Längd

Latest updated Monday, January 2, 2023, 0 comments

This page is currently available in Swedish only. I may find the time to translate it eventually, but in the meantime Google Translate may provide something intelligible.

Långa kajaker har högre toppfart, lastar mer och är stabilare än korta. De är också mer kraftkrävande att paddla och svårare att svänga.

Längden är ofta den första parametern man tittar på. Till stor del är det längden som avgör hur fort kajaken kan gå, hur stabil den är och hur mycket den kan lasta. Men för att siffran ska betyda något måste vi skilja på totallängd och vattenlinjelängd. Det är i första hand vattenlinjelängden som påverkar kajakens egenskaper. Om totallängden är betydligt större än KVL säger man att kajaken har stora överhäng. Den viktigaste fördelen med en sådan design, bortsett från eventuellt tilltalande utseende, är att kajaken är kort och lättsvängd vid stillaliggande eller låg fart men kursstabil och snabb när bog- och häckvåg klättrar upp längs stävarna och ökar vattenlinjelängden i högre farter. Sådana kajaker är också lättare att sjösätta från en iskant. Nackdelen är att långa överhäng ger större vindfång och att kajaken "stampar" mer i vågor. Är stävarna uppsvängda kan kajaken bli bångstyrig i hård vind. En "trubbnosad" kajak, med liten skillnad mellan totallängd och vattenlinjelängd, får bättre fartresurser överlag, men framför allt i sjögång. 

Sambandet mellan längd och fart har med våglära att göra. En båt skapar en bogvåg när förstäven delar vattnet och en häckvåg när det förenas igen vid aktern.  Ett vågsystems hastighet beror på avståndet mellan vågtopparna enligt formeln:

√KVL × 4,5 = F (roten ur vattenlinjelängden i meter gånger 4,5 är lika med farten i km/t)

(Mer om detta under "kajakprestanda-fart".)

När farten ökar blir våglängden för det skapade vågsystemet allt längre, och när den är lika lång som skrovets vattenlinjelängd säger man att kajaken har uppnått skrovfart. Denna fart brukar anses vara en deplacerande båts teoretiska toppfart, vilket dock är en sanning med modifikation. Långa smala båtar som kajaker kan med stor kraftinsats pressas upp en bra bit över sin skrovfart.

Man skall dock inte överbetona längden. Dels är vinsten ganska liten (5 m = 10 km/t, 4,75 m = 9.8 km/t) och dels räknade man förr med att muskelkraften inte räcker till för att hålla skrovfarten någon längre tid på kajaker över 5,20 m. I praktiken har det dock visat sig att en någorlunda vältränad paddlare med bra teknik klarar att hålla en närmare 6 meter lång kajak på skrovfart i flera timmar.

Men det finns andra fördelar med långa kajaker. En lång båt stampar mindre i sjögång, lastar mer och har bättre kursstabilitet. En lång båt är också stabilare än en kort om allting annat är lika.

Det finns naturligtvis också nackdelar. Den våta ytan ökar och därmed även friktionen, vilket ger tyngre paddling i lägre farter. Det krävs alltså styrka och teknik för att ha någon nytta av riktigt långa kajaker. Det långa skrovet är svårare att manövrera. Det går åt mera material – den är därför tyngre och dyrare att bygga. Den är bökigare att hantera och svårare att förvara. De flesta bra havskajaker ligger mellan 4,80 och 5,80 m – tvåmanskajaker mellan 5,20 och 6,20 m.

Långa surfskis

Längden på surfskis har diskuterats ofta. Enligt äldre studier borde inte muskelkraften räcka till för längder uppåt 6,5 m. Ett för några år sedan publicerat verk (Theoretical Optimization of the Length of Surf Ski Kayaks, Ralph William Baker, A7316545 5/4/2012) ger en fylligare bild. Han har med hjälp av Michell-integraler (för analys av friktion och vågbildning) och ett Wigley-skrov (ett noga definierat matematiskt modellskrov, som är tämligen likt ett surfskiskrov) kommit fram till intressanta slutsatser, som i viss mån kan överföras på vanliga kajaker (även om merparten av hans forskning handlar om extremt höga farter – elitpaddlare i tävling).

Det mest handfasta resultatet är att skrovlängden är kopplat till ekipagevikt: ett deplacement kring 82 kg (paddlare + kajak + last) är som mest effektivt med en skrovlängd kring 530-540 cm, deplacement kring 102 kg är bäst kring 580-590 cm och deplacement kring 122 kg gör bäst ifrån sig kring 640-650 cm.

På annat ställe har jag skrivit: "Många har misstänkt att 6,5 meter surfskis möjligen är lite för långa för sitt eget bästa, och att orsaken kanske är att ett par stora starka hulkar kom att dominera sporten under ganska lång tid, och att tillverkarna därför lurades att förlänga skroven – de orkade utnyttja den högre toppfarten trots att den våta ytan och därmed friktionen ökade.". En av de bästa, Oscar Chalupska, råkar deplacera just 122 kg (110 kg + ca 12 kg surfski).

Men en annan intressant slutsats var att i höga farter är en för kort kajak mycket sämre än en för lång. En av Baker's tabeller visar att 40% för långt skrov ger 10% motståndsökning, medan 40% för kort skrov ökar motståndet med 34% (observera att det fortfarande handlar om elitpaddlare i mycket höga farter). Inom ett litet intervall (+/- 5%) ligger ändringen inom 1%.

Om att ändra mått i ritningen