Visa varukorgen
Design & Illustration

Svar på vanliga frågor

  1. Varför har du inga ritningar till plywoodkanoter?

    Det finns flera skäl.

    Plywoodkanoter måste byggas med skarpa slag, vilket sällan är den hydrodynamiskt bästa formen. Våta ytan ökar, det uppstår turbulens kring slagen och rörelserna i sjögång blir mer oberäkneliga. Med träribbor kan man låta funktion och estetik styra formgivningen.

    Plywood säljs i 2,5 meters längd. Kanoter är dubbelt så långa. Att skarva plywoodskivor så att det håller när de långa bitarna skall hanteras är inte lätt för en ovan byggare. Bra plywood är dyr – det kostar att misslyckas. Däremot är träribbor billiga och lätta att handskas med.

    Den mesta plywood man köper har svarvade fanérskikt, vilket ger en orolig, onaturlig ådring som bara duger att målas.

    Plywoodkanotens plana ytor har sämre motståndskraft mot punktbelastningar än stripskrovets dubbelkrökta, samtidigt som de skarpa slagen tar mycket stryk när kanoten hanteras – ju mindre radie desto mer slitage. Det är också svårare att reparera skador i plywood än i massivt trä.

    Det går lite fortare att bygga en plywoodkanot, men i allt annat vinner stripkanoten överlägset.

    Sedan kan man väl inte heller helt bortse från att plywood, även om det har utvecklats en del sedan 50-talets gabondörrar, ändå inte känns riktigt värdigt att offra byggtid och dyr fernissa på.

    Kajaker som traditionellt byggs med skarpa slag fungerar såklart utmärkt att konvertera till plywoodbygge. Sålunda har Black Pearl och Hunter inte sällan byggts i plywood. Konverteringen är enkel att göra, men det finns inga anvisningar för detta i ritningen.

    Sharpie 600 är ritad för plywoodbygge. Men större skrov blir tidsvinsten större och eftersom sharpieskroven traditionellt har skarpa slag och plana ytor, fungerar plywood utmärkt.

  2. Kan man sätta ett undanvindssegel på kajaken?

    ”Segla när du kan – paddla när du måste”. Visst låter det bestickande med kajakseglarnas favoritklyscha. Men funderar man lite längre upptäcker man ett litet problem. ”Paddla när du måste” innebär att paddlingen uppfattas som något nödvändigt ont. Varför? Jo, därför att seglande kajaker normalt är 70-80 cm breda för att inte kapsejsa i vindbyar och har 60 cm breda sittbrunnshål för att medge att man lutar lite åt lovart. Smala kajaker har oftast utriggare. I båda fallen blir kajaken trögpaddlad med obekväm paddelställning och dålig kajakkontroll – och är fortfarande en tämligen medioker segelbåt. Paddling och segling ställer så olika krav på skrovets utformning att det omöjligt att optimera för båda.

    Jag föredrar därför att skilja på funktionerna. Mina kajaker är totalt och förbehållslöst optimerade för paddling, gjorda för att medge hög marschfart med liten ansträngning oavsett vindriktning och för att det skall vara så roligt att paddla att blotta tanken på något annat känns främmande.

    För att segla vill jag ha en segelbåt eller en segelkanot, som är så välseglande att åror eller paddel bara skall behövas i fullständig stiltje – t ex min kanotyawl.

    Många experimenterar med kajaksegel – alltifrån klassiska batwingsegel till drakar och vingprofiler. Här är några länkar:



    Vidare finns en hel del att läsa i t ex George Dysons ”Baidarka”, i Wolfgang Brincks ”The Aleutian Kayak” och i Todd Bradshaws ”Canoe Rig”

  3. Vad är skrovfart?

    Skrovfart är den praktiska toppfarten för ett deplacerande skrov (dvs ett som inte planar). När skrovet rör sig genom vattnet skapas ett vågsystem som blir mer utdraget vid högre fart. Våglängden är proportionell mot kvadratroten ur farten och vid en viss fart blir den längre än kajakens vattenlinje. Då har inte aktern längre något stöd i häckvågen utan sjunker ner i vågdalen och kajaken hamnar i en uppförsbacke där den skjuter en stor bogvåg framför sig. Mer kraft resulterar då inte längre i högre fart utan bara i en större bogvåg. För 5 meters vattenlinjelängd är skrovfarten ungefär 10 km/t.
    Men skrovfarten är ingen absolut gräns. Det är bara den fart där motståndskurvan börjar peka brant uppåt. Följaktligen går det att överskrida den teoretiska skrovfarten genom rå styrka och hårt slit, genom att välja en lång och smal kajak (där motståndskurvan ovanför skrovfarten är lite flackare) eller genom att vågsurfa smart.

  4. Hur stor kajak behöver jag?

    En kajak är en förlängning av kroppen, precis som ett par vandrarkängor eller skidor/stavar. Därför skall den passa, inte bara så att du sitter bekvämt utan att känna dig instängd eller åka runt i en för stor sittbrunn, utan även kajakens längd och bredd bör vara rimlig i förhållande till paddlarens längd, styrka och teknik. Många hamnar fel på grund av fördomar: ”lång är snabbare” eller ”för mycket stabilitet kan man aldrig få”. Det finns grundregler som att kajaken inte skall vara längre än tre gånger kroppslängden och att höftbenets ovankant inte får hamna under sittbrunnssargen – men de är högst generella och kan bara användas som grova riktmärken.

    De flesta kajaker går mest på dagturer, kanske några helgturer och möjligen på någon enstaka veckotur om året. Ytterst få används till det många ursprungligen är tänkta för: tungt lastade expeditioner över öppet hav i områden där det är långt mellan provianteringsmöjligheter. Gamla Nordkapp är till exempel ritad för en expedition från England över Nordsjön till nordnorge.

  5. Vilken kajak bör jag välja?

    För ett svar behövs mycket ingångsdata: längd, vikt, skostorlek, benlängd, rörlighet, styrka, kondition, teknik mm. Hur kommer du att använda kajaken: dagturer, helgturer, veckoturer, fiske, motion, tävlingar – och hur mycket av varje? Var kommer du att använda kajaken: åar, sjöar, skärgård, öppen kust? När: lugnt väder, blåst, vågor, sommar, vinter? Fundera igenom frågorna och läs på: det finns mycket information om kajakers användbarhet på sajten. Prova så många kajaker du kan för att ringa in det du tycker är viktigt.

  6. Vad är swedeform?

    Swedeform innebär att största volymen finns bakom sittbrunnen (förr sa man makrillhuvud-torskstjärt). Till skillnad från symmetriska kajaker och kajaker med mesta volymen i förskeppet (fiskform) har swedeform-kajaker lägre vågbildningsmotstånd – det långa vassa förskeppet delar vågorna mjukare, och flyttar uppbrytningen av laminärströmningen längre akteröver (turbulensen efter uppbrytningen innebär att motståndet ökar drastiskt – ju längre bak den inträffar desto bättre).

    Men det finns en förvirrande inkonsekvens här! Fiskform är mera effektiv under och över vattenytan – det är bara precis i vattenytan som swedeform ger fördelar. Därför har fiskar, valar, sälar och ubåtar fiskform för bästa effektivitet, medan snabba båtar och kajaker har swedeform.

    Kajaker med swedeform har flera andra fördelar:

    • Den fylliga aktern ger bättre stöd i häckvågen i farter nära skrovfarten och sjunker därför inte så djupt i vågdalen
    • De stampar mindre i motsjö genom att det vassa förskeppet bryter vågor mjukare.
    • De är oftast lättare att svänga genom den ökade radien i vattenlinjen akteröver.
    • Mindre upplovning i sidvind genom att det långa förskeppet ”håller emot”.
    • Mer lastvolym genom att utrymmet akter om sittbrunnen är större, medan den volym som förloras i förskeppet på grund av benutrymmet är mindre.

    Nackdelar? Det hävdas ibland att swedeform ger sämre kursstabilitet. I princip är det riktigt, men det saknar betydelse eftersom det oftast är viktigare att kunna manövrera kajaken. De flesta kajaker på marknaden är onödigt kursstabila, vilket leder till att de behöver roder för att vara användbara. Lite mindre kursstabilitet innebär att det blir lättare att korrigera oavsiktliga girar i vågor. Swedeform innebär också att kajaken reagerar bättre på lutning.

    Observera att det heter swedeform , inte swedish form som man ser då och då även i sammanhang där skribenten borde veta bättre. Den swede som refereras är kålrot (rutabaga, swedish turnip eller swede). Med en tjockända och en spets kan den med lite fantasi kanske påminna om ett swedeformat skrov.

  7. Kan man använda andra träslag?

    Ja, det finns flera andra träslag som är fullt användbara – furu, oregon pine, lärk, mahogny, ceder m fl. Gran har dock flera fördelar som man tappar om man väljer andra alternativ. Inget annat träslag ger med bibehållen styrka en lika lätt kanot. Western Red Ceder är lättare men saknar granens seghet, är fyra till fem gånger dyrare och slipdammet är allergiframkallande. Du kan läsa mer om olika träslag på

    Jan Dagnells Kavat med utsökt träarbeteGanska vanligt är att man lägger in dekorribbor i ett kontrasterande träslag – mahogny, som på bilden, klibbal, körsbär eller liknande.

    Några av de vackraste kajaker jag sett har byggts i lärk – vackert gulröd ton med lugn harmonisk ådring och så gott som kvistfritt. Priset är fyra till fem kilo extra skrovvikt att hantera.

    Flera har frågat om abachi. Jag har inte själv provat men kan tänka mig att det bör fungera bra. Abachi är lätt och långfibrigt. Problemet är nog att det i Sverige är svårt att få i mer än bastulavelängd. Torbjörn Karldén har rett ut detta i en

    Ett nytt spännande alternativ (i vår del av världen i alla fall) är Paulownia, ett lätt träslag, ursprungligen från Östasien, men implanterat i bland annat Australien, Nya Zeeland , Sydstaterna i USA m fl. Det är mycket lätt, kvistfritt och rakfibrigt, rötbeständig (används till exempel i surfbrädor, utan skyddande glasfiberväv), men saknar lite av granens ythårdhet. Paulownia växer extremt snabbt och kan fällas som timmer efter fyra, fem år, varefter ett nytt träd växer upp från stubben. Traditionellt har det använts till sniderier, kistor, skrin, musikinstrument med mera. Främsta nackdelen är att man får importera själv.

  8. Är det viktigt att få tag i fullängdsvirke?

    Har du turen att ramla på virke i full längd (= kajakens längd + ca 30 cm) är det bra, men det finns ingen anledning att lägga tid på att leta. Gran innehåller så mycket kvistar att många ribbor ändå kommer att brytas i samband med sågningen eller när de monteras. Det är svårt att bygga kajak i gran utan skarvar.

    Skarvar påverkar varken styrka eller byggtid, utan bara utseendet. Bordläggningsribborna skarvas enkelt på plats. Fäst ribban i ena stäven och häfta fast den så långt den räcker. Börja häfta nästa ribba från andra stäven och där de överlappar håller du ihop dem, sågar rakt igenom båda (med sågen vinklad en aning så att det kompenserar för sågbladets tjocklek) och sätter en häftklammer över skarven. Svårare är det inte. (Den klassiska snedlasken är naturligtvis principiellt elegantare men innebär ingen fördel funktionellt eller utseendemässigt – ingen ser om skarvlinjen ligger på olika ställen på ut och insida).

    Naturligtvis får inte skarvar hamna bredvid varandra. Fördela dem över skrovet – minst två ribbor mellan skarvarna.

  9. Gran är så ljust. Kan man betsa?

    Det finns exempel på lyckade betsningar, men generellt avråder jag. Granen mörknar av sig själv efterhand, även om UV-filtret i fernissan fördröjer processen.

    Bets bygger på att träet färgas av antingen pigment eller genom kemisk påverkan. Detta sker bara där träet kan suga in betsen – vilket innebär att där lim först har trängt in i träet fäster ingen bets. Risken för flammig yta är stor.

    En nackdel på längre sikt är att det så gott som omöjligt att återställa rätt kulör om man behöver reparera lokala skador i skrovet.

    Många betstyper ger negativ ådringsbild, dvs årsringarna blir ljusa mot mörkare vårved och signalerar fusk. De vanligaste betstyperna färgar med pigment, vilket innebär ett tunt lager av färgkorn ”skymmer” träet.

    Anilinbaserad vattenbets har visat sig fungera bra om man använder profilfräst virke, limmar med snickarlim, slipar skrovet noggrant först, väter och slipar tills fibrerna inte längre reser sig och därefter applicerar tunna laveringar av bets upprepade gånger tills ytan är jämnfärgad och i rätt nyans (något mörkare än önskat eftersom den ljusnar när den torkar). Därefter får ytan absolut inte slipas, utan behandlingen fortsätter med epoxi, glasfiber o.s.v. Betsen är inte helt ljusäkta, så räkna med lite ljusning efterhand. (Martin Step med Green Valley Boat Works är mästare på detta.

    Många har frågat om det inte går att betsa ribborna innan man monterar dem. Nej det fungerar inte - bets tränger inte in mer än någon enstaka tiondels millimeter och det går inte att slipa skrovet utan att gå igenom. Inte ens enstaka dekorribbor går att förbetsa med gott resultat. Använd istället ett träslag med ”rätt” färg: Western Red Ceder till exempel, eller alternativt värmebehandlat trä.

