även en svagare paddlare kan hålla fart på kajakerna.

Men en kortad Njord (520-530 kg) är en snabbare kajak än Frej, även utan last – bland annat genom bättre längd-bredd-förhållande. Men Frej S kommer att vara mer manövrerbar.

Peder. Det därmed storlek är i förvånansvärt stor utsträckning en smaksak. Jag ritade 504 eftr mina egna mått (185/85) och efgtersom Njord ärt min favoritkajak, blev jag nöjd med 504, men hade föredragit ett lite mindre sittbrunnshål (smalare och kortare). 534 kom till efter en kajakträff i Danmark där ett antal stora och tunga danska paddlare (100kg+) fattade tycke för kajaken men tyckte den var för trång. Jag var inte helt glad över det beslutet – jag hade först velat ha ut en Frej S eftersom jag upplevde att det fanns fler som var små för 504 än som var för stora. Jag var också rädd att många skulle köpa 534 av slentrian och fördomar ("en stor kajak är väl säkrare, snabbare och lastar allt jag behöver ha med") och därför kommer att paddla en för stor kajak som blir ett svårhanterat vindfång, och långsam och otrygg på grund av onödig tyngd och volym.

504:an har paddlats av 100-kilospaddlare som varit helt nöjda med både komfort och egenskaper. Men det mesta handlar om komfort. Sitter man inte bra i en kajak kommer man aldrig att bli vän med den oavsett hur bra den är i övrigt. Trivs du i ABS-versionen är det en utmärkt kajak för sitt pris.

Hej Anton, och tack för de vänliga orden om min sajt! Din fråga är väldigt svår att besvara. Njord och Frej har i grunden samma skrov, där huvudsakliga skillnader handlar om mått. Det finns egentligen bara två saker som är ändrade från Njord till den ursprungliga Frej (504) – en aning högre däck (eftersom alla inte delar min förtjusning för låga däck), och en aning mindre radie på krökningen av kölen (för att prioritera manövrerbarhet snarare än fart). Följdriktigt innebär det att om du ändrar längden för en Frej S till njordmått eller krymper en Njord till Frej S-mått blir de upplevda skillnaderna minimala – datamässigt bara 1 cm lägre akterdäck på Frej S, och i praktiken en svag tendens mot lekfullhet i Frej och mot snabbhet på långtur i Njord.

Jag tror inte du ska fästa för stor vikt vid de framräknade skillnaderna i lastkapacitet. Det ligger många år och olika hydrodynamiska beräkningsalgoritmer mellan de båda kajakerna – och det behövs 15-16 kg extra last för att sänka eller höja dem 1 cm på vattenlinjen.

Jag tror du hamnar i avvägningen om du vill prioritera snabb långfärd eller lekfullhet i vågor i två i stort sett likvärdiga alternativ....

Det är en gradskillnad ändå ner till brytpunkten då kajaken är lika lång som bygglokalen, då det blir en artskillnad ;-)

Jag har byggt mycket lång kajak i en bygglokal som bara var knappt 30 cm längre än kajaken. Det gick, men med mycket svärande och förspilld tid för att hämta verktyg och material på "fel" sida om skrovet – ibland även ont i ryggen efter att ha krupit fram och tillbaka under skrovet alltför många gånger. Kajaken blev helt OK, men jag gör inte om det.

Kanotyawlen byggde jag i ett kort garage, men löste det genom att ställa upp portarna, lägga en spånskiva över dem och klä in "utbyggnaden" med en pressenning – 90 cm extra plats. En byggare skickade en bild med en annan lösning: en låda som monterades som ett burspråk på garagets ena kortsida, där fören kunder skjutas in vid arbete runt aktern.

Man kan komma långt med lite kreativt och tvärdisciplinärt tänkande utanför boxen...

Hej Andreas! Bortsett från utseendet är skillnaden inte stor. Båda är mycket lätthanterade, med bra fartresurser, måttlig lastkapacitet, lättrollade och trygga i sjögång. Den skillnad jag kan notera mellan Frej M och Nanoq är att Nanoq ger aningen mer knäutrymme, vilket kan vara en fördel för den som är lite stel eller har anlag för klaustrofobi, eller en nackdel om man som jag vill sitta ganska tajt med optimal kajakkontroll om det blir dåligt väder med vind och sjögång. Frej har en aning mer effektivitet som långfärdskajak (i synnerhet i besvärliga förhållanden) –man kommer lite längre med samma arbetsinsats.

Men detta gäller Frej M och Nanoq. Hur det är med Frej S och Alleq 52 har jag ingen erfarenhet av. Där får ni prova er fram.

I haven't broken down the capacity number in longitudinal sections – the extra 5 kg was just a side effect when I was happy with the other hydrodynamic calculations.

