Show cart
Design & Illustration

Canoes

Sand and fiberglass the inside | decks | rails | joinerworks | stembands

Sand and fiberglass the inside

The inside is treated the same way as the outside. Check the width of the hull before laminating. Adjust if needed - nylon straps around the hull or wooden sticks between the sheers. Leave them in place until the epoxy is cured. When the hull layup is assymetric (glassfiber on one side only) there is a considerable risk of the hull going out of shape. Changes in temperature and/or humidity may cause dimensional changes. Therefore do the inside as soon as the outside is finished. This is not a good time to take a break. The resulting mismatch may be hard to correct in a later stage. If a pause is nescessary, leave the molds in place and secure the hull to them with nylon webbing straps around the hull at each mold.

Decks (breasthooks):

Stävdetaljer och relingGlue the breasthook blanks: cut the parts from a nice looking board, two diagonal pieces and a narrow trim piece (used to geta better fiber direction at the joints). Take the dimensions from the plans. Glue them together as shown. The middle strip can be a contrasting wood, fx mahogany. The breasthook is a good place to show off a little creativity. Plane the deck blanks to fit tightly to the sheers and stems. Take your time on the fit - the decks are visually prominent parts of a canoe. Glue the decks in place when you are satisfied.

Rails (outwales and inwales):

Mark the sheers for seats, decks and crossbeam(-s). Glue spacer blocks along the insides of the sheer. These blocks may be fir or hardwood, from 20x10mm stock and approx 70-80 mm long, spaced evenly (approx 100 mm distance) between the bow and stern, as shown. Glue and secure with spring clamps. Make sure there is a block where you will attach the crossmembers - seats or crossbeam. Glue the inwale, approx 20x22 mm, to the spacer blocks and fit them to the breasthooks fore and aft. A lot of spring clamps are needed - or some creativity! Thin nails are is an alternative, as are spreader poles between the rails.

The main purpose of the spacers is to allow water and dirt to drain from the inside of the canoe when turned upside down. They also reduce unnecessary weight and provide handy places to tie things on to. Glue the outwales (20x22 mm) to the hull. Plane or sand the upper edge of the entire sheer even and slightly rounded. Trim the outwale down to approx 8 mm thickness at the stems, starting from half a meter from the stems. Round all inwale edges over: best with a router, otherwisw a plane and sandpaper have to do.

Joinerwork:

Infästning av tvärträCut the cross beam or beams according to the plans, using approximately 25x75 mm stock (ash or other hard wood. If you prefer fir or spruce, increase the dimensions slightly). If you plan to portage your canoe singlehandedly you may shape the crossbeam as an old fashioned carrying yoke, as was frequently done on most classical canoes hundred years ago. The corssbeam is fastened to the inwale from below - two 1 1/4" #8 silicon-bronze screws each side. Do not fasten the beam permanently until the inside is finished.

The seat frameworks are made of 25x40 mm ash (or a little sturdier: 30x40 mm, if you choose spruce or fir). The seats can then be nylon webbing, rattan, braided hemp or syntethic rope, or a piece of plywood. The seats are hung from the gunwales using large countersunk bolts, passing through wooden spacers so that the bottom of the seats is approximately 25 cm over the canoe's bottom. Do not fasten the seats until the inside is finished.

Kanadensarens inredning

Stembands:

Stembands are usually 3/8" half-oval brass profiles attached with countersunk 1/2" #4 flathead brass screws. Handle the stemband with care after it has been machined - it is fragile at the holes. The stembands protect the stems and the extreme parts of the keel (from approximately half a meter under the stem and stern) and ends just below the top of the stems - or protrude above, bent over to form an "eyebolt" for a towing line. Prepare the stembands but do not fasten them until the outside is finished.

Comments

Hei.

Hva slags behandling anbefaler du på innredning, dekk og relingslister? Kan det være en god ide å olje det? Eller er det epoxy og lakk som gjelder?

Det finns ingen idealisk lösning. Olja ger ett utmärkt skydd och är lätt att underhålla, men hindrar inte att träet får en matt gråaktig ton efterhand. Lackat trä behåller färg och lyster men får underhållas mer noggrant än olja – slipas och lackas om (utan slipning bygger man med tiden upp ett tjockt lager som spricker).

Allra bäst vore lack på epoxy och glasfiber, men det är svårt att få väven på plats på så små detaljer – och omöjligt om du har en genombruten reling.

Ett lager epoxy under lacken kan stabilisera träytan så att lacken håller lite längre. Men annars är det glasfibern, inte epoxyn, som ger hållbarhet och styrka åt skrovet..

vad kan min fina -välvårdade kanadensare som ja fick för 55 år sedan vara värd inklusive durkar, stolar, paddla 0ch flytblock? tänker sälja den !

