Visa varukorgen
Design & Illustration

Väder, vind och vågor

(Materialet kan också beställas som ett A5-häfte eller, för klubbar och liknande, som en föreläsning)

sommarmoln

Är vädret en pålitlig bundsförvant eller en oberäknelig motståndare. Även om nog mest är en läggningsfråga, betyder det mycket att kunna läsa tecknen på väderomslag. Överraskad behöver man sällan bli.

Sjörapporten är en viktig del av långfärdsplaneringen. Så här ser prognosområdena ut i de svenska väderprognoserna och sjörapporterna:

prognosområden

Men minst lika viktigt är att själv ha koll på vad som händer. Det främsta skälet är att egna väderobservationer inte kräver fungerande batterier. Ett annat och viktigare skäl är att sjörapporten täcker ganska stora områden och kanske inte alls stämmer just där du är. Viktigast är att kunna förutspå dåligt väder som kan påverka den dagliga turplaneringen.

Titta främst efter:

  • Stratusmoln som växer in under cirrusmoln och blir tätare och mörkare.
  • Cumulusmoln som växer på höjden, i synnerhet om de börjar tidigt på dagen.
  • En mörk molnbank västerut.
  • Halo runt sol och måne.
  • Ökande vind samtidigt med tätnande moln.
  • Vindriktningen vrider moturs från sydväst över syd till öst.
  • Det är onormalt varmt eller kallt för årstiden.
  • Barometern faller snabbt.

Ett enstaka av dessa tecken behöver inte nödvändigtvis innebära dåligt väder, men bör leda till vaksamhet. Stanna inomskärs och undvik långa överfarter. Två eller flera tecken innebär en säker prognos och det kan vara anledning att ta en vilodag iland, eller i varje fall förlägga paddlingen så att det finns lä inom räckhåll.

Det är inte väderläget i sig som skall tolkas utan förändringarna och i synnerhet hastigheten i förändringarna. För att ha koll bör man därför kontinuerligt titta till himmeln, förändringar i vind, temperatur, lufttryck mm (inte många har med barometer i kajaken, men det kanske inte vore dumt.)

För hundra år sedan var konsten att läsa väder en självklar färdighet. Gamla talesätt innehåller ofta både vishet och sunt förnuft:

  • ”Red sky in the night is the sailors delight. Red sky in the morning is the sailors warning”.
    (Röd solnedgång ger fint väder. Röd soluppgång ger oväder.)
    Bakgrunden är rätt logisk: färgar solen himmeln röd är det klart väder västerut, varifrån de flesta fronter kommer. Är horisonten klar österut, blir det röd morgonhimmel och då har högtrycket och den klara luften passerat – och då är förmodligen nästa lågtryck på väg.
  • ”Kommer regn före vind så tag bramseglen in. Kommer vind före regn kan de sättas igen”.
    Därmed menas att om det regnar en stund innan det börjar blåsa kan man räkna med kraftig, långvarig vind. Om det däremot blåser torrt ett tag och sedan börjar regna häftigt kan man utgå ifrån att vinden snabbt avtar igen.
  • ”När havet spritter, faller vinden”.
    Om det under en period av blåsande börjar låta skvalpigt eller kluckande om vågorna kommer det snart att vara stiltje.

Avtar vinden plötsligt och efterlämnar toppig och orolig sjö, förestår förmodligen vindkantring och fortsatt hård vind.

Ofta är det viktigare att veta vad som kommer att hända den närmaste timmen eller de närmaste minuterna.

En mörk molnbank vid horisonten innebär blåst. Växer den snabbt har man vinden över sig snart. Är den mera stabil kan det dröja timmar. Syns en rand med klar himmel under molnbanken är det normalt bara en kortvarig vindby.

Mörka fläckar på vattnet längs horisonten under en stiltjeperiod förebådar blåst. En jämn, mörkt blå strimma längs horisonten brukar ge stadig, frisk vind.

Hårda vindbyar har vänligheten att avisera sin ankomst på flera sätt. Ser man i lovart ett litet ljust moln som stiger hastigt och brer ut sig kan man vänta en rejäl vindby om 10 - 15 minuter. Ett dovt susande avslöjar att du har byn över dig om inom en minut. Mörka fläckar på vattenytan, som rör sig snabbt i lovart är också ett säkert tecken, men den varningen kommer bara några sekunder i förväg.

Sex kapitel om meteorologi

  1. 1. Varmfront, kallfront och molnsystem

    I gränsskiktet mellan västvindområdet och polarfronten föds lågtrycken, ofta 4-5 i rad, som med jordrotationen rör sig österut från Nordatlanten in över Skandinavien. Framför varje lågtryckscentrum finns en varmfront, bakom en kallfront. Runt fronterna finns moln som har en hel del att säga om kommande väder.

  2. 2. Vind och vindens verkningar

    Vinden är ofta ett större problem för paddlaren än vågor – här är lite vindfakta

  3. 3. Vågor och vågsystem

    Vågornas höjd, längd, hastighet och form påverkas av många olika faktorer. Läs om vad som händer när en våg kommer in på grunt vatten eller påverkas av ström och om interferens, refraktion, diffraktion, reflektion och svall.

  4. 4. Faror med åska

    Öppet hav är ett mycket olämpligt ställe att befinna sig på under ett åskväder. Men vad gäller när man kommer iland?

  5. 5. Dimma och dis

    Dimma kan komma snabbt, överraskande och ljudlöst. Plötsligt syns inte land längre. Världen krymper till en liten vattencirkel, några tiotal meter i diameter. Vad gör man då?

  6. 6. Folktro och väderspådomar

    Folktro, väderspådomar och bondepraktikan. Låter det flummigt? Gammal skrock? Det är faktiskt inte så ovetenskapligt som det kan verka.

Kommentarer

Det finns ännu inga kommentarer.

Skriv en kommentar