Visa varukorgen
Design & Illustration

Sjömanskap

Fartygsmöte

(Materialet kan också beställas som ett A5-häfte eller, för klubbar och liknande, som en föreläsning)

Lita på radar? Nej, aldrig!

Se upp med fartyg. En kanot syns dåligt från kommandobryggan och inte alls på radarn. De inbyggda radarreflektorer som en del kajaktillverkare skryter med är verkningslösa. För att en radar skall kunna användas justeras känsligheten ner så att inte skärmen blir vit av av vågreflexer - och då försvinner kajaker, med eller utan inbyggda reflektorer också (det finns s.k. dopplerradar som kan skilja ut fasta ekon från vågekon, men hur vet man vilka som har sådan?). Glöm det där med tillknycklade ölburkar och stanniol i mössan också. Den enda radarreflektor som skulle kunna fungera är en korrekt konstruerad radarreflektor, ett par meter upp i luften - och då bara under förutsättning att radarobservatören är på alerten.

Några synpunkter för samarbetet kajak/fartyg

Se dig omkring - ofta

Utveckla en vana att svepa runt horisonten med blicken sådär vart femte eller sjätte paddeltag. Håll koll på allt som rör sig och framför allt alla båtar som närmar sig.

Gör vad du kan för att synas

På långt håll är det först paddelns rytmiska rörelse som syns. Ljusa paddelblad syns bättre än mörka (vita kan ibland försvinna om det går vita gäss). Reflekterande tejp på bladen kan öka synligheten väsentligt. Värderar man säkerhet högre än estetik kan kajakens däck med fördel vara i en reflexfärg: rött, gult, orange eller ljusgrönt. Välj en flytväst i väl synlig färg. Flytvästen och mössan är högt placerade och därför synliga på långt håll.

Utgå från att du är osynlig

Från kommandobryggan på stora båtar kan kajaker vara förvånande svåra att upptäcka – dels för att de små och låga jämfört med de båtar man håller utkik efter och dels för att en kajak kan skymmas av en hög förstäv långt innan den upptäcks. Kajaker syns inte på radar och kikaren används för att spana av horisonten. Tänk dig att din kajak och du är kamoflagemålade och ute på hemligt uppdrag. Ju mindre du måste förlita dig på andras uppmärksamhet dess bättre.

Håll reda på var fartyg kommer ifrån och vart de är på väg

Håll en uppdaterad mental databas av fartyg i din omgivning. Var kommer de ifrån och vart kan de vara på väg? Hur fort närmar de sig? Titta i sjökortet. Finns det hamnar, färjelägen, oljedepåer, varv etc där fartyg plötsligt kan komma ut eller gira in. Vad finns bakom nästa udde?

Titta efter hur farlederna går

Fartyg följer farlederna. Titta efter i sjökortet var farlederna går så kan du bedöma fartygens rörelser. Ibland går leden mycket nära land. Planera passagen så att du inte ligger mellan en klippa och ett passerande fartyg. Se upp där leder delar sig - där går det inte alltid att gissa vart ett fartyg tar vägen. Passera farleder vinkelrätt och med god marginal till annalkande fartyg. De kommer fortare än man tror.

Gör tydliga undanmanövrar

Kommer du i vägen för ett fartyg, gör en stor och tydlig kursändring - inte 15° utan 45° - så att vakthavande styrman är fullständigt klar över att du har uppfattat situationen och att du lämnar företräde. Väntar du för att ge företräde, visa detta tydligt genom att lägga ner paddeln.

Kollisionsrisk?

Att avgöra om kollisionsrisk föreligger är ganska lätt. Håll ett öga på vinkeln mellan kajaken och fartyget medan du paddlar rak kurs - ändras den efterhand är det ingen fara. Ser du däremot fartyget i samma vinkel efter några minuter, kommer ni att kollidera om inte någon av er ändrar kurs eller fart.