    Ett alternativ är att blanda bets i fernissan i stället (upp till 10%). Jag har bara provat med Internationals mahognybets på bleknad mahognybordläggning, men det fungerade mycket bra (men tänk också på att det blir betydligt svårare att matcha färgen vid eventuella reparationer).

    Vilken metod du än väljer bör du göra ett par provbitar bordläggning och testa på.

    Egentligen är det allra bäst att måla kajaken. Täckande målning skyddar epoxin och träet betydligt bättre än fernissa och ökar livslängden. Men du får räkna med att slipa dubbelt så mycket om du skall måla - även mikroskopiska missar syns på en jämnfärgad yta. Dessutom får man nog vara mer än lovligt hårdhudad om man skall ge sig till att måla över sitt träarbete.

    Ett annat, och enklare alternativ, är att ta det lugnt och låta naturen och tiden sköta om saken. Det här är vad som händer på några år:

    wood coloration over time

    Uppdatering 2005: . Under åren har det dykt upp flera kajaker med helt eller delvis målat skrov och/eller däck – mycket elegant. Min prototyp till Black Pearl var helt svartmålad/mattpolerad, vilket fått viss efterföljd. Njord blev efter moget övervägande vit med grått däck, och har fått många positiva kommentarer.

    Det finns såklart både för- och nackdelar med detta. Till nackdelarna hör att det krävs större noggrannhet med slipningen – småskavanker som trollas bort av träådringen blir väldigt tydliga i en blank enfärgad finish. Vidare blir det svårare att se förändringar i träet, fuktskador till exempel. De viktigaste fördelarna är att det blir lättare att göra snygga reparationer (även i fält: lite gelcoatspackel i packningen klarar det mesta), att man inte behöver lägga lika mycket tid på snygga fogar och skarvar och att kajakens förhoppningsvis snygga) form blir tydligare när inte ögat förvillas av en trämönstrad yta. Vidare kan man med lämplig färg få kajaken att se mindre eller större ut efter behag (ljusa färger förstorar, mörka förminskar).

  10. Kan man inte använda lätta distansmaterial i stället för gran?

    Jo, det går men enligt min erfarenhet blir ett sådant bygge inte lika starkt som granstrip och bara marginellt lättare - och definitivt dyrare och mer arbetskrävande.

    De distansmaterial som traditionellt används är lätta uretanskummer och balsa.

    För att motstå delaminering måste balsa användas ”stående”, vilket innebär att det liksom för de lätta skummaterialen inte finns någon fiberstyrka i långskeppsled. Då måste mängden ytarmering ökas så att totala laminatvikten blir lika hög som om man använder gran (redan med ett lager 160 grams väv på var sida står glasfiber/epoxi för ca 30 - 40% av totala laminatvikten).

    Stora fördelen med gran (bortsett från att den är billig, lättillgänglig, ofarlig och lättbearbetad) är att den har drag- och tryckhållfasthet i fiberriktningen som i förhållande till vikten vida överstiger alla andra armeringsmaterial. Eftersom tvärskeppsbelastningen i en kajak bara är bråkdelen av långskeppslasten innebär det att ett lager glasfiber på var sida räcker för att kompensera träets sämre styrka tvärs fibrerna. Totalt innebär det exceptionell styrka i förhållande till vikten (vid ett doktorandarbete i hållfasthet vid Tekniska Högskolan i Stockholm nyligen konstaterades att massiv glasfiber/polyester kommer att väga 70 gånger mer än gran/glasfiber/epoxi för samma styvhet!

    Hela undersökningen hittar du här som pdf-filer (har du inte Acrobat Reader kan du hämta den gratis från Adobe)

    Problemet med alla lätta distansmaterial är att den mängd armeringsväv som behövs för att laminatet skall matcha träets fiberstyrka långskepps innebär en fullständigt onödig overkill tvärskepps och därmed ett tyngre och/eller klenare skrov.

    Gkf:s (Göteborgs Kanotförening) sajt finns information om att bygga kajaker i lätta distansmaterial.

    Läs också Torbjörn Karldéns jämförande undersökning av balsa som kärnmaterial, jämfört med gran och abachi, som visar att balsa, rätt använt, ändå kan resultera i hållbara och mycket lätta kajaker.

  11. Är det OK att ändra i designen?

    Jag är lite kluven inför den här frågan. Det spontana svaret är – ja, självklart skall du passa på att skräddarsy kanoten till dig själv och genomföra dina drömmar och goda idéer. Annars missar du ju den kanske största fördelen med att bygga själv. Många bra idéer har också kommit fram genom ohejdad experimentlust.

    Men jag är också frestad att svara nej. Bakom kajakerna och kanadensarna ligger åtskilliga timmars arbete med beräkning av balans, stabilitet, manöverbarhet etc och ännu fler med prototypbygge och praktiska tester för att optimera varje modell till sitt användningsområde. Att förbättra en design kräver följaktligen att du vet vad du gör och kan bedöma vad en ändring har för positiva och negativa konsekvenser. Och är du i den situationen kanske du istället skall rita din egen kanot från början. Det ökar mångfalden (vilket behövs i ett annars ganska likriktat svenskt kanotklimat) och kan kanske visa sig bli en lyckoträff. Det är dessutom ofantligt roligt att rita och beräkna och sedan uppleva att teorin får liv i den färdiga kanoten.

    En fråga jag fått flera gånger är om man inte kan höja stävarna på Kavat så att den mer ser ut som ”vanliga” kajaker. Med viss försiktighet kan man visst göra det. Men risken är att volymen blir för stor i ändskeppen vilket förvandlar Kavat till en långsam gunghäst i krabb sjö. Dessutom ökar vindfånget ute i ändskeppen vilket leder till att den blir svårare att kontrollera i hård vind. Kavat med uppnäsa. Anders Carlén Vill du ha uppsvängda stävar, välj en kajak ritad för uppsvängda stävar, som Isfjord, Thule eller någon av Nick Schades kajakmodeller från USA.
    En lätt ”uppnäsa” som på Anders Carléns Kavat här till höger, går naturligtvis alldeles utmärkt.

    Förändringar som inte påverkar funktionen utan bara utseendet är naturligtvis mindre kritiska. Visserligen är jag estetsnobb och kan lägga timmar på att balansera linjer mot varandra till en harmonisk helhet, men smaken är olika och en hembyggd kanot får gärna spegla byggarens personlighet.

    Ett par anpassningsmöjligheter finns presenterade i ritningarna och manualen. Längden kan justeras plus/minus 10% för att anpassas till kroppslängd, vikt och önskemål om packning. Sittbrunnshålets storlek är lätt och okritisk att anpassa – figurnära eskimåöppning eller rymligt skärgårdshål, utrymme för korta ben eller långa. Likaså finns möjligheter att anpassa utrustning – luckors och skotts vara eller inte vara, utseende och placering. Roder, skädda, eller ingetdera. Fotstöd, sits, beslag. däckslinor – låt kreativiteten flöda.

    Har du funderingar om egna ändringar – ring eller maila. Jag, eller någon annan, kanske redan har provat.

    Naturligtvis gäller att den som frångår ritning och byggbeskrivning gör det på egen risk. Jag tar inte ansvar för egenskaper och utseende hos en sådan kanot.

  12. Kan man inte limma med något annat än epoxy?

    Sågar du ribborna själv bör du limma med epoxy. Vitlim, uretanlimmer, fenolhartslimmer mm kräver fullständig anliggning för att bli tillräckligt starkt – epoxy överbryggar däremot glipor med full styrka. Vill du ändå använda vitlim bör du därför hyvla varje ribba individuellt till passform eller använda profilfrästa (konkav/konvexa) ribbor. Konsekvensen är att tiden eller kostnaden flerdubblas. Dessutom måste de här limmerna strykas på varje ribba vid monteringen medan epoxyn stryks ut i ett moment på det färdiga skrovet, vilket sparar ytterligare tid och arbete. Du kan läsa mer om olika limmer på materialfaktasidorna

  13. Kan man använda polyester istället för epoxy?

    Det är fullt möjligt men med ett par negativa konsekvenser. De viktigaste skillnaderna är:
    1. att epoxi är vattentät medan polyester tillåter en viss diffusion – och vatten i träet är en dödsdom.
    2. att epoxi är elastiskt i härdat tillstånd, och kan därför följa träets rörelser vid temperaturvariationer med bibehållen vidhäftning medan polyester är glashårt, vilket leder till delaminering.

    Vidare är polyester inte riktigt glasklar och har fel färg – man kommer att se en blåaktig hinna ovanpå träytan. Epoxy är helt klart eller mycket svagt gulaktigt och kommer att se ut som åtskilliga lager fernissa även vid en noggrann undersökning.

    Fördelen med polyester är att priset är betydligt lägre än för epoxy, men för en kanot som skall hålla mer än några säsonger rekommenderar jag epoxi.

  14. Väven släpper?

    ”Jag har fått lite problem. När väven härdat lade jag på ett lager epoxi och lät detta härda. Men när jag skulle sickla ytan började den flagna på stora delar av ytan. Min första teori var att jag hade låtit den första satsen stå och vänta lite för länge, men även på ytor där jag penslade på direkt flagnar också. Där det är som allra värst kan jag få loss (nästan) handflatsstora sjok av epoxi. Har jag lagt på för tjockt eller för tunt eller kan det ha varit för kallt i lokalen ? Eller har du några andra idéer ? Tycker du att jag skall skrapa av all epoxi som jag lagt på, eller skall jag låta så mycket som möjligt sitta kvar, och bara lägga på mer där det har lossnat?”

    Jag tror att du fått föroreningar på ytan. Om epoxi härdar låg temperatur (=lägre än ca 20 grader, beroende på epoxityp) finns risk för vad som på engelska brukar kallas ”amine blush”, en tunn, lite smetig beläggning av härdningsprodukter, som måste tvättas bort om nästa skikt skall fästa. Epoxi saknar, till skillnad från poly- och vinylester, lösningsmedelstillsatser och kan därför inte lösa upp fettrester på ytan. Därför måste allt som skall limmas vara fritt från fett, olja och vaxer. Var mycket försiktig med ytorna innan limning eller ytbehandling. Rör inte träet efter sista slipningen. Fall inte för frestelsen att känna på det välslipade skrovet innan epoxin stryks på. Tvätta med lösningsmedel i tveksamma fall. Tvätta även ytan om du använder feta eller kemikalierika träslag – teak, ek, kådig fur etc. Även luftföroreningar som t.ex. svaveldioxid bildar föroreningar som kan inverka negativt på vidhäftningen – framför allt vid längre pauser i bygget.

    Sickla eller slipa hela ytan så att du är säker på att all lös epoxi är borta. Tvätta med ljummet vatten och lite tvättmedel innan du penslar på nästa skikt. Om skiktet är tunt eller tjockt spelar ingen roll för vidhäftningen. Däremot finns andra nackdelar – ett för tjockt skikt rinner och ett för tunt kan inte självutjämna - i båda fallen uppstår extrajobb med slutfinishen. Jag brukar värma epoxin till ca 25°, dra ut den tunt med en gummiskrapa och eftersläta med en kortklippt pensel.

  15. Luftblåsor i ytskiktet?

    ”Tackar för det snabba svaret förra gången jag kontaktade Dej. Nu har jag en ny fråga. Jag har lagt på väv på kajakskrovet och epoxi utanpå. Tyvärr har jag fått några luftblåsor. Har detta någon praktisk betydelse eller har det betydelse enbart för utseendets skull? Om det skall åtgärdas? Går det med en injektionsspruta att fylla utrymmet eller skall man skära upp och lägga i ny väv?”

    Luftblåsorna bör du ta bort. Min erfarenhet av sådana (som jag visserligen bara haft på insidan) är att det sipprar in smutsvatten i blåsorna och blir till svarta fula fläckar med alg- och mögeltillväxt.

    Är det små blåsor brukar det gå att skära ett horisontellt snitt, trycka in lite epoxi och sätta en bit tejp över för att hålla det på plats under härdningen. Större blåsor (mer än en kvadratcentimeter) brukar jag skära bort, sickla rent och limma i en glasfiberbit.

    Finns antydan till klibbighet under blåsan, beror den sannolikt på dåligt härdad epoxi (vilket i sin tur oftast beror på dåligt blandad epoxi). Dra då bort all glasfiberväv som går att dra bort (kan du trycka in en skruvmejsel mellan glasfibern och träet är det bara att riva bort allt som går att lossa – där lamineringen fungerat finns inga möjligheter att separera glasfiber och trä. Ge det en vecka att härda först, bara!). Därefter skall du sickla bort all epoxi som inte är stenhård, tvätta med aceton för att få bort alla ohärdade rester och bygga upp ny ytbehandling. Gör du inte det kommer bubblorna att växa och bre ut sig när solen värmer ytan och det finns risk för vattenskador i träet efterhand. Även om det känns bedrövligt tråkigt att göra om delar av ytbehandlingen nu är det mycket tristare att ta in kajaken till sommaren och börja om.