But since the hull is fundamentally the same, just tweaked slightly (LOA, BOA, and height, it follows that all dimensionless data are the same and that the capacity spreads like the capacity in Njord (you have the volume curve on the Njord drawings).

Hello, Marek,

You could buy 504 or 534 – both will suit you. But the first recommendation is the 504 for everyday paddling, short or long trips, playing and surfing in waves etc. The 534 may be a better choice if you mostly embark on long trips with a lot of camping gear etc – but with the disadvantage of floating a bit high when on day trips and risk weathercocking.

A smaller cockpit requires a certain technique to master (using the paddle as support when sliding in and out of the cockpit) but has the advantages of better kayak control in waves and difficult conditions, better sealing spraydeck, and charts closer to the cockpit. There is no risk of accidentally getting stuck in the cockpit (water is an efficient lubricant ;-) but beginner paddlers usually feel a bit insecure with that.

No, it makes no sense. A rudder would add nothing but clutter: in the water, it compromises Frej's maneuverability – and lifted it becomes a wind-vane at a very inconvenient position.

The two main disadvantages of a rudder on Frej are, 1. a highly maneuverable kayak tends to slide instead of turn when using a rudder, and 2. a rudder impedes turning at low speeds since the rudder hampers the stern's ability to move sideways.

But the adjustable skeg, shown on the drawings, is vital to Frej's wide performance profile – from a handy day trip, play, surf, and rolling kayak on lakes or in streams to an efficient long-distance open sea cruiser in all weather conditions.

Det enkla svaret är att ju lägre tyngdpunkt man lyckas få till desto lättare att rolla. För rollar som slutar på akterdäcket (de som är lättast att lyckas med) handlar det om att luta sig så långt ner mot akterdäcket som möjligt – med hjälp av lågt akterdäck, väl utformad sargkant, lagom avstånd från sitsen till sargens akterkant och böjlighet i ryggraden.

Akterdäckets höjd lägger s a s ribban för vad som är möjligt, och därför är det lättast att rolla (och i ännu högre grad lättare att lära sig rolla) den kajak som har det lägsta akterdäcket. Men när man har tränat upp en bra teknik blir skillnaden tämligen ointressant för en vanlig standardroll – men fortfarande viktig för den som vill lära sig fler och mer spännande rollar.

Sedan ska du såklart testa att du får plats under det lägre fördäcket. Men det har i sin tur mest med vana och vighet att göra. Jag har storlek 43 och har gott om plats i min Njord med 25 cm framför sittbrunnen och klarar mig flera timmar i min Black Pearl med 21,5 cm – även med vinterboots. Bygger du själv kan du enkelt höja däcket om det behövs.

Det handlar om balansen mellan seghet och hårdhet. När det gäller stötar är plast det tåligaste eftersom det fjädrar tillbaka, därefter trä och plywood eftersom det finns en eftergivlighet i epoxy/glasfiber/trä som absorberar en hel del av energin i anslaget och att glasfibern fördelar ut belastningen över en större yta, och glasfiberlaminat hamnar sist eftersom poly- och vinylester till skillnad från epoxy blir glashårt och riskerar krackeleringssprickor som suger in vatten i laminatet och i förlängningen kan leda till delaminering på grund av frostsprängning och kemiska osmosreaktioner.

När det gäller repor har trä/plywood fördelar, dels genom eftergivligheten som innebär att man får bära sig rejält illa åt för att repor ska gå genom glasfiberlaminatet, men också för att det är så lätt att åtgärda – även skador in i träet kan man vämta med att ta hand om tills paddlingsäsongen är över, och då torka ut och lägga på ny epoxy och eventuellt en ny bit glasfiber.

En glasfiberkajak får genom sin hårdhet värre skador men även de kan repareras genom att slipa ner och bygga upp på nytt.

Plast tål såklart repor bra (mycket material att slita på) men blir trögare och långsammare för varje repa. De värsta reporna kan man "raka" av men materialet är ytterst svårt att reparera – enda möjligheten är att svetsa som man svetsar våtrumsmattor, men det kräver extrem skicklighet (och en hel del tur) för att inte skrovet ska bli buckligt av uppvärmningen.

Struer Frej finns precis som vanligt. – här ovanför i texten och på Struer Boats hemsida. Men är det kajakcentret i Kongens Lyngby du tänker på så har Kanokajakcenter samlat hela verksamheten, både uthyrning och försäljning till Fredriksdal, som ligger två kilometer västerut på Nybrovejen från den gamla adressen – men fortfarande i samma sjö- och kanalsystem.

Ritningarna till Frej är desamma som tidigare, men jag gör då och då småjusteringar i mina ritningar – oftast när någon byggare hittar småfel (någon millimeter fel i höjden på ett spant eller liknande), kommer på ett enklare och bättre sätt att få ihop delarna, eller om informationen på ritningen behöver förtydligas etc. Men skrovlinjerna har jag inte sett någon anledning att ändra på. Frej fungerar bättre än vad jag anade när jag ritade den.