Håll reda på strömmen

Kraftig ström påverkar både din och andra trafikanters fart och gör det svårare att bedöma tid till möten mm. Kraftig ström påverkar också fartygs möjligheter att manövrera. Ovana båtförare kan bli överrumplade av kraftig ström i ett sund, tappa kontrollen över sin farkost och fatta fullständigt irrationella beslut. Det finns inget körkort till sjöss - båtars tyngd och fart bestäms av ägarens plånbok, inte hans marina kompetens.

Stora fartyg ser ut att gå långsammare än de gör

Har du någon gång sett en liten motorbåt med stäven högt och vita skummustascher tuffa förbi ett stort stillaliggande fartyg - för att efter en stund upptäcka att det stora fartyget går precis lika fort. Det är lätt att bli lurad av den optiska synvillan. Ett stort fartyg i 8 knop går nästan ljudlöst på tomgång och drar inte upp någon märkbart svall. En liten motorbåt väsnas och skvätter för att göra samma fart. Ett stort fartyg finns i synfältet länge - en liten båt är förbi snabbt. I praktiken innebär det att paddlare ofta underskattar stora fartygs fart, vilket är extra farligt eftersom stora fartyg ofta inte kan stanna eller gira i tid för att undvika en olycka.

Stora fartyg ser ut att vara längre bort än vad de är

Paddlare sitter lägre än alla andra sjötrafikanter. Det gör att siktvidden minskar - horisonten kommer närmare - och att fartyg upplevs vara "nedanför" horisonten trots att de är ganska nära. Från sittbrunnen på en kajak är horisonten bara drygt 3 km bort - en sträcka som ett lastfartyg klarar på 5-6 minuter.

På natten ser fartyg ut att vara längre bort än vad de är

Det är mycket svårt att bedöma avstånd till ljuskällor. Lanternor och däcksljus etc sitter högt på fartyg, skrovet syns inte i mörkret. De flesta som nattpaddlar har säkert varit med om att hålla koll på en upplyst båt en bit bort, för att plötsligt upptäcka bogvågen helt nära - och insett att vad man tittat på var en mycket mindre båt bara några hundra meter bort. Var därför extra försiktig med annan sjötrafik på natten.

Ta alltid tillfället i akt att studera hur fartyg rör sig

Det finns inget standardbeteende för båtar. Färjor kan ofta stanna på några sekunder, stora tankers kan ha flera kilometers stoppsträcka. Djupgående båtar måste följa leden, grundgående kan ta överraskande genvägar. Förare av vattenskidbåtar har ofta dålig uppsikt framåt och folk på vattenmoppar har ofta varken uppsikt eller insikt. Var särskilt försiktig med stora fritidsbåtar med INU-drev (inombordsmotor med utombordsdrev): de saknar roder och går därför bara att styra när propellern drar - vilket då och då överraskar både föraren och omgivande sjötrafik. Titta därför alltid på hur trafiken flyter runt omkring när du paddlar och bygg i minnet upp en erfarenhetsbank för framtiden.

Mer information om regler för fartyg till sjöss mm i Sjöfartsverkets Sjötrafikkungörelse – sedan november 2010 har denna regelsamling upphört att gälla. Motsvarande regler kan förhoppningsvis med tålamod och envishet hittas i den snåriga härva av regler och regeländringar som finns utspridda på Transportstyrelsens sajt – ordnade, inte efter ämne utan efter diarienummer! Den som gitter eller är tvungen kan leta här.

  1. 1. Hur fartyg signalerar sina avsikter

    Fartyg kan kommunicera både med akustiska och visuella signaler - bäst att ha en hum om språket...

  2. 2. Om utprickning till havs

    Det kan tyckas att kanotister inte har något större behov att kunna sjömärken, som i första hand är utplacerade för att vägleda fartyg med flera meters djupgående. Men de kan tvärtom var mycket användbara.

Kommentarer

Det finns ännu inga kommentarer.

Skriv en kommentar