Den är värd vad någon intresserad spekulant är villig att betala för den. Vill du ha en mer specifik värdering får du komma med fakta: mått, skrovmaterial, när och av vem den är byggd etc – och leta reda på någon som har bättre koll på sådant än jag (jag har aldrig köpt eller sålt någon gammal kanadensare eller kollat priser på sådana).

Men i de flesta fall är det bara bruksvärdet man kan räkna med: ett par tusenlappar.

Hej!

Jag funderar på att installera stävprofiler i mässing för att skydda min nya kanot. Du rekommenderar att fästa profilerna med mäsingsskruv. Blir inte detta ett problem med vatten längs skruvarna/under glasfibern? Har du några råd hur man kan förhindra detta? Finns andra alternativ för att skydda stävarna?

Mvh,

Gustav

Ja, det finns ett potentiellt problem med allt som bryter glasfiberskiktet. Men med rätt storlek på borren blir hålet tämligen tätt – med för litet borrhål spricker väven runt skruven. Om du sedan lägger ett tunt lager tätmassa (t ex butylgummi) under skenan får du en flexibel gummipackning som extra tätar.

Du kan också doppa skruven i epoxy innan du drar in den (för att försegla mot träet). Behöver du senare lossa skruven värmer du den med en lödkolv, så mjuknar epoxyn.

När man fäster skotvinschar och knap i segelbåtsdäck eller förankrar tunga maskiner på verkstadsgolvet borrar man stora hål, fyller dessa med epoxy, borrar, gängar och förankrar med maskinskruv – med det vore overkill i en kanotstäv ;-)

Om du förbehandlar metallen med lämplig primer kan du limma fast den med epoxy eller lämpligt bygg-, konstruktions- eller monteringslim.

Metallprofil är det traditionella skyddet på kanotstävar, men visst finns det alternativ. En tunn trälist av hårdträ kan limmas mot stäven – lätt och stark och när den blir sliten kan man hyvla den och limma på mer trä. Det finns en PVC-tejp som heter Keel Eazy och som används som slitskydd på kajaker mm – lätt att applicera och enormt slitstark. Vidare kan en remsa aramidfiber (Kevlar) lamineras över stäven och en bit ner under botten – också slitstark och "punkteringssäker". Men allt som lamineras fast innebär risk för delaminering i samband med påfrestningar.

Ei førjulsnøtt er moden for knekking.

Høstens to båtbygg, en Kavat mini og ei Singoalla, vil være klare for lakkering tidlig på nyåret. Alt har gått problemfritt for seg, men ei formendring etter innvendig glassing er nøyere observert enn ved tidligere bygg. Tydeligst er endringa på den romslige Singoallan. Ved å prøvemontere et par formspanter etter ferdig glassing, kan konstateres at relinga ved første og siste spant har blitt knapt 1 cm høyere. Midtskips har botnen flata ut og relinga blitt knapt 1 cm lågere. Båtbredda er uendra. Formendringa midtskips vil gjøre båten lettere manøvrerbar, men også mindre retningsstabil. Som avbøting vurderer jeg derfor å montere en ekstra kjøllist under botnen. Den vil dessuten øke båtens slitestyrke. (At slaget heller noe annerledes midtskips enn på tegninga, har også konsekvenser.)

Kavaten er utsatt for tilsvarende, men noe mindre, endring. Jeg regner med at ei finne vil være kompensasjon nok på kajakken.

Min foreløpige teori er at epoksylimet har trengt inn og permanent utvida trevirket, og på den måten endra skrogforma. (Dekket vil derfor heller ikke være upåvirka.) Spørsmålet som dukker opp, er om denne nærmest naturbestemte formendringa er, eller bør, tas hensyn til på tegningsstadiet? Ev. er endringa erfaringsvis allerede tatt hensyn til? Hvor korrekte er de matematiske beregningene av båtens egenskaper når den er satt på vannet?

Mvh. Knut.

Epoxy har minimal formändring vid härdning, så jag tror att den är oskyldig. När skrov eller däck ändrar formen så beror det nästan alltid på att temperatur och/eller luftfuktighet ändras under den tid då skrovet är assymetriskt laminerat – d v s när utsidan är laminerad, men inte insidan. Den träet rör sig med den laminerade sidan är fixerad. Alltså bär sig laminatet åt som en pocketbok man glömt ute under natten: omslaget rullar sig i nattfukten eftersom det är oftast är lackat på utsidan men inte på insidan.