Däremot har den billigare termoplastversionen av Frej en aning högre däck och därmed mindre språng än den "riktiga" Frej, beroende på att plastmaterialet inte har samma strukturella styrka som glasfiberlaminat och trä och därför inte kunde vara riktigt lika låg bakom sittbrunnen.

Ja det finns två Struer. Företaget bildedes ursprungligen 1947 av två möbelsnickare med bakgrund i Bang & Olufsen som hade sin tillverkning i danska staden Struer vid Limfjorden på Jylland. Redan efter något år dominerande deras lätta och utsökt välbyggda mahognykajaker tävlingsbanorna. Men ganska snart började de båda grundarna dra åt lite olika håll och det blev två konkurrerande företag istället, som pressade varandra till allt bättre konstruktioner (de flesta ritade av Jørgen Samson).

Med tiden fick de lite olika profil: Struer Kayaks som fortsatte fokusera på tävlingskajaker (K och C), samt Struer boats som breddade utbudet mot mera rekreationsinriktade motions- och turkajaker och snart även havskajaker. Men Struer Kayaks tappade efterhand tätpositionen i racingvärlden och har numera också full bredd i sitt sortimentet.

Struer Boats, som tillverkar och säljer Frej, ägs numera av Kanokajakcenter i Fredriksdal och är den part jag samarbetar med – med Frej, snart även Panthera och förhoppningsvis fler projekt som ännu så länge bara är på idé- och diskussionsstadiet ...

Hej Eric

Till viss del är alla de nämnda kajakerna samma andas barn, dvs de bygger på en skrovmodell som jag först använde i min Njord och som sedan i större eller mindre grad hängt med sedan dess – främst beroende på att jag inte kunnat hitta på någon som varit bättre ;-)

Jag ser ändå Frej som en bättre kajak än Discovery, dels genom att jag i många små steg förfinat grundkonceptet under de tolv år sedan jag ritade Discovery, och dels (och kanske främst) för att Kim Kemp och Struer Boats har varit noga med att både komposit- och termoplastmodellerna ska vara "riktiga" Frej (dvs vara så lika en stripbyggd original-Frej som möjligt) medan Seabird mer hanterade ritningen som en idéskiss man kunde improviserade utifrån – vilket fungerade bra eftersom det då inte fanns någon original-Discovery för kunderna att jämföra med.

För ordningen skull vill jag ändå poängtera att jag var mycket nöjd med Seabirds Discovery när den kom. Men mitt avtal med Seabird avsåg enbart kajakernas funktionella, hydrodynamiska och estetiska egenskaper och potential – inte tillverkning, utrustning, marknadsföring etc – och de problem som uppstod senare och som orsakade brytningen var kvalitetsproblem i tillverkningen och brist på ansvarstagande för dessa.

Jag har inte provpaddlat Discovery i sjögång till havs och kan därför säga så mycket om skillnaderna mellan den och de nyare Frej. Men jag skull tveklöst välja en Frej om jag skulle ut på havet– dels genom att Frej är ritad för sådana förhållanden (arvet från Njord) medan kravspecifikationen för Discovery handlade mer om ovana paddlare i lugna vatten.

När det gäller manöverbarheten finns en liknande skillnad: Frej är extremt lättmanövrerad (trots större längd) för att erbjuda bredare prestandaprofil och utvecklingspotential, medan en kajak riktad till ovana paddlare bör vara mer kursstabil, eftersom nybörjare ofta har svårt att skilja på effekterna av god manöverbarhet och bristande paddelteknik.

Det finns skillnader, dels beroende på att thermoformning kräver en annan typ av fog mellan skrov och däck och dels att themoplast inte har riktigt samma strukturella styrka som glasfiberlaminat, och därför krävde ett lite högre däck bakom sittbrunnen för att kännas pålitlig i grov sjö.

Självklart underlättar ett riktigt lågt akterdäck rollandet, men när jag testade de nya kajakerna hos Struer för en månad sedan, kunde jag inte märka någon skillnad – eller kanske snarare att båda är så lättrollade att den eventuella skillnaden blev oväsentlig. Förmodligen hade det märkts mer om jag hade tagit mig tid att snurra igenom även mer komplicerade roller (paddel bakom ryggen, handroll etc). Men eftersom Frej T i första hand är tänkt som en instegs- och klubbkajak med både attityd och potential är det viktigaste att det är rimligt lätt att lära sig en säker standardroll åt båda hållen. De som vill knäcka alla de 34 tävlingsrollarna får antingen köpa en Frej i glasfiberlaminat eller träna mer.