  16. Allergiska besvär?

    ”Jag bygger en kajak enligt din beskrivning i kanotboken. Allt fungerar bra utom att jag får allergiska besvär vid användning av epoxy. Detta trots att jag försöker skydda mig med handskar och andningsskydd. Kan du ge mig något tips om hur jag ska förfara eller om de finns något annat lim som går att använda”

    Trist med allergiska besvär. En del byggare drabbas – andra inte. Det finns en kumulativ effekt – för var gång man smetar epoxi på huden kommer man ett steg närmare en epoxiallergi – men ingen vet om den kommer efter två exponeringar eller tusen!

    Om det händer blir det fortsatta bygget lite besvärligare. Först och främst bör du ta en paus i bygget och låta allergireaktionerna lugna sig (två-tre veckor) och sedan vara ännu mer försiktig med hanteringen. Inte en enda droppe epoxi på huden, rör inte vid bar hud med epoxihandskarna (torka inte svetten ur pannan eller klia dig på näsan), var försiktig när du tar av eller på handskarna så att du inte får epoxi på insidan av handsken, droppar det epoxi på kläderna, byt kläder direkt och tvätta med tvål och vatten.

    Tvätta aldrig någonsin bort epoxi från huden med lösningsmedel (lösningsmedel går genom huden och öppnar väg för epoxi)! Rejäl luftväxling hjälper till att hålla både epoxikoncentrationen och dammängden under kontroll – jag bytte tillfälligt ut ett av källarfönstren mot en lagårdsfläkt under ett intensivt prototypbygge. Låt epoxin härda en vecka innan slipning – framför allt om det är glasfiber/epoxi du slipar (glasfiberpartiklar med aktiv epoxi som penetrerar huden är en mycket stor riskfaktor).

    Det brukar finnas massor med felkällor när man tvingas analysera hur man arbetar.

    Det finns inget annat lim som går att använda på samma sätt. Däremot finns en svensk epoxi från NM (Nils Malmgren) som enligt tillverkarens utsago är fri från fenol, vilket i en del fall kan minska irritationen.

  17. Vilket roder är bäst?

    ”Jag vet att du har din åsikt när det gäller styrmedel till kajaken. Jag har undersökt ”rodermarknaden” och kan konstatera att det säljs roder av olika typer. Då vi har för avsikt att installera roder i våra kajaker, och då också bygga in justeringsmöjlighet både vad gäller sits och roderpedaler, undrar jag följande: Keeper alternativt svängel, (vi skall inte ha några lastluckor)?”

    Roder (jag förstår att du tagit del av min roderpredikan, så vi lämnar det därhän): Jag trivs absolut bäst med VKV:s typ av roderok (svängel) därför att det då finns ett rejält fotstöd att arbeta mot. Av samma skäl ogillar jag keepers – dels kan man inte använda benen i paddlingen utan att kajaken jazzar med aktern, vilket för mig leder till kramp i benen vid längre paddlingar (förmodligen till stor del en vanesak – men faktum kvarstår att de som har keepers generellt har ett i samband med långturer irriterande behov att gå iland och sträcka på benen lite väl ofta) och dels är de flesta keepers så små (för att underlätta packning) att det finns en risk att man missar med foten (antagligen också en vanesak) i ett stressigt ögonblick med ett högt stöd i en brytande våg - med lätt förutsägbar konsekvens.

    Pedaler trivs jag inte heller med – visserligen kan man ta spjärn med fötterna, men det är bara hälarna som har stöd. Det känns som att cykla med pedalerna på hälarna istället för på trampdynan (vadmusklerna förblir omotionerade och brukar göra sig påminda efter ett tag).

    Roderoket är stökigt att plocka i och ur vid lastning – där får keepers en pluspoäng. Men eftersom man tillbringar betydligt mer tid paddlande än packande och att kvalitetsaspekten väger tyngre under paddlingen så hade jag valt roderok. Jag tycker också det är viktigt att rodret går att lyfta upp på akterdäck i samband med landningar mm.

    Bra alternativ som tillkommit sedan jag först skrev om roder, är delade pedaler, där den undre delen är fast och den övre rörlig (till exempel Smarttrack) och det pedalsystem jag ritat till min havsracer och till Nordic Kayaks Fusion: en fast platta med utsågade roderblad som böjer sig efter fotens form (plywood eller kolfiber).

  18. Dåligt limmade ribbor?

    ”Skrovet är epoxiat och vi befinner oss i en intensiv period av slipning. Vi har ett litet problem, som jag undrar om någon annan har råkat ut för, nämligen: Ribborna släpper på vissa ställen under slipningen och vi får fästa dessa med småskvättar epoxi. Det verkar som om epoxin, i skarvarna, inte tränger ned tillräckligt och limmar ihop ribborna. Finns det något tips om hur man slipper detta eller är det att göra som vi gör och ”se glad ut”. Det bör påpekas att vi använt vinkelslip för borttagning av epoxin på ytan, för att sedan fortsätta med roterande och oscillerande slipmaskin, och i nästa steg använda enbart oscillerande för att slutligen använda handkraft.”

    Jag har råkat ut för det du beskriver på enstaka ställen och det har då berott på att gliporna mellan ribborna har varit för stora för att tunn epoxi skall överbrygga. Däremot har jag svårt att tänka mig att mellanrummet skulle vara för litet för epoxin, med tanke på att epoxi tränger in mellan cellerna i träet (ca 1/1000 mm). Där epoxin inte fyller ut måste man spackla med förtjockad epoxi (slipdamm + epoxi) för att fylla och limma. Det inte meningsfullt att slipa förrän alla ribbor är ordentligt limmade.

    Mitt förslag är; borsta hela skrovet rent och fyll sedan alla synliga glipor med tjock epoxi (sirapskonsistens). Är det mycket glipor kanske det är enklast att bredspackla med förtjockad epoxi och sedan börja om från början med vinkelslipen. Drastiskt men förmodligen totalt minst arbete.

    På ett prototypbygge nyligen, där jag hade slarvat med bordläggningen med en hel del glipor som resultat, testade jag att pensla med uppvärmd (ca 30 grader) och förtjockad (en aning microfiber eller slipdamm) epoxi. Det verkar ha fungerat bra. Där det fanns glipor följde microfibern med och band epoxin, där fogarna var täta låg fibern kvar på ytan medan epoxin sögs in och limmade. Jag vågar inte lova att det fungerar generellt efter bara en test, men om någon provar är jag tacksam för en rapport om hur det blev.

  19. Problem vid listsågning?

    ”Hur skall man rigga upp bordsågen inför listsågninge? Det är svårt att undvika att den, när man är ouppmärksam, råkar vinkla in och förorsaka 0,5-1 mm tunnare list. Jag fick lägga ned mycket arbeta med att jämna ut cirkelsågmärken.”

    Till mitt första bygge sågade jag också virke med min bordssåg men övergav snabbt den idén av precis samma skäl som du anger. Efter att ha gått över till handcirkelsåg försvann alla precisionsproblem – det är oändligt mycket lättare att styra en handcirkelsåg men ett 25 cm långt anhåll längs en bräda, än en 5 meter lång bräda förbi en sågklinga. Dessutom bröts färre lister när de bara flyttades några mm på sågbockarna än när de skulle hanteras 5 meter rakt ut efter sågklingan (även med flera rullstöd).
    Lite tips finns på One Ocean Kayaks

  20. Kan man häfta genom plastband?

    ”Är det bra att häfta klammern genom starka plastband (samma ljusblå band som används för att spänna ihop buntar inom industri/handel i st f stålband som brukades tidigare) så att det blir tungor på var sin sida om klammern att ta tag i med tång när klammern skall dras ur. Många timmar och mindre värk i händerna hade jag sparat in om jag hade haft något att ta tag i.”

    Jag har också testat att häfta genom armerade nylonband. Förhoppningen var att jag genom att dra i nylonbandet skulle få ut häftorna eller i sämsta fall lossa dem så mycket att det skulle vara lättare att få in utdragaren. Båda förhoppningarna kom på skam – klammerna drogs genom bandet utan att rubbas det allra minsta.

    Andra har använt kartongbitar som mellanlägg och ansett att det underlättat. Det har jag inte provat själv.

    Jag använder Rapids klammerutdragare där jag slipat ner undre skänkeln så att den blivit tunn och kort – den fungerar ganska bra, men det finns absolut utrymme för förbättringar.

  21. Kan man bygga botten och däck samtidigt?

    ”Skulle det gå att bygga bottenutsidan och därefter direkt däckets ovansida för att sedan dela botten/däck och fortsätta med botten- resp däckinsidan. I mitt fall förspillde jag många timmar på att passa in spantmallarna igen och att se till att botten återfick sin form runt mallarna innan däcket kunde byggas.”

    Det fungerar utmärkt. Johan Wirsén rekommenderar detta i sin byggbeskrivning. Det potentiella problem man får vara uppmärksam på är att tiden då laminatet är asymetriskt förlängs – och med det risken att delarna ändrar form. Men kan man hålla temperatur och luftfuktighet någorlunda konstant tills både däck och skrov har ytbehandling på båda sidor finns en del att vinna.

  22. Hur vet man om virket är tillräckligt torrt?

    Det spelar ingen roll om brädorna är fuktiga eller torra. När du sågat ner dem till 5x19 mm ribbor, räcker det att de ligger ett par dagar i bygglokalen, så är de lagom torra. Så tunna ribbor torkar snabbt utan sprickbildning och deformation även om utgångsvirket varit ”grönt”.

  23. Vad vinner man på att köpa en byggsats?

    Det finns både för- och nackdelar. De uppenbara fördelarna är att man slipper ett par timmars ganska tråkigt jobb med en handcirkelsåg för att förvandla tre – fyra brädor till ribb och det lite pilliga jobbet att sätta ihop en sittbrunnssarg - sargen och flänsen är färdiglaminerade och grovsågade i mahogny. Utöver detta är virket av hög kvalitet med få kvistar och profilfräsningen gör att fogarna syns mindre. Det är inte hellet så dumt att få materialet levererat vid dörren.

    Nackdelen är främst att det kostar en slant extra. Det får vägas mot den egna arbetstiden. Det profilfrästa virket kan ge nästan osynliga foger – men kräver också lite mer precision vid handhavandet för att det löftet skall infrias.

  24. Saknas fullskaleritning över stävarna på Black Pearl?

    Lite då och då får jag frågor om var man hittar fullskaleritningen över stävarna på Black Pearl. Sluta leta - det finns ingen.

    Dessa stävar är nämligen raka bitar trä, som jag tror att alla byggare är fullt kapabla att ordna till utan att kalkera från ett papper (som hade ökat kopierkostnaden eftersom de inte hade fått plats på de A2-ark som resten av ritningarna finns på). Dimensionerna framgår av konstruktionsritningen, där det även finns en kort beskrivning av hur jag tänkt att de skall monteras.

    Så här till exempel: en rak bit trä, ca 12x50 mm och ungefär rmetern lång monteras på rätt höjd mot baslinjen (höjden tas från spantritningen) och fälls ner i spant1 respektive 12. Därefter häftas kölribban fast och stävbiten sågas av där de möts, och de båda limmas ihop. Ytterkanten köl-stäv rundas med ögonmått.

  25. Är dina uppgifter om byggtid och kostnad verkligen realistiska?

    Ja och nej. De flesta kan bygga en kajak på mellan 100 och 150 timmar effektiv tid baserat på egna uppskattningar eller förd byggdagbok. Se t ex Rune Nygaards byggdagbok. Men variationerna är stora. Den tid som går åt till att gräma sig över misstag eller att njuta av resultatet en lyckad dag finns sällan med i kalkyler eller redovisningar. Frågar man resten av familjen om uppskattad byggtid blir svaret nog ett helt annat.

    Den gamla välkända 90/90-principen gäller naturligtvis också kanotbyggen – 90% av tiden går åt till de inledande 90% av bygget – de sista 10% av jobbet står sedan för de övriga 90% av byggtiden ;-)

    Cyniker må vara förlåtna att mumla lite om Hofstadters lag: ”Ett nytt projekt tar alltid längre tid än man tror, även om man från början räknat med Hofstadters lag”.

    Många lägger mycket tid på sitt bygge, men det beror oftast på på att man antingen utför ett pionjärarbete genom att använda oprövade metoder och/eller material under byggets gång eller att man har mycket höga krav och inte ger sig förrän fogarna är praktiskt taget osynliga och ytfinishen spegelblank – eller helt enkelt därför att det är enormt roligt. Byggmetoder innebär stora möjligheter uppåt och neråt. En båtbyggare i USA säljer kanadensare för närmare 100.000:-, i utvalt virke, 450 timmars finsnickeri och en finish som gör att de flesta av hans alster hamnar som utställningsföremål hos välbärgade samlare. I andra änden av skalan kan den som har vana från ett par kanotbyggen och jobbar rationellt och effektivt bygga en färdig kajak med all utrustning på 40-50 timmar utan att kompromissa med kvaliteten. Se även texten om ambitionsnivå Go!

    Priset då? Jodå, kanot för ca 4 000-5 000:- är fullt realistiskt. Men då talar vi bara om det material som sitter kvar i den färdiga kanoten – inte förbrukningsmaterial som sandpapper, penslar, förtunning eller aceton, kompletteringsinköp av verktyg och redskap etc. Eventuella skott, luckor, roder etc är inte heller inräknat. Den som börjar riktigt från scratch får naturligtvis räkna med att kompletteringsinköp av verktyg, förlängningssladdar, virke till sågbockar, hyra av cirkelsåg mm spräcker kalkylen.