Har man riktig otur och skrovet slår sig medan man väntar på att laminera insidan, kan man vara tvungen att sätta tilbaka spantmallarna och spänna fast dem med nylonremmar runt skrovet, och sedan laminera insidan mellan spanten för att fixera den. Därefter tar ur spanten och fyller i med glasfiberremsor där mallarna suttit.

Men sådana deformationer kan jag inte förutsäga och därför inte rita in på ritningsbladen. När det händer kan det ske åt vilket håll som helst beroende på förhållandena i bygglokalen. krovet kan blir för brett eller dra ihop sig, stävarna kan lyfta eller sjunka, plana bottnar kan bli lite konkava eller konvexa.

Jag bygger i en ouppvärmd källarverkstad under villan och jag brukar få någon cm för smal eller för bred kajak. Jag kompenserar detta innan jag laminerar insidan, med remmar runt kajaken eller med stag mellan relingarna, så skroven har alltid varit rimligt korrekta när de är färdiglaminerade – men det blir alltid småskillnader mellan handbyggda kajaker och kanadensare (det gäller för övrigt även större farkoster: jag minns när Svenska Kryssarklubbens Atlantica byggdes på ett varv i Skagen, så blev hon ca 30 cm längre än ritningen specificerade, vilket ansågs som ett riktigt bra resultat ;-).

Matematiska beräkningar är mycket ungefärliga, eftersom de bygger på ett litet antal ingångsvärden och som alla sådana beräkningar måste de tolkas. Därför är beräkningar främst användbara under utvecklingsarbetet, för att se om ämdringar i skrovform eller dimensioner går åt rätt håll eller inte. När jag presenterar nya kajaker i katalogen, använder jag från början de hydrodynamiska beräkningarna som produktdata, för att sedan justera dem efter provpaddlingar och när jag börjar få in recensioner från byggare. Slutstyvheten är ofta bättre än vad beräkningarna förutspår medan fartkurvan får en svårtolkad diskontinuitet i hög fart – vilket beror på att den formel som vanligtvis används (KAPER av John Winters, senare uppdaterad av Matt Broze) är pragmatiskt framtagen. En komplett matematisk beräkning hade krävt betydligt mer ingångsvärden och mer datorkraft och programvara än vad som är rimligt för småbåtar – och förbättringen av precisionen hade ändå bara handlar om promille...

Takk for fyldig og utrolig raskt svart på spørsmål om formendring.

I fare for å bli klassifisert som petimeter kommer jeg med ytterligere opplysninger og betraktninger. Ev. trengs et avansert klimaanlegg for å unngå formendring.

I mitt vindusløse kjellerlokale, stort sett under bakkenivå, har klimaet vært stabilt. Poketbøker og andre bøker lagres på samme nivå uten skade. Brede bord for senere oppskjæring til byggelister lagres også der. De tørker, blir tykkelseshøvla og holder seg helt stabile uten ny krumning. Ut- og innvendig glassing og er gjennomført uten opphold. Båtbredden har hele tida vært konstant. Formendringene må ha påløpt i perioden etter at skroget, i dårlig herda stand, ble løst fra formspantene, og fram til gjennomført innvendig glassing. Alle de forrige 7 kajakkene, som er bygd i lokalet, har vist tendenser til samme formendring. Avstanden mellom relingene har likevel aldri vært et nevneverdig problem. Før innvendig glassing av Njorden sist vinter, ble skroget uten opphold for sikkerhets skyld skrudd fast til nøyaktig tilskårne utvendige "spanter". Avvik fra formen på tegningene kunne registreres allerede ved montering av "spantene", og avvikene hadde økt da de var demontert - men ikke kritisk mye. Likevel må det ha vært svære krefter i sving. At jeg slipte ned tykkelsen på skroget forholdsvis mye, kan ha gitt noe rom for formendring. Jeg mistenker at den utvendige støtten ikke gjorde noe verken fra eller til. Jeg har ved to tilfeller satt spantene tilbake etter ferdig glassing og tvunget dekk og skrog mot spantene vha. skruer, remmer og kiler. Etter utvendig spleising av dekk-skrog, ble spantene trukket ut via sittehullet. Jeg tviler også på at den metoden tvang formendringen tilbake. Det skulle i alle fall gjentagende brutal kraft til for å trekke ut hvert enkelt spant. Å glasse innvendig skrog mens formspantene enda sitter i, slik du beskriver, blir komplisert, men bygger jeg en kano til, så kanskje prøver jeg ut metoden. Jeg frykter at formendring vil påløpe mens spantene er tatt midlertidig ut for innvendig sliping, for sliping med spantene på plass blir veldig vanskelig. Kanskje rekker det at noen spanter sitter i, og hvilke dette er kan kanskje endres på under arbeidets gang?