Samma sak med kursstabiliteten. För att inte den mer utrymmeskrävande foglisten mellan skrov och däck ska resultera i en onödigt hög reling är köllinjen en aning uträtad, vilket resulterar i en Frej T med skäddan helt uppfälld inte blir riktigt lika extremt lättmövererad som en glasfiberfrej – men mycket lättmanövrerad jämfört med merparten av köpekajaker i motsvarande storlek. Den som vill kunna köra slalom på vågfronter i grov havssjö ska nog överväga en glasfiberfrej.

Hej Per

Frej är en liten kajak med fokus på manöverbarhet, smidighet och kajakkontroll. Jag är själv tämligen minimalistiskt lagd när det gäller packning och upplever Frej som rätt rymlig. Men jag förstår att det blir svårt att få med kajakvagn under däck. Jag har aldrig haft behov av en kajakvagn och en sådan och den fanns inte med i kravspecifikationen. Spray, däremot kräver ett högre däck för att få plats med pedalsystem för rodret och får därför större lastvolym, även om lastkapaciteten i kg är större i Frej (beroende på att Spray tappar mer av sina fartegenskaper om den lastas för tungt.

När det gäller stampning är skillnaden egentligen inte så stor. I småvågor (<1/3 av vattenlinjelängden) och långa vågor (>2x vattenlinjelängden) går de flesta kajaker tämligen lugnt. Däremellan finns ett område där kajakens egenfrekvens hamnar nära vågfrekvensen med mer eller mindre uttalad stampning som följd. Spray är längre och smalare och får därför tunnare stävar som skär vattnet med mindre stampning som följd. Men det ger också större yta i förhållande till skrovvolymen, vilket ökar friktionen och gör det mer kraftkrävande att nå och hålla skrovfarten (till viss del kompenseras detta av att ett rundare skrovet har något mindre våt yta än ett kantigare). Det kortare Frejskrovet skulle tappa för mycket lastkapacitet och stabiliytet med lika tunna stävar. Men i grunden är skillnaden i volymfördelning inte så stor, utan det handlar till stor del om våglängd och vågfrekvens. Spray är en surfski och Frej en kort havskajak och de har olika användningsområden. I båda fallen är det viktigt att tung packning hamnar nära sittbrunnen. Med tunga saker ut i stävarna förvärras stampningen i alla kajaker.

Till viss del kan man kontrollera stampningen med tyngdpunktförskjutningar.

Nej, vi gjorde istället bedömningen att en liten förlust av den mest extrema manöverbarheten inte var någon större nackdel för vad som huvudsakligen är tänkt som en instegs- och klubbkajak – och för paddlare med större krav finns alltid möjligheten att välja en kompositfrej eller bygga i strip eller plywood.

Tillkommer gör också att enda realistiska möjligheten att kompensera för minskad rocker (när det gäller manöverbarheten) vore att korta vattenlinjen (utfallande stävar eller kortare totallängd) vilket, tillsammans med större bredd för att behålla lastkapaciteten, hade haft en störra negativ inverkan på Frejs egenskaper än den minskade rockern. Hur man än vänder sig...

Inga stora genomgripande ändringar, men i samband med byte av tillverkare och genom att vi utvccklade två nya storlekar i plast, passade vi på att jämka ihop de tre modellerna, både inbördes och gentemot kompositmodellerna, så att det blev en mer tydlig "Frej-linje" i hela programmet.

De modeller jag testade hos Kanokajakkcentrum i Danmerk i höstar var en nollserie, som inte var helt utrustade. Knästöd kommer att finnas på dem när de släpps till försäljning senare i vår/försommar.

Skillbaden mellan din Frej och den nya versionen är detaljer i utformningen och ingen större skillnad i beteende och prestanda. Men testa gärna – vi tar mycket gärna emot synpunkter och erfarenheter.

Går att ordna. Maila mig...

Jag får erkänna att jag inte provat Petrus/Kajaksports skädda i besvärliga förhållanden och det är första gången jag hör talas om detta problem. Men det är helt riktigt att Frej är beroende av en effektiv skädda för att få tillgång till hela prestandaprofilen. Frej har en ganska krökt köllinje för att 1. placera paddlaren djupare i vattnet för att nå rimlig stabilitet utan att göra kajaken onödigt bred, och 2. för att få maximal manöverbarhet, och detta innebär att skäddan inte når lika djupt i förhållande till skrovets djupaste punkt som i med en kajak med rakare köl. Därför blir skäddans storlek eller maxvinkel extra viktig.

Den skillnad du beskriver tyder på att ytan är i minsta laget alternativt att den inte går att få ner tillräckligt djupt. Kajaksport har experimenterat en hel del under åren och vissa kombinationer av skädda/reglage har varit mindre lyckade, framför allt i ett frej-perspektiv.

Petrus provar sig fram till de kombinationer som fungerar bäst. Men jag tror inte att Petrus heller har paddlat till Harstena i dåligt väder och därför är dina erfarenheter viktiga.