    Det gäller också att var noggrann vid ytbehandlingen. Många som bygger för första gången får köpa till extra epoxy – oftast på grund av onödig generositet vid laminering av väven eller för att man blandar för stora satser som man inte hinner använda upp. Hos en och annan byggare kan 20-25 avklippta mjölkförpackningar med en halv deciliter härdad epoxy ligga kvar i ett hörn av bygglokalen när kanoten är klar. Med fraktkostnad blir extraepoxin dyr – likaså för den som väljer att köpa till epoxi i båttillbehörsaffären (ofta mer än dubbla priset).

    Eftersom epoxy och glasfiber utgör merparten av kostnaden är det här det lönar sig att jaga bästa pris. Med ritningssatsen följer alltid några adresser till bra leverantörer och deras aktuella priser.

Fler frågor?

...inte en aning!
...inte en aning! Jag är inte längre ung nog att veta allt...

Kommentarer

Hej jag skulle bara kort och gått ungefär man beräknar på hut lång tid det tar för en grupp på ca 20 personer (min klass) att färdas ca 1 km i genom snitt

tack på förhand

Svårt att svara på generellt. Handlar det om helt ovana paddlare, paddlar ni kajak eller kanadensare, lugna insjövatten eller kust med lite vågor etc?

hej .vi ska ut 7-8 kanadensare och jag undrar om det finns något vedertaget signalsystem mellan kanoterna? tecken eller visslingar? ska man paddla i rak konvoj eller hur? vi är många ovana.MVH

Något allmänt vedertaget signalsystem finns inte - men en del organisationer har egna varianter. Hur man lämpligen paddlar är också ett stort ämne och beror på väder, typ av farvatten etc.

Fråga på t ex Utsidans forum: http://www.utsidan.se/forum/forumdisplay.php?forumid=13

Där har du chansen att nå många kanadensarpaddlare...

Hei!

Vinteren 2003 bygget jeg en Singoalla . Etter flittig bruk i alle disse årene er fortsatt kanoen like god som ny. Jeg bor i Trondheim .Innenfor en times biltur herfra finnes mange gode fiskevann med fine bestander av ørret og røye . Disse fiskeslagene er det mest morro å fiske med tørrflue . Jeg vurderer derfor å bygge en småbåt med plass for 2 -3 personer med stabilitet slik at en kan stå å fiske i den . Valget står mellom å bygge i strips eller plywood . Jeg ser av dine hjemmesider at Doris 10 kan være et alternativ . Jeg finner derimot ikke noe alternativ i strips . Båten må kunne transporteres på biltak , derfor er en vekt på 40-50 kg ikke bra. En tilsvarende båt bygd i strips (f.eks etter Compumarines tegn. ) oppgis å veie 30-35 kg. Er det mulig å bygge Doris 10 lettere ?

Er det noen teknisk grunn til at du ikke har tegningsett på en slik båt bygd av strips .

Ottar,

Doris är lite överdimensionerad för att tåla gång med motor i grov sjö. Den går att bygga mycket lättare – 30-35 kg är fullt möjligt för en båt för inlandsfarvatten. En stripbyggd motsvarande jolle (fast med rundade ytor) skulle kunna bli ytterligare lite lättare, dels genom att massiv gran väger mindre än de flesta plywoodsorter och dels genom att en dubbelkrökt yta får styrka genom skalverkan och därmed kan göras lite tunnare.

Det finns inget annat skäl till att jag inte har en sådan båt i katalogen än tidsbrist. Men du är inte den enda som har frågat, så jag får väl röja ritbordet (datorn) och flytta upp projektet i prioriteringslistan...

Hej,

jag har byggt en kajak som jag satte ett SmartTrack roder på. Hittade det på denna hemsida (se nedan) och det kostade runt 2500 med tull och moms (dollarn står lågt nu). Hittade inte någon vettig försäljare i Sverige. På denna sida kan man hitta roderpaket som innehåller allt man behöver (Roder, pedaler, vajer mm). Det enda man kan behöva är ett vajerrör som man låter vajern löpa i. Pedalerna är två-delade där den nedre delen ger stöd och styrning sker med den övre. Mycket sköna pedaler och lätt att montera in. Jag bygger just nu en kajak som jag förbereder med vajerrör, pedalfästen mm direkt och då blir det mycket snyggt.

http://www.kayakproshop.com

/Lasse Oliasson

Hej!

Håller på och bygga en kavat och är lite småsugen på att måla ett mönster på fördäck. Tror du att det fungerar och när ska man i så fall måla det? Innan fernissan men efter epoxy och glasfiber?

/Magnus

hejsan björn.

jag tänkte skaffa material till ett nytt bygge. vet du var man kan hitta vita däckluckor med "trycklock"?

mvh/ Johan

Nej, jag har inte kollat på några år. Senast beställde jag från Beckson - de har i både svart, vitt, beige och transparent. Orust Kajak tog hem lite, men inte alla färger.

Hei Bjørn.Har noen spørsmål rundt tre kjakker og bruk.har planer om å bygge,men passer tre kjakker til tøft bruk type rockhopping og land kjenninger.Kan man forsterke dei med tanke på bruken,eller er dei sterke nok som dei er?

helsing Edd.Norge.

Edd, träkajaker är i grunden starka nog för det mesta, men de ytliga skador som uppstår i glasfiberskiktet är mycket svåra att återställa till "mint condition" - synliga repor brukar vara resultatet. Bäst är ett målat skrov, som enkelt kan bättras med gott resultat. Men även vid rejäla smällar mot stenar och klippor brukar skadorna begränsas till ytliga repor som inte har några konsekvenser för hållbarhet eller livslängd.

Att förstärka med fler lager glasfiber eller kevlar är normalt ingen bra idé eftersom styrkan till stor del kommer av flexibiliteten i epoxy/glasfiberskiktet (till skillad från polyester som är glashård och därför skadas mycket värre). Med ett tjockare glasfiberlager är risken större för delaminering vid extremt tryck.

Däremot kan grafitpulver i epoxyn på undersidan göra ytan hårdare utan att fördärva flexibiliteten - och dessutom minska friktionen vid brutal närkontakt med stenar och klippor.

Men att surfa upp på stenstränder och kliva ur torrskodd är inga problem om du kan leva med synliga repor, och lite årlig bättring av ytskyddet.

Händer det riktigt allvarliga olyckor, är en träkajak lättare att reparera än det mesta.

Hej Björn!!

Sitter och funderar på att bygga en ny kajak men vet inte va jag skall satsa på. Vi möttes jo på kajakkursen i Tranås vill tacka för en bra helg. Du såg jo oxå mina problem med att ta mig i och ur kajaken med mitt handikapp. Har inte lust att sluta med paddling bara för att jag vart sjuk och de skader jag fick är vistt bestående. Funderar hur skall jag bygga en kajak som har gott om plats för mina långa ben, är lätt att komma i och ur, har stöd för min trötta rygg men ändå vara lättrollad utan att bryta ryggen över sargkanten.

Har min glasfiberkajak nu "en tahe Vikink på 5.86m" men måste få paddla en egen model snart och är tom för ideer.

Tycker bäst om rundbottnade kajaker.

Mvh Steinar

Hei, prøver å bestille sjømannskap, men publikasjonen "Långferd" kommer opp hver gang jeg velger Sjømansskap.

hilsen

Einar Magnussen

Bergen,

Norge

Einar, ja det tycks vara en felaktig länkning och jag skall rätta till det. Men så länge kan du gå via sidan "beställ" (http://www.thomassondesign.com/order.aspx). En bit ner hittar du publikationerna - klicka på priset i högerkolumnen så blir det rätt med beställningen.

Uppdatering lite senare: Fixat!

Steinar,

Ber om ursäkt för det sena svaret, men jag var nog inte så värst alert när jag hade influensa som värst.

Jag kan inte sätta mig in i hur du kan hantera sittställning och sådant och därför inte ge några handfasta råd. Om jag minns rätt var det väl så att sitter på akterdäck och glider ner? Och därför klarar det lika bra med en ganska liten sittbrunn som med en större? Det skulle i så fall ge fördelen att du inte behöver spänna fast dig med knäna för att bli kvar i kajaken vid en roll.

När det gäller avlastning av ryggen är det ännu svårare att utifrån säga något intelligent. Klarar du ett sådan akterskott som jag har på Black Pearl - minns inte om du provade sittställningen - men det är ett skott/svankstöd som dels ger bra stöd bakåt nere i svanken, men som samtidigt är rundat bakåt så att man (jag) ligger bekvämt på akterdäck med stöd för hela nedre delen av ryggen. Nackdelen kan vara att man i paddelposition inte har stöd för övre delen av svanken - bara den nedersta.

Du kan väl maila mig för en djupare diskussion...

hej björn.

jag undrar över din åsikt angående användandet av plywood till konstruktioner såsom plack pearl och traditionella sof-modellen med plana ytor o skarpa slag. jag har sett petrus bp-bygge i plywood. men han verkar inte beskymrad över hållfastheten. han har dock inte provat den ännu. /johan

Plywood funkar utmärkt för Black Pearl och liknande kajaker. Småskillnader finns, som att granstrip har alla fibrer i rätt riktning (där de behövs för långskeppsstyrka) medan plywood har vartannat lager felriktat. Plywood har också lite sämre slitagetålighet (om vi pratar hårt brutalt slitage) - de tunna träskikten går man snabbt igenom vid en allvarlig skada och sedan kan fukt spridas inne i plywooden i olika riktningar. Strip har vertikala limfogar som begränsar fuktspridningen tvärs ribborna, och som blir lättare att laga genom att hela skrovets tjocklek är homogent trä.

Vidare är det med strip lättare att runda slagen för att undvika att hårt slitage på en mycket liten yta. Men det finns välfungerande metoder för detta även med plywood.

I praktiken är skillnaderna minimala - en plywoodkajak får ungefär samma vikt och håller för ungefär samma påfrestningar som ett stripbygge.

http://www.infoom.se/mysite/index.php?user=6177

Hej Björn! Har provat att göra en hemsida om paddling i Bergslagens vattenvägar. Har många sjöar och vattendrag i min närhet men möter mycket sällan kajakpaddlare här. Har upplevt både varg och simmande älg i dessa trakter men då så klart utan kamra. Har nu köpt en kamra jag hoppas att få god nytta av här.

Jag tycker mycket om saltvatten men det finns mycket att uppleva även i inlandet.

Mvh Steinar

Hej Björn.

Jag har byggt en Kavat, och gjorde en apparat för att skarva lister, (fungerar perfekt ) dessutom har jag glsfiberväv, som jag inte har någon användning för, eftersom jag numera bor i lägenhet och inte någon lokal att bygga i.

Finns intresse hos någon att köpa apparaten och väven?

Kommer att åka till skåne i maj, och kan då ta med grejorna.

Håkan Sjöstedt

0173-21757

Skicka ett mail till mig om var du bor, vad du har (bild på skarvapparaten och mängden glasfiber) och vad du vill ha för det, så kan jag meddela dem som beställer ritningar - alternativt lägg ut motsvarande information på Utsidans byggforum...

Hei Bjørn,hadde eit spørsmål til dej.Holder på å bygger kjakk,har komt så langt at det er klart for Grunnstryking med epoxsy.Jeg har byggt dekk og botten samtidigt så kjakken framstår som eit stykke.Spørsmålet mitt er følgende,er det å anbefale å ta grunn strykingen slik kjakken er,å evenuelt legge mellom plastfolie i skøyten mellom botten og dekk så dei ikkje limar seg sammen?

Å neste spørsmål kan man legge glassfiber duken på samme måte,uten å måtte dele dekk og botten,før jeg må pusse den innvendig?

Hilsen Edd

Om jag förstår dig rätt, finns det väl två möjligheter: antingen börjar du med utsidan (glasfiberväv/epoxy), delar kajaken och behandlar insidan, för att till sist limma ihop delarna med glasfiberremsor i epoxy - eller ytbehandlar du insidan först, fixar sarg, eventuell skäddbox, däcksbeslag etc, limmar ihop kajaken för att till sist behandla utsidan i ett moment.

Vilket som är bäst har jag ingen aning om - har bara erfarenhet av den metod jag beskriver i byggmanualen.

Hej!

Jag bygger en Kavat och upptäckte att på den ena bordläggningen har det uppstått blåsor i storlekar mellan 5 - 10 cm. Dessa uppkom när väven lades på insidan.

Fenomenet har bara skett på ett område på sidan av kajaken.

Vad tycker Du att jag ska göra?

Ska jag skära bort "bubblorna" och "lappa" med ny väv eller har Du något annat förslag?

Har jag blandat epoxyn fel eller vad kan ha skett?

Jag är tacksam för svar!

Hälsningar Jan W.

Jan, detta är ett tämligen vanligt fel just på insidan, och beror oftast på att man råkar dra lite i väven när man drar ut epoxyn. Trots att jag varnar för det i byggmanualen är det lätt att bli överraskad över hur lite förskjutning som behövs för att blåsor skall uppstå. Dessa blåsor uppstår innan epoxyn hunnit härda, så det har sällan med blandning eller proportioner att göra.