Her i innlandet, langt øst for riksgrensa, kryper utetemperaturen under -10. Isen og snøen har for lengst lagt seg. For å holde mitt skrøpelige legeme ved like, er kajakkpadling i spennende natur avløst av en "tråkig" romaskin på et soverom. Men så blir båtbygginga ekstra givende.

Mvh. Knut.

Vad skulle du säga är bra mått på sitsarna För/Akter på en Caribou 495?

Jag ser på ritningen ungefär vart dom bör sitta och ett djup på 25 cm enligt bilden ovan.

Men inget om bredd. Jag ser att de blir olika breda.

Mvh John

Det finns ingen standardbredd för kanadensarsitsar, utan den egna anatomin och komforten får avgöra. Måtten på ritningen är ett förslag som ungefär återspeglar de sitsar som traditionellt suttit i snarlika kanoter genom åren. Normalt sätter man lika stora sitsar på båda ställena (med undantag för riktigt stora kanadensare där mittentofterna ibland ska ge plats för två paddlare bredvid varandra).

Hej. Vilket material bör jag använda till nya utvändiga bottenlister till en gammal kanadensare? Hur skall de fästas i skrovet, skruva eller limmad? Hälsningar Hans W.

Jag skulle välja ett hyfsat beständigt träslag: furu, oregon pine, lärk etc och helst limma om det går – trä, laminat, aluminium etc är normalt inga problem, medan plast är notoriskt svårlimmat.

Men det är i huvudsak teoretiska funderingar. Jag har ingen erfarenhet av slitlister på annat än trästrip.

Hur tjockt bör däcket vara? Är det samma dimension som relingen, runt 20 mm?

För caribou finns inga angivna mått för däcket på ritningen.

Jonas,

Däcken är små och har ingen bärande funktion. Jag brukar hyvla ner dem till ca 12 mm.

Däcken är små och har ingen bärande funktion. Jag brukar hyvla ner dem till ca 12 mm.

På ritningen till Caribou 530 har du ritat in två ytterligare tvärslåar närmare ändarna. Är det något du rekommenderar, ser inga andra noteringar eller bilder på detta.

Tvärslåarna stagar upp skrovet lite i ändskeppen och fungerar som bra handtag och som surrningpunkter för bogser- eller förtöjningslina eller för att hålla packning på plats. De är inte strikt nödvändiga om du bygger relingarna som på ritningen , eller med motsvarande strukturella styrka. Men jag föredrar att montera de extra tvärträna, efter de bidrar med lite stabilitet i ett långt skrov, väger inte mycket, är enkla att såga till och skruva dit och det går ganska snabbt.

Har du tips på ställen att köpa långa mässingsskruvar? Jag hittar inte nåt ställe som säljer så långa som behövs för att montera sätena. Om jag mäter rätt så behöver vissa vara nära 140 mm långa för att hamna på rätt höjd.

Tack för svar!

Hej igen!

Jag har upptäckt produkten hattmutter hos specialbeslag, så då kan jag reda ut det med en gängstång. Men det verkar krävas tre olika butiker för att kunna köpa vanlig mutter, hattmutter, bricka och själva gängstaven, så tips på bra järnhandlar för mässing tas gladeligen emot!

Hylsmutter/hattmutter plus bitar av gängad metallstång fungerar bra – mässing eller rostfritt efter önskemål. Finns hos flera av byggmarknaderna: Bauhaus, Hornbach etc. Alternativt en slät metallstång som gängas (en sats gängverktyg kostar några hundralappar och är användbar i många sammanhang).

En annan variant är att koppla ihop två bultar med en gänghylsa (invändigt gängad rörbit).

Ytterligare en variant är att göra en dold infästning med en gänginsats (utvändig trägänga/invändigt metallgänga) underifrån i relingen – men då bör relingen vara i hårdträ (t ex ask).

Hej,

jag har en knäckt plastreling på en glarfiberkanadensare och funderar på att ersätta den med träreling och bygga enligt din instruktion. Jag undrar framförallt om man behöver basa träet till relingen eller om det går att böja utan att den knäcks? Kanoten är 5.40 med ca 90 cm som bredast (alltså inte några riktigt tvära böjar).

Sitsar och stag på min kanot är gjorda i bok. Är det också lämpligt för reling?

Ja du kan ersätta plastreling med riktigt trä. Det vinner kanoten på ;-)

Bok är bra , men ask är lättare att böja.

Byggbeskrivningen dimensioner brukar fungera bra att böja till eftersom de ingående delarna delarna är rätt klena i dimensionerna. Basa brukar inte behövas. Är det trögt eller du använder kraftigare dinmensioner kan det oftast räck med att väta träet en aning och värma lokalt med en värmepistol efterhand som du böjer.