Relevant profil spelar normalt rätt liten roll i de låga farter det handlar om – men ligger man på marginalen redan kanske det kan göra skillnad. Det får vägas mot att skäddboxen också bör ha Naca-profil för att inte turbulensen runt skäddan ska minska fördelarna.

Hi Wolfgang,

The M will be perfect, provided you accept that it is a small kayak, with a focus on kayak control and comfort rather than on volume and space.

The accentuated rocker means that the penalty for choosing a too big version is more severe than in a more straight-keeled kayak – floating high may leave the stems out of the water when not loaded for touring. The rocker is important for stability in a quite narrow kayak and for maneuverability and sea-worthiness.

If you find the foredeck slightly low, it is not very hard to lift it a couple of cms (the difference between my size 43 and 46 is 20 mm).

The inner stems should be beveled in the forward edge so the wood strips from both sides meet. Draw a line in the ceneter of the forward edge of the inner stem, hold a strip over a couple of molds and note the angle when they meet the stem. Use a plane to bevel the stem until the strips fits the bevel with full conmtact. Note theat the bevel changes from the sheer and down to the keel so you have to test the angle continuosly.

Thanks Chris,

A kayaks is a very personal piece of equipment, and it is hard to advice without knowing a lot more about your paddling ambitions. But from what you say, i guess that Frej or Nanoq are very choices. Both will suit most paddling conditions: beginner/advanced padders, calm waters/open sea/rivers, daytours/long distance tours, adventures/calm summer tours etc.

On a personal level I think Frej has a very minor advantage, being slightly more efficient on long distance cruising in different conditions and a trifle less windage. Others might prefer Nanoq for the Greenlandic looks (you may think od Nanoq as a Frej in Greenlandic costume ;-) and for the one cm higher foredeck.

Stability is a double edged blessing. My kayaks has a moderate initial stability and a lot of secondary, and the stability is based on a low center of gravity rather than the more common extra width. The reasoning here is that too much stability, while appreciated by beginners close to shore in calm waters becomes a risk in waves. Think of a round-bottomed Maine Peapod with low initial stability that moves camly and effortlessly through even steep confused waves, and then on a super stable flat-bottom O/B boat that bumps around violently in the same conditions and has everyone holding on for dear life .

Both Frej and Nanoq has enough initial stability to perform well with new paddlers, but also excels in challenging conditions – more stability would ruin the balance.

Hi Luke, When you build a kayak for yourself, you put the forward bulkhead where you want it and organize the cockpit to your liking. If you find room for your feet including neoprene winter boots, I don't know. The deck is lower than in most commercial kayaks at 28 cm, but I, with feet size 10 find my Njord at 25 cm very roomy, and can use my Black Pearl (22 cm) with soled winter boots comfortably for 3-4 hours. If you need more it is easy to raise the sheer by one or two cm. But note that a lot of the handyness and feeling of safety and control in a Frej is due to the lack of the excess volyme and weight of most commercial craft, and thus is far more "obedient" in challenging conditions. I, at 183/83, and a slighgly minimalistic attitude to gear, find the Frej M more than enough for my long distance touring needs.

Of course, in a smaller kayak there is not as much room for extras than in a larger hull. But we humans have a tendency to use all we have, be it room, time or money. Thus, when slightly downsizing on the extras, the life out there gets easier and lighter, and the kayaks becomes more of a supportive companion in the water and on land than a burden.

Hi Pete

There are no undisputible rules. The L-version is intended for paddlers from 100 kg and up, so on the surface it should be a no-brainer. But the M-version fits comfortably within the recommended load capacity range with you and a minimum of extra gear – though with very little margin for excesses (no kitchen sink etc).

A couple of other aspects to consider:

It is normally better to err on the small side – floating a little deeper than the designed waterline has no other disadvantages than slightly more water on deck in a chop. Floating too high is worse; weathercocking becomes more accentuated and might compromise kayak control in bad weather.

Kayaks are generally very forgiving with load – it takes approx. 16-17 kg to sink or raise a Frej-sized kayak 1 cm on the waterline.

You probably need a slighter wider cockpit hole than is shown on the drawings (easy to adjust with advice given on the drawing), which leaves less deck area beside the cockpit and thus the structural strength amidships might be compromised. The L version adds a couple of cms.

Frej is a compact kayak, minimized for the intended paddler and the M may feel a bit cramped, even if the load capacity is enough. Much of Frej’s qualities comes from being compact; no extra volume and weight to handle in challenging situations.

All this considered, I recommend the L, maybe shortened (1 cm per station mold or 13 cm in total).

Walter, no problem. You can order through the website or via mail, and pay through Paypal or traditional bank transfer.

Where did you find the 113 kg? The strip M version has a displacement of 135 kg, and Petrus's comparable version (510/54) is approx the same.