Lösningen är enkel: skär bort den lösa väven, slipa kanterna lätt och lägg i nya bitar med ett överlapp på 4-5 millimeter.

Hejsan! Har funderat lite kring alternativ till bets om man vill ha en "ädlare" färg på kajaken. Vad tror du om att använda shellack? Kommer det att bli problem att få epoxin att fästa på shellacken månne?

Epoxyn fäster nog på shellacken, men det är rätt ointressant - det viktiga är att shellack hindrar epoxyn att förankras i träet och därmed försvinner det mesta av styrkan i byggmetoden.

Fråga 1. Inga kanotritningar i plywood vs nya kursen bygg din Black Pearl i plywood.

Kursen, en intressant kompromiss för att ett byggprojekt inte ska ta hela sommaren. Men texten kanske fortfarande stämmer om du inte säljer speciella ritningar för 8dagarsBlackPearl.

Black-Pearlprojektet handlar för mig om att tillhandahålla ritningar för stripbygge, med samma höga grad av måttanpassning som ett skin-on-fram-bygge normalt medger. Därför är varje BP-ritning helt anpassad efter användarens mått. Anpassningen sker direkt på originalritningen efter en enkel algoritm. Att göra samma förutsättningslösa anpassning med plywoodpaneler hade krävt helt annan programvara än vad jag har, betydligt mer jobb och alltså blivit en hel del dyrare.

Men inget hindrar att den som vill själv konverterar till S&G. Det som är ganska besvärligt på ritbordet, blir tämligen enkelt på byggjiggen (montera spantmallarna – häng på plywoodskivor – markera och såga ut dem – sy ihop dem med koppartråd eller buntband – spackla och slipa – klä med glasfiberväv o s v).

De fyra storlekar som kursen erbjuder är Petruskajaks projekt.

Vi har pratat om "Hundkurva", jag skulle gärna vilja ha en "bra" förklaring på det, så att jag o min paddelkompis menar samma sak...hihi !

Hälsar ewa nilsson

Har aldrig hört om hundkurvor i paddlingssammanhang – men kan kanske gissa ett det är den kurslinje man följer mot sitt mål om man glömt ta hänsyn till sidvind eller ström ;-)

Efterhand som kajaken på vägen mot målet driver mot lä måste kursen ideligen korrigeras "uppvinds" och den paddlade sträckan blir längre och det tar lång tid, genom att sista biten går i motvind eller motström. Lösningen på problemet är att antingen rita en strömtriangel för att få rätt kurs mot målet eller leta upp en enslinje att följa.

Uttrycket lär ha uppkommit genom att någon fått för sig att en hund som jagar en hare springer mot den punkt där haren befinner sig just nu – inte dit där haren kommer att vara när hunden hinner fram. Jag tvivlar på att hundar är så dumma...

Fast det kanske var någon annan hundkurva du sökte?

Hej Björn!

Läser med etort intresse din hemsida. Ger svar på många av mina funderingar. Tack

Min fråga är: Kan man använda linneväv i stället för glasfiber? Någon tipsade mig om att styrkan blir större vid samma vikt.

mvh

Nils-Ove

Linneväv har testats i kajaker, främst i samband med organiska bindemedel (polymeriserad stärkelse och liknande) för att hitta framtida och mer miljöriktiga ersättare för glas/kol/aramidfiber och epoxy/polyester/vinylester. Det bör fungera utmärkt med epoxy, men jag har ingen aning om, och har inte sett riktlinjer någonstans för dimensionering eller laminatlayup.

(Se "framtidens kajaker i linne och stärkelse")

Hej Björn

Paddlade med dig förra året Orust runt och hörde att ni hade haft det kanon i år igen. Härligt

Vi vill köpa oss en dubbelkajak och har blivit erbjudna av en kompis att köpa hans hemmagjorda "Alert" som knappt är använd för 5000. Jag tycker det låter himla bra men då måste vi göra skott och sätta fast roder. Vad rekommenderar du för roder/säljer du roder? Har du tips på hur man gör skotten? Tycker du att det är en passande kajak om man har tänkt sig att paddla långturer men ändå vill få upp farten lite, t.ex Orust runt igen. Vi är inte jätteerfarna men vill inte heller ha en sådan stor pråm som vi hade förra året på Orust fastän det var skönt i vågorna.

MVH Marie-Louise

Hej Marie-Louise. Ja, OR var härligt det här året.

När det gäller kajaken, skall ni naturligtvis prova noga. För mig är Alert/2 en stor kajak – delvis beroende på att Alert är ganska stor och rymlig, men också för att jag trivs bäst i små tajta och följsamma kajaker. Alert är lättare än plastkajaker och kan hålla relativt hög marschfart med rimlig ansträngning och går mjukt och torrt i vågor, men om det är vad ni söker kan ni bara svara på själva.

Skott är enkla att sätta in – kan göras av t ex skumskivor som plastas fast eller fästs med silikon, eller tunn (4 mm) plywood. Men finns inga luckor i däcket blir det ett betydligt större jobb!

Roder för tvåor är inte helt lätt att finna. Jag tycker att SmartTrack det bästa rodret på marknaden (inklusive pedalsystemet), men även det stora bladet är i minsta laget för en K2. KajakSports Navigator finns med ett riktigt stort blad som kan passa Alert/2. Eller varför inte bygga ett rodersystem själv?

Min byggbeskrivning finns online och kan ge lite bakgrundsinformation.

Hej Björn

Tack för en fantastisk sida, kan fastna i timmar här. Jag undrar om jag skulle kunna köpa enbart en sittbrunnssarg av dig? alltså inget annat i materialsatsen. Vad skulle det då i så fall kosta? funderar på en Isfjord, Thule eller Nomad.

Tack Simon, Hör med Petrus (Petruskajak i Tranås: http://www.petruskajak.se/). Han säljer allt från materialsatser, trä, epoxy, lack, sargar, sitsar, skäddor, beslag och till färdigbyggda kajaker...

Hei Bjørn,har sett litt på noen nye kjakker som er komt på markedet,kan nevne PH delfin,Tiderace Extrem,ser ein tedens til litt meir spesialiserte kjakker til bruk i større sjø og surf,hadde vert spennende å sett dej designe ein slik type kjakk,å lagt ut tegniger for salg og bygging.Har du noen komentarer til eit slik forslag?

Hilsen Edd.

Edd, Delphin och i viss mån Extreme kan anses vara ett steg tillbaka efter de senaster årens trend mot långt och smalt – tillbaka till kajaker som gamla Prijon Seayak: lite kortare, lite bredar, rymliga och lättmanövrerade kajaker med relativt hög initialstabilitet. Lite lägre marschfart och lite mer manöverbarhet.

Den Discovery jag ritade för Seabird förra året är tänkt för ungefär detta: extremt lättmanövrerad och kul i surf och lek i vågor – men ändå hyfsad lastkapacitet och fart nog för att hänga med i de flesta tursammanhang.

Jag har lite skisser i datorn på en ny kajak för träbygge: lite längre och smalare än Discovery (och närmare Extreme än Delphin), men andra saker har kommit emellan (och så är jag fortfarande så nöjd med min Njord att jag har lite svårt att bli entusiastisk för en kortare och bredare kajak ;-)

Men nu när Discovery har fått så bra recensioner är det kanske dags att rita klart...

Hej Björn!

Är en 52:årig Norrlänning so fått smak på detta med paddling..

Jag vill bara tacka dej för att du publicerat detta på webben.

KANON! Jag har verkligen fått svar på alla frågor som jag har haft, Samt en hel bunt med ovärderliga tips..

Tänkte bara att jag ville dela med mej av min entusiasm över din sida..

Längtar nu efter öppet vatten....

//MickeG. Från Kalix

Tack Micke, det värmer i vinterkylan (kanske inte mycket att skryta med jämfört med din del av landet, men några minusgrader och råfuktig vind från Öresund biter rätt bra)

Hej Björn

Jag är en relativt ny kajakpaddlare, köpte min första och hittills enda kajak 2009. En Zegul 550 som inhandlades på Kayak Event i Malmö.Jag är egentligen mycket nöjd med den men har ändå bestämt mig för att jag vill bygga något nytt.

Zegul:en är som du kanske vet 5,50*0.54 lättrollad och hyfsat snabb.

Vad jag vill med mitt bygge är :

- Bygga något själv

- Få något som jag kan anpassa efter mina egna önskemål

- Få en betydligt lättare kajak

- Förhoppningsvis ännu snabbare

- Den skall fungera för veckoturer helst längre (Tankarna finns på HBB i en framtid.)

Är van att klara mig en vecka i fjällen med 16 kg i ryggsäcken

- Lättrollad

Efter mycket bläddrande på din förträffliga hemsida har jag fastnat för en Njord.

Vad tror du om det. Hur är den i jämförelse med den jag har i dag?

/Tackar på förhand Tomas

Tomas, Njord verkar passa din kravspecifikation perfekt. Jag har bara suttit i Zegulen en kort stund på plattvatten så jag kan inte jämföra. Men den omedelbara, spontana reaktionen var den vanliga vid jämförelser med kajaker i tyngre material än trä: "tung, stor, stadig..." ;-)

Hej Björn!

Såg i nya biltemakatalogen att de säljer lamineringsepoxy(252134), går den att använda till kajakbygge eller är den obrukbar? Hur ligger den i pris om man jämför med de andra som du rekommenderar?

http://www.biltema.se/sv/Bat/Kemikalier/Polyester-och-Epoxi/Lamineringsepoxi/

v/ola

Biltemas epoxy kommer sedan ett par år från BeHåPe (min favoritleverantör) och priset blir ungefär detsamma som om du beställer direkt (eller blev i alla fall senast jag kollade ;-)

Hej igen Björn

Bygget med min Kavat har gått relativt bra och jag la på glasfiber och epoxy igår. Detta var första momentet som jag upplevde svårt och krångligt. Det blev en del bubblor vilka jag förstår går rätt enkelt att fixa till. Min fråga rör glasfiberrester som jag inte lyckades så bra med. Det var när jag skulle lägga försärkningar på stävarna och botten som det revs ur trådar och ull ur väven som inte ligger fint, de sticker ut och ser slarviga ut. Hur skall jag bära mig åt för att få bort dessa? slipar jag försiktigt med 12o papper? Försvinner dessa ojämnheter i nästa epoxylager?

Bästa hälsningar

Simon

Har väven börjat trassla är det ingen idé att bråka med den. Låt epoxyn härda ordentligt och slipa sedan. Ojämnheter försvinner inte med epoxy – genom sin unika viskositet "kopierar" epoxyn den underliggande ytan med stor precision. Det är alltså enbart slipning som ger finish.

Hej Björn, jag har en liten fundering angående min Rapido, och viktfördelning. Ofta när jag paddlar med andra motion-tävlingspaddlare säg dom-Du måste sitta längre fram!

Ja, jag sitter nog ganska långt bak, för jag har ett knä som jag inte kan böja så mycket, och kommer inte i/ur om jag sitter långt fram. Men vad dom hänger upp sig på är att botten av kajaken längst fram syns ovan vattenytan korta ögonblick i vågor, dock inte på plattvatten. Jag är lite osäker på vad dom tycker blir så fel, har själv inga problem ned manövrering eller så. Har paddlarens placering någon fundamental betydelse,t.ex. för farten eller?

Vore tacksam för dina tankar om detta

Gunnar Clarfjord

Jag kan naturligtvis inte ha några synpunkter utan att se hur kajaken ligger i lite fart. Men generellt går det inte att dra några slutsatser av att bara titta. Rapidos lite högre stäv jämfört med många motions- och tävlingskajaker kan locka någon till förhastade slutsatser om långskeppsbalansen. Att undersidan av stäven skymtar i vågor är inget konstigt – den gör så på gott som alla kajaker. Att Rapido har surfski-anor bidrar också – stort språng i kölen som innebär att stävknäna i både för och akter ligger nära vattenytan.

Om däremot stäven lyfter över ytan på plattvatten i hög fart är kajaken lite feltrimmad (kan åtgärdas med att flytta sitsen föröver eller lägga eventuell packning längre föröver). Testa genom att paddla med en GPS med sitsen i olika lägen. Vinner du fart med sitsen framflyttad har dina paddelkompisar rätt.

För långskeppsbalansen laborerar man med skrovets flytcentrum, volymcentrum och tyngspunktens läge som balanseras mot skrovets vridcentrum i olika farter. Roderlösa havskajaker har ofta dessa centra lite längre akteröver, eftersom det ger bättre kontroll över manövreringen och minskar risken att förskeppet dyker i grov sjögång, medan tävlingskajaker har centra flyttade långt föröver för att hindra förskeppet att lyfta på plattvatten och få en smalare paddelisättning – manöverproblemet fixas med rodret.

En helt annan lösning används för surfskis: de riktigt snabba är ritade som kastpilar – volym och tyngd ganska långt fram, och en smalt akterskepp som förlänger vattenlinjen och fungerar som styrfena. Ett sådant skrov blir ohanterligt utan ett överdimensionerat roder.

Rapido är ritad som en snabb havsracer och turkajak för grov sjö och har därför tyngdpunkten lite längre bak än plattvattenkajaker. Tanken är bättre manöveregenskaper för att lägga mindre tryck på rodret och därmed minska turbulensen runt rodret.