A kayak has a wide margin for overload. It takes approx 15 kg extra to sink the hull 1 cm!

Maybe the hull can be stretched slightly by modfying the CNC-files, but you have to confirm that with Petrus. But it is probably not necessary.

That figures. I guess that Dan Caouette may have defined the wateline a cm lower than on my drawings. That would account for the difference.

It means that the two kayaks are similar in use, and that the difference has no relevance outside the drawing board.

And as Per suggests, there are several sizes of the SG Frej, but since you mentioned the 510/54 size there will be no mistake.

In a more detailed analysis, the flat sides and bottom may reduce the inside volume by one or two litres compared to the slightly more rounded strip version, but on the other hand, the SG version is three cm longer ;-)

It is safe to assume that any such difference will be imperceptible and almost impossissble to verify by measuring – and insignificant compared to the small infdividual differences due to epoxy laminating skills, sanding proficiency, choice of outfitting and finishing etc...

Hi Wolfgang, I am not sure what you mean. Thermoplast is a large group of polymers, that can be melted and reused. The most commonly used of these is PE in different configuration, fx HDPE (high density) and methods, of which rotomolding is the most common.

A newer material for kayaks is ABS, in which sheets of uni- or mulitlayer configuration are shaped over a mold with heat and vacuum. ABS kayaks are generally lighter, more structurally stable and with better finish quality, and is thus chosen for the Frej line.

Hej Mikael,

Det är en lite besvärlig ekvation, eftersom mina kajaker generellt är ritade kring mina mått (183/83), några med specialversioner för större och mindre mått.

För ett HBB behöver du någonstans kring 175 kg lastkapacitet – 135 + 20 (kajak) + 20 last (minst). Du kan naturligtvis ha rejäl överlast direkt efter proviantering. Jim Danielsson hade en startvikt på 242 kg i sin Isfjord med 150 kg deplacement när han paddlade skandinavien runt 1989 – vattnet porlade runt däcksbeslagen när han startade vid norsk-ryska gränsfloden Jakobselv! Men i längden är det jobbigt att ständigt ligga för djupt i vattnet, även om det inte är en säkerhetsrisk.

För att nå 175 kg behöver du både längd och bredd. Mina kajaker är oftast tämligen smala för att gå smidigt i vatten med komfortabel paddelmotorik. De är lätta att förlänga men svårare att bredda.

Rimlig maxlängd för långfärd bör inte hamna över 580 cm, möjligen lite mer om man accepterar att kajaken blir roderberoende. En Thule förlängd till 580 får en lastkapacitet på 158 kg. En Frej L förlängd till 580 hamnar på ungefär detsamma, men är en mer lättmanövrerad och säkrare kajak för ett HBB. Det skulle kunna funka om du packar någorlunda minimalistiskt.

Ett annat alternativ är en Jack 14, förlängd till 580. Då hamnar lastkapaciteten på 179 kg, vilket är perfekt. Nackdelen är då att kajaken är bredare än de båda andra alternativen. Men eftersom du är lång, med långa armar och (fortfarande?) vältränad, behöver det inte vara någon större nackdel. Jack har hydrodynamiskt samma skrov som Frej och är därmed trevligare att hantera till havs än de flesta andra stora kajaker.

Oavsett vad du väljer hjälper jag dig med uträckning av var du ska sätta sittbrunn och sits för optimal långskeppsbalans.

Resonemanget här handlar såklart främst om HBB. I andra sammanhang skulle en så stor kajak som en förlängd Jack flyta onödigt högt och bli lite svårhanterlig i vind. För "normalpaddling"; dagturer, helgturer med lagom packning skulle en förlängd Frej L vara bättre, och fullt användbar även utan packning.

Hej Eric

Frej är ritad för att fungera i ett intervall från lek och surf utan last till långfärdslast för veckoturer. Men Frej har relativt stort språng (krökt köllinje) för att dels sänka tyngdpunkten och få stabilitet utan att bredden behöver öka, och dels för att åstadkomma de förträffliga manövreringsegenskaperna – vilket dessvärre också innebär att lastintervallet minskar. Men låg vikt kan stävarna hamna ovanför vattenytan och därmed öka vindkänsligheten (no such thing as a free lunch ;-)

Men en kajak är också väldigt lasttålig. Det krävs ungefär 16 kg för flytta kajaken 1 cm upp eller ner på vattenllinjen – vilket också är skillnaden i lastkapacitet mellan Frej M och Frej S.

I en Frej S skulle du alltså flyta ungefär 1 cm lägre i vattnet, vilket kommer att upplevas som en påtaglig skillnad. Du kan testa genom att lasta 16 kg i din Frej M.

Frej S skulle sannolikt kännas trång under däck, men prata med Petrus – han har lite knep för höja däcket lagom mycket.