Hej! Råkade hamna på din hemsida av misstag, men har nu läst en hel del. Måste bara ställa en fråga då jag inte kan se att någon annan ställt den: Aluminium kontra laminat, har du någon åsikt - vikt, stryktålighet mm. Att aluminium är kallt på vintern kanske är tillräckligt för att jag inte sett någon aluminiumkajak, men det finns ju aluminiumkanadensare att köpa.

Anledningen till att jag tänker på aluminium är att jag jobbar en hel del från små aluminiumbåtar och har kompletterat med en rotationsgjuten (PE) plastkajak som visserligen är kul (man kommer ju så nära vattnet) men känns onödigt tung. Har inte tid/lust att underhålla mina arbetsbåtar så därför är aluminium bra, men det kanske inte är så farligt med underhåll om man bygger en kajak efter dina ritningar?

Tack för en intressant hemsida, och som någon skrev -en Black Pearl vill jag ha för njutnings skull.

Mig veterligt har det inte byggts någon kajak i aluminium (däremot finns referenser i hävderna till en märklig nästan hundra år gammal skapelse i nitad mässingsplåt på bronsspant!).

Aluminium fungerar hyfsat för vissa typer av arbetsbåtar, men dras med en hel del nackdelar i andra sammanhang: stor friktion (fastnar på stenar etc), låter mycket (tappa ett drag i en aluminiumbåt så flyr alla fiskar), kallt på vintern etc...

Kajak skulle jag absolut inte villa ha i aluminium ( inte kanadensare heller; trögpaddlade, högljudda, felformade eftersom skivmaterial inte låter sig dubbelkrökas).

En aluminiumkanadensare har för uthyrare och kroniskt slarviga paddlare fördelen att den går att misshandla utan att haverera på ett farligt sätt – den blir bara ful och trögpaddlad.

En trä/epoxy-kanadensare väger ungefär som en aluminium – aningen mindre om byggaren är noggrann med epoxyanvändningen, den är tyst och isolerar mot kyla, glider påtagligt lättare i vattnet och har för de flesta en charm som nitad/svetsad aluminium aldrig kan matcha.

Stryktåligheten är också ungefär densamma, men på olika sätt. Det är lika svårt att åstadkomma fatala skador – till exempel att slå hål i skrovet (och skulle man göra det så flyter träkanoten, även utan flytkroppar). En hård grundstötning orsakar i plåtkanoten en buckla som går att slå ut, men som orsakar friktion och turbulens och är svår att återställa till nyskick. I en träkanot orsakar motsvarande grundstötning en skadad glasfiberväv, och eventuellt repor ner i träet. En sådan skada får repareras (torkas ut och lamineras med ny väv/epoxy) – men det är ingen brådska: epoxyfogarna mellan ribborna innebär att fukt inte kommer så långt och dröjer det några veckor innan reparation har det ingen större betydelse, och det är lätt att arbeta i trä. Reparationen återställer ytan funktionellt (om än inte visuellt – reparationen kommer att under lång tid ha en ljusare ton än omgivande träet. Är kanoten målad blir såklart reparationen perfekt.) Vidare glider en träkajak lätt över stenar och grynnor medan aluminium tenderar att fastna och få mer omfattande skador i t ex strömmande vatten.

Tittar man på kajakvikt så gäller ungefär att en träkajak i "normalstorlek" väger mellan 15 och 20 kg beroende påmaterialvcal, utrustning, byggarens noggrannhet etc. Lika mycket kan en kevlar/kolfiber- eller en sandwichlaminatkajak väga (men kostar då uppåt 30 000-35 000:-). Glasfiber väger normalt 20-25 kg och polyeten 25-50 kg. I extremfallet väger alltså PE dubbelt så mycket som samma kajak i trä.

Jag var ett tag inne på att bygga några aluminiumkajaker utifrån någon stich-and-glue modell att användas på en lägergård där det mesta för utlåning brukar få mycket stryk med tiden. Vi har där ett antal optimistjollar i aluminium som fungerat bra. Men jag insåg att det skulle bli för besvärligt att svetsa ett så långt skrov som en kajak utan att det skulle slå sig våldsamt. Visst, med etappvis svetsning ömsom på babord och styrbord sida och utspritt över längden så hade det nog gått, men arbetesinsatsen motsvarade inte det möjliga resultatet, särskillt inte när rotationsgjutna kajaker som passar för ändamålet blivit såpass billiga. Även en enkel rotationsgjuten kajak har dessutom förmodligen ett mer lätthanterligt skrov än en aluminiumkajak med enkelkrökta ytor. Men har du en press i klassen 5m och sådär 1000 tons presskraft och gör verktyg för att pressa skrov och däck utifrån någon bra kajakmodell så lirar det nog att göra bra aluminiumkajaker också. Men det blir nog svårt att räkna hem pressverktyget...

Tack för bra svar. Tycker förresten att din reparerade kanot blev fin.

Undrar om inte min PE-kajak med sin smårepiga botten glider sämre i vattnet än om det vore aluminium.

Hur står sig en trä/epoxy-kajak om man hasar den på sand? Hur klarar den att ligga ute i sol och regn?

Det jag använder min kajak till är att ta prover i otillgängliga sjöar och vattendrag, vilket kan innebära att jag får bära/släpa den genom skog och sumpmark till vatten med inte helt perfekta iläggsplatser. Sedan följer en tur på mellan ett par minuter och en timme, ungefär samma tid ankrad på plats och sedan retur. Jag är inte vårdlös med utrustningen och det blir aldrig forsränning. Som läget är nu känns det som om min 22kg PE gärna fick lämna plats för en 15kg aluminium eller trä/epoxy-kajak. Fördelarna du nämner med trä/epoxy samt att jag aldrig provat den byggtekniken gör att jag kraftigt överväger att bygga i det materialet. Vilken av dina modeller skulle du gissa passar mig bäst? Är den lättdriven kan man ju paddla lite längre och slippa skog och sump i vissa fall.

Vad gäller aluminium och bygga en själv så är det inte press som gäller utan hantverk, vare sig man nitar eller svetsar. Och på hundra timmar bygger jag utan problem en som är både lätt och inte har slagit sig, men den kommer likt förbaskat att skramla, vara kall och tydligen glida sämre än en epoxy. Och så har vi det faktum att man gärna vill ha en bra skrovform oavsett material, vilket jag bara anar delar av när det gäller kajaker.

Nu har jag läst några timmar till på din sida och misstänker att en kortad Smart är den kajak jag behöver. Har testat med gps på min Oasis och den ligger kring 7 km/h i transportfart och 8,5 när jag tar i (endast ca 7 kg utrustning med). Nu är jag varken vältränad eller kanotist men väger 80kg och är van att ta i, så de siffror du angett för Smart (7,9-10,4) kanske kan vara överförbara och borde betyda att jag kommer uppleva den som snabbare.

Har förstått att du inte vill råda folk till val, utan att de skall välja själva. Klokt, men jag tar inte illa upp om du skulle komma med något tips. Jag vet inte mycket om kajaker, har bara paddlat 2 år i min Oasis, mest i lugna vatten men även i dåligt väder i större sjöar. Försöker att inte behöva stöd när jag jobbar, så jag tror att en stabil kajak är att föredra. Får väl bygga en Black Pearl som nöjes båt därefter. Antar att det krävs en sådan för att man skall kunna känna sig riktigt hemma i vågorna.

Skall läsa mer, men börjar vara beredd att överge mitt favoritmaterial aluminium, åtminstone när det gäller kajaker.

Jonny, det är riktigt att jag gärna avstår från direkta rekommendationer men man behöver inte heller vara alltför principfast ;-)

Du kommer att paddla snabbare i Smart än i Oasis – både för att Smart väger väsentligt mindre och för att skrovet är utformat för att glida lättare och reagera snabbare och mera direkt på ppaddeltagen.

Men korta den inte, om du inte måste av transport- eller förvaringsskäl. Lite längd ger en mycket roligare kajak att paddla, som svarar bättre på paddelteknik, belönar utveckling av teknik, kompetens och styrka mm.

...eller ännu hellre: bygg en Kavat. Det är också en mycket stabil kajak, men har en bättre fartpotential (i betydelsen att den belönar ökande paddelskicklighet i högre grad än Smart). Du får en större aktionsradie, kommer längre med mindre jobb etc. Smart hör mest hemma i små vattensystem där "kurvtagning" är viktigare än att komma någonvart.

Tack!

När jag läser om Kavat så ser jag att det ligger mycket tankar och tester bakom den, en väl utprövad modell. Det får bli en sådan, vem vet - det kanske t om kan bli en ren nöjestur vart det lider.

Såg att PetrusKajak finns i Tranås, 5 mil från mig, och han har Kavaten som uthyrningskajak. Skall nog ta en tur dit och prova.

Om jag inte ändrar längden, men anstränger mig att bygga lätt kanske den minskade massan ändå gör den betydligt behagligare att bära på skogs-stigar?

En Kavat, lätt byggd och utan extraprylar (skott, luckor mm) kan hamna runt 14-15 kg. Ett bestående minne från mina tidiga år med Kavat är att jag kunde bära kajaken från bilen till vattnet dagturslastad (mat, kläder, lite säkerhetsutrustning etc) och ändå ha flera kilo mindre att hantera än mina kamrater med tomma glasfiberkajaker. Med polyeten hade skillnaden varit ännu större.

Jag missade din ena kommentar ovan: Att släpa en träkajak i sand får naturligtvis konsekvenser i form av en behövlig årlig bättring av lacken. Men till skillnad från poly- och vinylester som är hård och ömtålig, är epoxy tämligen seg och slitstark, och till skillnad från PE är det lätt att återställa ytan efter småskador.

Regn, snö, frost mm påverkar inte ett träskrov alls. Gassande sol snabbåldrar epoxy (liksom alla andra plastmaterial) – men med ett par lager UV-skyddande uretanlack, är det inga problem på vår latitud. Däremot bör en kajak (oavsett material, möjligen undantagandes aluminium ;-) inte långtidsförvaras ute under sommarsol.

Enklaste sättet att bära en kajak längre sträckor är att placera kajaken på huvudet (upp-och-ner, sitsen mot hjässan, aktern framåt).Är akterkanten av sargen inte alltför hög ser man bra framåt och har lasten i balans – räcker ofta att hålla med en hand i sittbrunnssargen, så att man har den andra fri. Då bär man med rak rygg utan snedbelastning. Men det fungerar bara på kajaken med ganska låga däck.

Huvudet i sittbrunn har jag använt mig av, med lite dålig sikt som följd. Testade att använda en ryggsäcksstomme för att få det bekvämare på långpromenad och det fungerar bra med reservation för att min kajak är lite i tyngsta laget. Egentligen är ju inte 22kg (eller 24, för ett par instrument är fastskruvade) någon vikt på ryggen, men det blir en pendelrörelse eftersom tyngden är så pass lång. Och mot slutet av dagen känns det även att få upp den i position. Har även en 2-hjulig kanotvagn som underlättar då det är tillräckligt slätt underlag. Kommer i år att ta med en cykel på några uppdrag, eftersom kajak/kärra fungerar perfekt som släpvagn och det då blir smidigt att komma till några sjöar som det finns bommade småvägar till.

Har funderat på styrketräning, men det är mycket roligare att bygga en lätt kajak. Och på tal om roligt så har jag nu tittat på din filmsnutt då du rollar. Så fort det blir badvärme skall det testas att rolla Oasis här, har bara paddlat rättvänd än så länge. Men nu blev jag sugen på att prova. Det lär nog i alla fall bli komiskt, så jag tar med ungarna till sjön så de får ett gott skratt...

Ja, jag tror att det blir lättare att roa barnen än att rolla Oasisen – den hör inte till de lättrollade ;-)

Måste skriva några rader till, det kanske kan hjälpa någon annan i sitt val.

Jag var förbi hos Petrus Kajak idag. Trevlig och hjälpsam kille utan att bli för mycket säljare förresten, en bra kontakt när man vill bygga och paddla.

Jag provade Kavaten som till att börja med kändes behaglig att bära. Petrus sa att den vägde 18kg men den styva och lätta träkänslan gjorde att jag hade gissat på 15kg. Den var väldigt stadig och gick fint i vattnet, men kändes rätt stor. Säkert ett ypperligt val om man skall åka en längre tur och skall ha med sig utrustning, men det kändes inte som om jag hittat "min" kajak.

Eftersom det var en fin dag och Petrus var trevlig så tänkte jag att det kostar ju inget att prova den Njord han också hade liggandes i kajakstället, fastän jag hade förutfattade meningar om ranka kajaker. Och det var tur att jag provade.

Njorden var inte alls rank och var väldigt trevlig att paddla. Med mina begränsade erfarenheter i området tyckte jag att det var lika stort steg mellan Kavat och Njord som det var mellan Oasis och Kavat. Sedan gick Petrus och hämtade en eskimåpaddel, och det var också en positiv överraskning. Så tyst och mjukt den gick utan att jag tyckte det påverkade farten negativt.

Så nu har jag börjat tänka om igen. Det skall nog gå bra att jobba från en smalare kajak än vad jag trott förut. Kunde grönlänningarna jaga säl från sina kajaker i hög sjö skall väl jag kunna hissa upp en vattenhämtare i småvågor. Det skall ju vara kul att jobba.