Generellt är det bättre att ha en för liten kajak än en för stor. I värsta fall blir det lite mer vatten på däck men det innebär inga risker (du sjunker inte förrän ekpiaget väger 280-300 kg!). En för stor kajak kan däremot bli svårhanterad i hård vind och grov sjö, vilket är tröttande och inte utan risk att tappa kontrollen över kajaken.

Men du kanske inte helt ska släppa tanken på en BP ;-) När jag byggde prototypen 2003 tog det ett par veckor med träningsvärk innan kroppen hade accepterat sittställningen. Som de flesta andra i vår del av världen var jag alltför van vid stolar, soffor och bilsäten. Men efter en inte allt för lång inkörningsperiod trivdes jag utmärkt i min BP och kunde jag sitta bekvämt 4 timmar innan det börjar kännas som dags att sträcka på benen. Och med flitigt rollande blev jag också vigare än jag varit sedan skoltiden – kunde till min stora förvåning lägga handflatorna i golvet med raka benvid en test som en paddlande fysioterapeut utsatte långfärdsgruppen för (tyvärr har jag tappat lite av den rörligheten nu, får nöja mig med knogarna). Men ibland kan det vara givande att inte bara anpassa redskapen utan att även jobba lite med gränserna för den egna komfortzonen.

En tungt lastad kajak är lättare att rolla (under förutsättning att lasten inte rör sig för mycket) — dels genom att det är lättare att komma upp på däck om kajaken ligger lågt och dels genom att rörelsenergin hjälper till i slutfasen.

Och visst är det besvärligt att återfå förlorad vighet i vuxen ålder, värre ju äldre man blir. Men jag var så totalt fokuserad på att lära mig nya rollar, så jag märkte inte förrän efteråt att det egentigen var grundläggande vighetsträning kan höll på med ;-)

Det blev så att säga en liten oväntad bonus...

Men att "tvingas" sitta med raka ben är inget att våndas över. Det är tvärtom mycket bekvämt: dels hamnar tyngdpunkten lägre med en tryggare (och mycket funktionell, dvs utan de nackdelar som ökat bredd skulle fört med sig) stabilitet som följd och dels kan man slappna av helt i benen – men trygg i vetskapen om att det bara är ett par centimeter för knäna att ta stöd var som helst mot däckets undersida (med ett litet sittbrunnshål) i en besvärlig situation. Eftersom det inte finns någon upphöjd framkant på sitsen som kan klämma på nerver och blodkärl på lårens undersida försvinner alla problem med somnande ben och fötter.

Så för mig finns det bara fördelar med att kunna slappna av i sittbrunnen, utan att behöva klämma fast sig mellan fot-, knä/lår-, och svank/ryggstöd...

Det är två olika dimensioneringssystem.

En strip-BP är individuellt anpassad efter byggaren/paddlarens mått och vikt och jag har möjlighet att med stor precision pricka in de ideala parametrarna.

Eftersom plywood-BP bygger på färdigfrästa paneler får istället paddlaren anpassa sig efter de storlekar som finns, vilket med 6 att välja på inte är någon stor eftergift.

Petrus har valt storlekar efter sin erfarenhet av många år med kajakbyggen och uthyrning. Därför har jag inga exakta hydrodynamiska data för de olika storlekarna, men eftersom alla BP utgår från samma grundritning så blir de hydrodynamiska värdena desamma oavsett konstruktionsmetod. I slutändan blir det därför rekommendationer för paddlarvikt som avgör fribordet i varje enskilt fall.

Like most other manmade objects (cars, houses, etc) the old taxonomy based on geographic origin is not very useful. Design trends travel globally.

Frej was designed to meet a certain set of criteria, disregarding everything that defines/restricts most older kayaks – essentially the same background as Njord but with a broader performance profile.

And, of course, similar ideas about combining the best features from Greenland kayaks, surfskis, and multisport kayaks with a bit of fast sailboat hull lines thrown in, turned out to be a trend. Many designers sought to break free from preconceived notions about how a “real” sea kayak should look and behave.

Perhaps “performance kayak” might be a relevant label for this new breed, if needed.

What may set Frej apart is the Scandinavian minimalistic design (form follows function) as opposed to superficial styling. But that is my hobbyhorse ;-)

Sorry, jag har missat din fråga – tills nu.

Har man långa ben är det rätt vanligt att sittbrunnssargen blir lite för kort (eller onödigt lång, om man som jag föredrar små sittbrunnshål). Bästa lösningen vore alltså ett aningen längre sittbrunnshål, men mycket tveksamt om det är värt mödan.