Återstår att prova en Black Pearl, det kanske är där det säger klick. Och blir det en sådan så kommer ett svårt val till - den snabbare byggmetoden, plywoodbyggsatsen som Petrus säljer eller den mer tidskrävande men mer intressanta split-tekniken som jag är imponerad av.

En fråga om material. Jag har just köpt en plastkajak och i samband med detta funderat över valet mellan plast och glasfiber. Många säger att glasfiber är bättre, ger mindre motstånd i vattnet. Jag har funderat över detta då jag vet att en skrovlig ytan kan ge lägre motstånd genom att den påverkar gränsskitet mellan kajak och vatten. Har du några synpunkter på detta val?

Hälsningar

Matts

För några år sedan var plastkajaker tung, tröga och trista att paddla, deformerades lätt i solen på biltaket, fick repor som var så gott som omöjliga att reparera och försämrade det redan från början mediokra glidet. Men mycket har hänt sedan dess. Plast i nya versioner – bättre plastråvara, dubbel- eller trippellaminat – har inneburit att skillnaderna mellan glasfiber och plast blir allt mindre.

När det gäller att reducera friktion på andra sätt än med ett slätt, välformat skrov, finns i första hand två möjliga vägar: hydrofobiska ytbehandlingssystem och ytstruktur, båda med syftet att att minska uppkomsten av turbulens mellan viskösa underskiktet och det laminära gränsskiktet. Strukturidén är inspirerad av fiskar och havsdäggdjur som genom relevant struktur (hajskinn och fiskfjäll) eller dynamisk mikrostruktur som svarar mot tryckskillnader i vattnet (delfiner m fl) får förvånande bra verkningsgrad. En fast struktur verkar ha effekt inom ett tämligen smalt fartområde – utanför detta kan effekten bli den motsatta.

En del rätt lovande experiment har gjorts för snabba motorbåtar (offshore-racers), och det finns några mirakelmedel i sprayform (hydrofobiskt) för kajaker och segeljollar, men om dessa har mer än psykologisk effekt är ännu så länge rätt tveksamt.

Men helt bortsett från ovanstående kan du vara fullständigt övertygad om att din kajak kommer att bli trögare för varenda repa du får ;-)

Jeg rettede for kort tid siden en forespørgelse omkring dine byggesæt, størrelse m.m., men har ikke fået noget svar. Jeg kan se, at du i mellemtidden har besvaret mail fra nogle af dine "stamkunder"............skal det forstås således, at du ikke har set min mail - den er afsendt her på siden - eller du blot ikke har lyst til at svare -:)

Mvh Kjeld

Kjeld, du skickade ett mail till mig via sajten den 17 maj och du fick ett svar via mail samma dag. Jag besvara mail med mail och kommentarer med kommenterer. Så här löd det svar du fick (skickat 2011-05-07 15:34):

"Hej Kjeld

Det är rätt vanskligt att ge råd om kajaker – sådana beslut skall bygga på dina behov och önskemål, inte mina.

Men om du bygger främst för byggandets skull fokuserar du naturligtvis på den kajak du gillar och som du tror att du kan göra något trevligt av.

Alla mina kajaker har byggts av rena nybörjare. De lite mer specialiserade (Black Pearl, Havsracer, Jehu...) kräver naturligtvis lite längre inkörningstid innan man känner sig trygg i dem. Vanligaste nybörjarkajaken är Kavat, dels för att den är trygg i de flesta sammanhang och väderförhållanden och därtill mångsidig – fungerar bra vad du än använder den till, men är inte bäst på någonting.

Thule lastar mycket, Isfjord är lite mer spännande att paddla än Kavat, Njord är snabb och manöverbar osv...

Det viktigaste är att väljer en kajak som passar det du tror att du tänker använda den till, oavsett om det är dagturer i åar och sjöar, motion, långfärd till havs eller lek i vågor och bränningar...

Hälsningar


Björn"

Hej Bjørn

Tak for dit svar. Jeg har desværre ikke modtaget din mail som du sendte den 7. maj....hvorfor ved jeg ikke, men den må desværre være gået tabt. jeg vender tilbage når jeg har besluttet mig for hvilken bådtype jeg vil bygge ....formodentlig bliver det ben Kavat. Vi tales ved.

Vh Kjeld

Hej Björn

Som du såg av beställningen av en Isfjord-ritning (den kom bara några dagar efter beställningen), har du förstått att jag åtminstone har bestämt mig för vilken kajak jag tror är bästa kompromissen för mig. Jag kommer att göra en del special för instrument och provtagare så de blir skyddade i fördäck och har då kommit att fundera över lätta "luckor". Kan inte se att någon använder sig av tätningar av duk, typ sittbrunnskapell. Finns det någon anledning till att inte göra så, eller är det bara jag som inte letat tillräckligt länge?

Hej igen Björn, tack för dina kommentarer angående min fråga om Rapidon. Jag tänkte ge dig lite feed back angående mina prov med långskeppsbalansen. Det har varit svårt att hitta långa sträckor lugnt plattvatten för att t.ex. köra 5 km på tid, så i stället hitade jag en liten skyddad vik där jag provade toppfarten. Med sitsen så långt fram fotstödsinställningen medgav blev den 12,2 km/tim, och med sitsen så långt bak det var praktiskt möjligt 13,1 km/tim. Rätt stor skillnad tycker jag, även om det inte gick särskilt fort, men gubben var ji gammal... Det räcker för att övertyga mig om att det s0m kanske gäller en ren sprintkajak inte nödvändigtvis gäller denna typ av kajak. Kanske skulle tillägga att jag väger 70kg.

Jag kan alltså lugnt fortsätta att sitta där jag brukar, med dom fördelar det ger i form av att lätt ta sig i och ur kajaken.

Hälsningar Gunnar

Trevligt att höra. Och i min värld (ingen racingbakgrund och ett antal år på nacken) är det högst respektabla farter!

Med kajaker är det som men antropologi ( det går inte att förstå en kultur inifrån en annan kultur) - det går inte att säga något meningsfullt om surfskis utifrån kännedom om ICF-racers, eller om havs- eller multisportkajaker utifrån kännedom om surfskis.

Och rent generellt: alltför många motstridiga faktorer är inblandande i ekvationen om en kajaks balans i olika dimensioner, för att man skall kunna säga någonting alls efter en snabb titt...

Hej

det är inget skämt med min mailadress har haft den i många år för jag hade en kajak med det namnet för några år sen o fastnade för det . Nu till min fråga har övertagit ett skrov, färdig på formen han har lagt på epo plast tror jag ??o väv men det är lappat o skarvar lite var stans o saknas lite på något ställe ?? ska jag slipa bort o ner så mycket o helst lägga hel duk från för till akter eller lappa färdigt slipa ner skarvar o göra insadan så lappfri som möjligt med epoplast :

Tänker lite på vikt .... eller syns inte skarvar o så när det kommer lack på ?? Fanns ingen beskrivning osv hade tydligen legar sen 08 i ett båthus Tanken är slipa ner o bort luftbubblor för sen lägga på flera lager lack av det gamla väven Mvh

Svårt att säga utan att ha sett skrovet. Men byggbeskrivningen finns online – där kan du kanske kolla var i processen bygget befinner sig och sedan gå vidare därifrån.

Ett stripskrov (som jag utgår ifrån att det är) behöver heltäckande väv/epoxy på in- och utsida för att bli formstabilt.

Skarvar syns inte om de är noggrannt gjorda och i ett sammanhang. Lappningar i efterhand syns normalt eftersom träet mörknar i olika takt beroende på ytbehandlingen. Likaså ger slipning i samband med reparationer ljusa fläckar (men efter 4-5 år har sådana skillnader ofta utjämnats).

Du skrev inte in din mailadress, så jag fick inte chansen att fundera på om det var ett skämt eller inte ;-)

Hej Björn,

Tack för en mycket bra hemsida. Jag har just byggt färdigt en kajak och lade på sista lagret PU lack för ett dygn sedan. Hur länge måste man vänta innan provpaddling. Det står att lacken är fullt härdad på 3-4 dagar, måste man vänta tills dess?

Mvh

Robert

Jag har sjösatt utan att vänta enligt bruksanvisningen vid ett par tillfällen, utan några märkbara problem. Men förmodligen når lacken inte full hårdhet förrän efter några dygn och att det därför är risk för repor och småskador innan dess.

Hej Björn. Befinner mig mitt i listningen på mitt första stripbygge och "vet" nu varför så få tjejer bygger själva. De häftapparater som tar 14 mm klammer är för stora för våra händer! Svårt att greppa, svårt att få kraft. svårt att hålla vinkeln på häftorna. Det går, men det är inte kul och det gör ont. Vet Du om det finns små häftapparater som tar 14mm? Främst för kommande kvinnliga byggares skull!

Hej Anna. Har faktiskt inte reflekterat över det, och inte hört den invändningen tidigare. Men ett par funderingar. De flesta häftapparater för 14 mm klammer har justerbar slagkraft. Normalt använder man den lägsta inställningen för att inte skjuta ner klammerna så djupt att de är svåra att få bort (gran och ceder är mjuka virken), vilket innebär att man inte behöver ta i lika mycket. Sedan finns också elektriska häftapparater där en dragmagnet gör det fysiska jobbet.

Vidare kan du använda två häftapparater: en stor för 14 mm klammer som skjuts in i spanten och en liten behäbdig för 6-8 mm klammer som skjuts mellan spanten.

Den stora kan då hanteras så att du med båda händerna drar in avtryckaren så att fjädern spänns maximalt och håller kvar handtaget där, utan att skjuta iväg klammern. Tryck sedan häftapparaten med den lediga handen ner mot häftstället (tryck rakt uppifrån) och tryck in den sista centimetern av avtrycket. Då bör du få lättare att greppa om handtagen, en kort sträcka att dra och få bättre kontroll på att klammerna hamnar rätt. Jag gör ungefär så när det behövs precision i skjutandet...

En vattenfråga:

Åtminstone för oss en bit norrut i Östersjön är matlagning med havsvatten en metod att dryga ut vattenförrådet under paddling.

Med allt vanligare algblomning undrar jag: Går det filtrera bort algerna med kaffefilter och sen använda vattnet, eller finns det gift i vattnet ändå?

Ove, i mina vanliga paddelvatten är salthalten så hög att frågan haft enbart akademiskt intresse.

Men jag kan tänka mig att det kompliceras av att det inte är alger det handlar om utan cyanobakterier som inte är mer än ca 20 μm stora och således slinker igenom ett kaffefilter. Du behöver nog ett väsentligt bättre filter, t ex: lifesaver. Finns det toxiner lösta i vattnet kanske inte ens det räcker...

Men kanske finns det någon bland läsarna som vet, inte bara gissar...

Hej!

Vi är några som bygger Kavat. För en knapp vecka sedan lade vi väv på utsidan på två av skroven. På den ena båtens utsida är det en yta 10x15 cm som känns klibbig.

Epoxyn har varit väl blandad och temperaturen 21 grader.

Har du något tips om vad som hänt och lämplig åtgärd.

Det bär mig alltid emot att ta bilen med kajaken ned till vattnet där jag paddlar. Det är någonting som inte stämmer med mitt intresse för natur och miljö. Men i den intressanta tidskriften Camino hittade jag lösningen gjord av designern Gabriel Wartofsky som gjort en hopfällbar el-cykel som dessutom saknar den där vanliga, snabbt smutsiga kedjan. Tanken är naturligtvis att hitta på en elegant fortsättning från sadeln och bakåt och simsalabim två små hjul så man kan forsla kajaken på ett elegant sätt.

Gå in på siten gabrielwartofskydesign.com men också kickstarter.com och läs mer. Cykeln som visas är nog det mest renrakade och minimalistiska jag någonsin sett. Det kan inte gått åt mycket material till den.

Den i särklass vanligaste orsaken till ohärdade partier är att någon del av blandningen varit otillräckligt – en liten del vid en kant eller i ett hörn av blandningskärlet som inte riktigt kommit med. Någon annan förklaring har jag inte...

Skrapa bort det klibbiga så mycket som möjligt , tvätta med lösningsmedel (t ex aceton) och laminera dit en ny bit väv.

...och var glada att det bara var en liten yta – några har haft ett helt vävlager att skrapa bort ;-)

Hej Björn,

Efter många timmar på din hemsida (fantastiskt informativ, bra jobbat!) har jag övervägt om min tumme är mitt i handen eller om det faktiskt är möjligt att göra en egen kajak. Då jag är endast ute efter lek och bus och rollande så blir det troligtvis en blackpearl. Men eftersom jag inte paddlat någon sådan tänkte jag kolla med dig om den massproducerade BP:n skiljer sig från hemmasnickrade modeller. Troligtvis lite viktskillnad, men annars? Vill ju gärna prova en i glasfiber för att veta om det är något att satsa på.

Och om vi går in på kajak-jämförelser. Har idag en Tahe Greenland Touring som jag är mycket nöjd med. Tror du att det är stora skillnader mellan dessa två, eller är det marginella? Min GT rollar i princip bara jag tittar på den. Går det att få det lättare än detta med en BP?