Du kan flytta sitsen bakåt ett par centimeter utan några större problem. Konsekvenserna blir att det blir lite svårare att rolla kajaken eftersom aktra sargkanten kommer så nära att det blir svårt att komma lika långt ner mot akterdäcket, och att kajaken blir aningen mer vindkänslig genom att stäven lyfts en aning (knappt märkbart i praktiken). Men samtidigt kan det innebära att upplovningen i sidvind minskar en aning, genom att fören av vinden driver mot lä på samma sätt som att akterslirar mot lä i turbulensen efter kajaken (men även detta marginellt) – och att du tappar en liten gnutta toppfart genom att stäver lyfter i hög fart och därmed kortar vattenlinjen.

Den enklaste lösningen är förmodligen att du accepterar att sitta på akterdäck och glida ner med raka ben. Så får jag göra i många kommersiella kajaker med standardsittbrunn. Med paddelbladet som stöd ut i vattnet går det snabbt och enkelt att stiga i och ur och fungerar i alla sammanhang (paddeln bakom sittbrunnen, sitt på skaftet och håll händerna på skaftet och mot relingen).

Jag utvecklar inte kajaker för att passa in i gamla stereotyper, utan för att fungera för paddlare med olika behov och önskemål. Det för mig fullständigt ointressant om en kajak är en grönländare, en skandinavisk skärgårdskajak, en britboat, eller en havskajak (vad det nu är). Det intressanta är hur väl kajaken fungerar i det sammanhang den är tänkt för.

Frej är utvecklad för att vara en kajak som är hemma på havet, i sjöar och i älvar, på långfärd, lek i vågor och surf, som är lättrollad som grönlandskajak, snabb som en surfski och manövrerbar som en forskajak.

Den som trivs bäst med att ha tillvaron (prylar såväl som människor) – prydligt instoppade i var sina fack, kanske får uppfinna en ny kategori för sådana kajaker som kommit fram under det senaste decenniet: "performance kayaks" kanske?

Alla endimensionella mått är linjära. Minskar du längden med t ex 5 %, minskar du även avståndet akterstäv till sttbrunnens akterkant med 5 %, osv...

Hi Wolfgang,

Thank you. I am glad to hear that you are satisfied and I am always happy for photos of kayaks from my plans.

The easy way is to attach a couple of photos to an email. I prefer horizontal photos – easier to fit into my site layout (vertical photos I may patch together side by side which means smaller sizes and/or lower resolution). The normal width published is 1200 px width on 72 DPI, but I like the photos I receive to be slightly oversized, so I can make adjustments if necessary.

I look forward to photos of your Frej.

Hej Niklas

Det är svårt att råda om kajakinköp. Tekniska data är en begränsad del av ekvationen, medan känsla och egna övertygelser tenderar att ta alltmer plats. Men eftersom du haft en Skim Distance som är en välkonstruerad kajak (som dock inte passar alla ), är jag inte säker på att du skulle bli nöjd med en plast-Frej.

Plast är ett mjukare material med sämre strukturell styrka än komposite (glasfiber, kolfiber etc) och kräver därför en del kompromisser vid tillverkningen. Skillnaderna är förmodligen inte märkbara för en nybörjare eller ovan paddlare, men för paddlare med lite vana är skillnaden mellan Frej 500 och 504 definitivt märkbara. Plast är tåligt mot slitage med i stort sett omöjligt att laga och sådana kajaker blir ännu trögare och tristare för varje repa. Komposite är lite mer ömtåligt men är lätt att klaga och har därför en helt annan livslängd. Allra bäst är trä (solitt trä eller plywood) – lika tåligt som plast men ännu lättare at laga än komposit.

Du ligger på gränsen mellan Frej 504 och 534 – 504 är perfekt för dagsturer med lätt packning och 534 för långtur med full camping utrustning. Men det fungerar bättre med en lite för lite kajak än med en lite för stor. I det förra fallet är konsekvensen bara att kajaken ligger aningen djupare i vattnet (1 cm för ca 16 kg extra vikt) och därför tar lite mer vatten på däck i vågor, medan en för stor kajak blir svårt att hantera i vind och vågor och kan därmed bli farlig om man råkat ut för utmanande situationer.

När det gäller vem som säljer de olika Frej-versionerna är det bäst att du tar kontakt med Kanokajakcenter i Danmark som har koll på sådant.

Ja, du kan ändra längden både uppåt och nråt, och 10% är ingen gräns – det blir bara lite mer pyssel med linjerna/formen och man gör större ändringar.

Vidare är längden definierad på ritningen – men beroende på hur man utformar (sågar/slipar) stävspetsen kan totallängden variera +/- 5 cm.

Kortar du 534 får du kajak med större rymd i sittbrunnen, vilket kan göra den mer komfortabel för stora fötter, och mera stabil, vilket möjligen kan kännas tryggt på plattvatten, men kan bli en nackdel i besvärliga väderförhållanden (en överstabil kajak rör sig ryckigare och mer oberäkneligt i vågor).