Martin,

Det finns tre varianter: bygga själv från ritning, 8-dagars byggkurs hos Petruskajak eller Seabirds glas- och kolfiberkajaker.

De båda första är i praktiken desamma (vikt, egenskaper, känsla mm) bortsett från att storleksanpassningen inte är helt steglös hos Petrus. Seabirds versioner väger mer och blir därför mer lika Tahe i hantering.

Seabirds Black Pearl och Tahe Greenland är tämligen snarlika. De är båda lättrollade (Tahe har mer positivt lyft i slutfasen men BP snurrar jämnare och mjukare). BP har aningen bättre fartresurser (är det träversionerna du jämför med är skillnaden rätt påtaglig, liksom även acceleration, manövrering mm).

Touring är rymligare och saknar därför en del av den känsla av kontroll som både Greenland och BP har – mer lik Seapearl.

Detta är såklart mina egna erfarenheter, som alla kanske inte håller med om. Och jag talar i egen sak ;-)

Hej Björn!

Först och främst får jag tacka för en mycket trevlig sida. Har de senaste dagarna bott framför datorn, och då främst vid din och Nick Schades sidor, då jag ämnar bygga en kajak med stripteknik.

Tror att jag kommer att beställa en ritning över en "Smart" (dels pga utrymmesskäl vid bygget och förvaring, men även användningsanpassade skäl). Jag är ingen van paddlare, det bör tilläggas. Det har blivit lite havskajak utanför Nya Zeelands nordkust men inte så fasligt mkt mer. Men efter vad jag har luskat fram här så är Smart en lämplig kajak då jag skall ha den i Vänern och ta mig fram mellan öar soliga sommardagar i lugn och fin takt och skaka på huvudet åt folk som susar förbi i sina "stressbaljor" med 200hk. Så ser jag det framför mig iaf ;-) En och annan helgtur med campingprylar kan det bli utöver det. Men nu till mina egentliga frågor:

1: Är jag ute någorlunda rätt ute i valet av modell?

2: Jag är lite av en perfektionist, så jag undrar då hur mycket dessa hål efter klamrarna syns i slutresultatet. Är det kanske värt de extra (100?) timmarna för att slippa en mängd synliga hål i finishen genom att limma varje ribba för sig med ex snickarlim?

Kommer säkerligen på fler frågor, men den första ang valet av modell är ju ganska viktig. Vill ju komma igång med byggandet så snart som möjligt! =)

Mvh/ Mikael Nicklasson

Tack Mikael. Val av kajak är högst personligt och det blir lätt fel med rådgivning åt någon man inte paddlat tillsammans med. Men jag hade nog tittat på en aningen längre kajak (Kavat, Frej...) för att få lite bättre aktionsradie för ett så stort vattenområde som Vänern. För mig hör Smart hemma på småsjöar och åar i inlandet. Men det är en smaksak – och skillnaden i fart är tämligen liten.

Samma sak med klammerhålen: det är en smaksak. Visst är det snyggare utan dessa hål (som inte går att få helt osynliga), men om det är värt en massa timmar extra kan du bara svara på själv. Jag brukar se till att placera klamrarna i jämna snygga rader – ungefär som kopparnitar i en traditionell mahognybordläggning.

Hej Björn, och tack för ett snabbt svar!

Jo jag förstår att det blir svårt för dig att "välja" kajaker åt andra. Jag har tittat på Kavat, men anledningen till att jag lutade åt smart var att den var mindre. Jag har som sagt aningen platsbrist för ett kajakbygge egentligen, men vad gör man inte när hantverksivern kommer krypande. Den måste få plats i ett fristående garage nämligen, och är den en bit över 5m vet jag inte om jag kan stänga dörrarna. Visst, jag skulle kunna korta ner den en aning, men då blir den ju ändå inte längre... =)

Nåja, jag hade som sagt tänkt ha den för kortare dagsturer så det får nog bli Smart ändå, kanske inte så smart, men ändå ;) Om inte annat får jag väl bygga en till kajak om jag ska lite längre, något ska man väl ha att göra i vinter också =)

Det låter ju inte som att hålen blir så stora och märkbara, och så hinner man kanske paddla lite med den innan sommaren är slut också.

Tack för råd och en bra sida och så fick du en ny kund på köpet

/mvh Mikael

Hej Björn,

har just börjat med förberedelserna min kanadensare. Jag har en billig el. klammerpistol, den skjuter inte ner 14 mm klammer ända ner. Det fattas ca 1,5 - 2 mm. Stripsen verkar sitta ändå, åtmindstone initialt. Kommer det att funka ändå? Det är kanske bara en fördel, går ju lättare att dra ut klammerna längre fram.

Eller bör jag skaffa en annan klammerpistol?

Vänligen

Leif

Sitter ribborna fast så räcker det. Men det beror på flera saker: bland annat på vad du använt för material till spanten. För enkel spånskiva är min erfarenhet att det bör vara 16 mm, i alla fall för de ribbor som är lite bångstyriga. I plywood och MDF-board sitter klammerna bättre. Även skrovformen påverkar, liksom hur du väljer att dra ribborna. Men strular någon ribba, kan du alltid tillfälligt dra i en tunn spik just där. Om du limmar i efterhand får du också hålla koll på ribborna så att de inte vibrerar loss från spanten när du jobbar med skrovet.

Hej Björn,

Jag vill inte kalla mig rutinerad kajakist? snarare nybörjare, men vet hur jag funkar dvs att jag alltid hamnar i det extrema fältet och det slutar alltid med tävlingar så fort jag sätter mig in i nån sport. Siktar på att köra några multisporttävlingar men även bara myspaddla och campa men främst är det väl dagsturer med inslag av thrillseeking som användningsområdet främst gäller. Har för övrigt bara paddlat kajaker med roder och aldrig skädda men klarar jag av att styra kanoter så borde skädda väl gå att lära sig. Jag är relativt storvuxen och stel med 189 cm över havet på 97 kilo och har haft svårigheter att komma i vissa kajaker :)

Du som har paddlat både Njord och Frej, vilken rekommenderar du för mina ändamål? för det är väl nån av dom som verkar mest rätt för mina ändamål? Jag börjar dock inse att kajaker är lite som med mina motorcyklar dvs du måste ha flera för att vara nöjd:)

Jo, visst är det så. Svårt att klara sig med en kajak för alla ändamål.

Eftersom de flesta tävlingar handlar om att paddla fort är Njord det bästa valet. Fast drar hågen åt surf i grov dyning är Frej bättre. Eller Black Pearl för rolltävlingar ;-)

Min favoritkombination är en Black Pearl för 90 % av all paddling, och en Njord när man måste packa med sig campinggrejor och vill ha fart och aktionsradie...

Oj, det var snabbt svarat!

När jag läser ditt svar tänker jag -jaha ja det är ju mest dagslattjolek jag ser framför mig så en Black Pearl alltså.. jag såg att en sån används i ÅEC så då kan väl jag med.

Då får jag väl först bygga en Black Pearl och sen en Njord då om det behövs.

Hmm en order kommer om några veckor. Det här blir mitt höst/vinterprojekt när jag tömt garaget och sålt av denna säsongs motorcykel.

Jag var faktiskt ned och mätte garagelängden och det landade på 6,05 m så jag gissar att jag kommer att "skråa" lite för att få plats om jag beräknar 189cm*3=567 cm eller vad det hamnar på efter dina beräkningar.

Enormt tacksam för ditt svar, nu är jag taggad som tusan att sätta igång och bygga.

Jag ska renovera en gammal kanadensare. Den är byggd med träribbor och spant och som tätskikt har den duk. Naturligtvis skulle man kunna sätta ny duk men jag är lite frestad att använda din metod för att kunna få fram det vackra träarbetet istället för en ful duk. Dessutom inbillar jag mig att epoxi på trä blir starkare och mer lättunderhållet. Vad är dina kommentarer till detta? Några tips för hur man ska göra?

mvh Pelle P

Det blir sällan bra att blanda olika byggmetoder. Det finns betydande funktionella skillnader mellan traditionellt båtbygge som bygger på att olika delar och material kan arbeta tillsammans vid fukt- och temperaturändringar, och nytt båtbygge där man bakar ihop alla delar och material till ett enkomponentsskrov.

Du kommer att få problem med att ribborna slår sig okontrollerat och knäcker ytbehandlingen, dels för att ribborna sannolikt är för breda och att rörelserna vid fogarna därför blir stora och dels för att ett ensidigt glasfiber-epoxy-trä-laminat bär sig åt som bimetall vid fukt- och temperaturändringar.

Vidare tycker jag att målad duk är en mycket snygg och funktionell ytbeklädnad på äldre kanoter (och på segelbåtsdäck) – ofta snyggare än trä som aldrig varit avsett att synas.

För några decennier sedan blev det på modet att plasta gamla träbåtar för att slippa underhåll. De ruttnade sedan ganska snabbt och mycket få finns kvar idag. Likaså lurades många husägare att använda täta plastfärger på fasaden – med numera ökänt resultat.

Så min rekommendation är: renovera din kanot med traditionella metoder – eller bygg en ny i trä/epoxy...

Hej!

Har köpt ett par Discovery 420 i sommar, till familjens glädje.

Funkar fint i att både vara i mindre åar,sjöar och att fiska ifrån.

Men jag har en undran vad "skåran" i aktern är till för?

Syns att det är gjort för nåt slags skedda el likn, men kan inte hitta nåt som passar

när jag sökt på internet.

Vore tacksam för svar!

Mvh "Larsson"

När jag ritade Discovery förberedde jag för båda skädda och roder, eftersom generalagenterna i olika världsdelar och länder har olika önskemål.

Jag är inte involverad i den slutliga monteringen på fabriken, och vet därför inte hur mycket jobb det är att eftermontera en skädda. Men jag är mycket tveksam till om det är mödan värt: manövervajer måste monteras plus reglagebox i däcket etc...

Jag träffar produktionsansvarige i på Nürnbergmässan i nästa vecka så jag kan kolla.

Att eftermontera en skedda på Discovery är mycket enkelt. man fäster skeddan med en M6 skruv, filar en skåra i underkant på roderhuvudet och drar en lina till sittbrunnen, linan fäst i samma fästen som finns för rodermanöver snörena och låses med clemcletet som sitter vid rodermanöverlinorna.

Tack Petrus. Har du möjligen reservskäddor att sälja?

Det går säkert att ordna men jag hinner nog inte innan vi åker till Nürnberg. eftersom vi åker i morgon/Petrus

Det är inte bråttom alls. Det var bara en bra-att-veta-fråga ;-)

Vi ses på Kanumesse...

Säkert en dum fråga, men jag blev osäker...

Jag håller på att bygga en Frej, och det verkar gå rätt bra, det börjar närma sig att sätta fast ytterstävarna, och jag vet inte varför jag fått för mig att dessa skall gå längs hela kajaken, men i byggbeskrivningen så verkar den bara följa innerstäven. Stämmer detta att den bara skall vara ett par decimeter lång?

Ytterstävarna täcker enbart stävarna och de kommer att fasas ut mot kölen som beskrivet i byggmanualen sidan 13

Hej,

Jag hade tänkt mig att köpa en ritning av dig, men som många andra så är det svårt att välja vilken variant jag ska välja. Du har säkert fått frågan många gånger.

Jag är 180 cm väger 85kg.

Vill ha en stabil kajak med lastutrymme, sitta bekvämt.

för dags turer och ev någon längre tur 2-3 dagar. inget måste med hög fart utan mest en man kan njuta och slappna av i.

Tacksam för svar

Joakim engwall

Jag har fått frågan många gånger och kan inte ge ett bättre svar än någon av de andra gångerna.

Vad är stabilitet för dig? Var paddlar du någonstans? Alla kajaker har lastkapacitet – hur mycket behöver du? Hur sitter du bekvämt (vilket du för övrigt ombesörjer själv under byggets gång)? Vad behöver du för att njuta och slappna av?

Ibland tänker jag att det hade varit enklare om jag bara hade haft två kajaker att välja på: en snabb, bekväm, stabil, rymlig, sjösäker och vacker – och så en ful, trög, instabil, svårhanterad, obekväm och trång ;-)

Men det fungerar tyvärr inte så. Och så trist tillvaron hade blivit...

Bygg en Njord eller Frej – det är ett förslag så gott som något ;-)

Hej Björn

I Danmark er det ikkenemt at finde granbrædder.

Bedste bud jeg fik var gran i en såkaldt "superwood" imprægnering (ny ikke-tungmetal-kemi og varmebehandling der blandt andet skulle sørge for at harpiks trækker ud i træet og ikke senere kan ødelægge limningerne).

Har du en mening om det?

Mvh

Niels Hansen

Nej, jag har inte provat. Det är svårt att hitta bra gran i Sverige också. Man får hålla tillgodo med vad man hittar och göra det bästa av situationen.

Att värma bort kåda låter som en bra idé, men den där impregneringen blir jag nyfiken på – framför allt vad den kan innebär för epoxyns vidhäftning...

http://wiki.answers.com/Q/What_is_superwood?#slide=7

ser ut att gå att använda med epoxy

Det är olika superwood. Wiki.answers avser den amerikanska varianten som är sorts komprimerad spånskiva: tungt och tämligen ointressant för kajaker.

Danskt superwood är massiv gran där impregnering tryckts in med hjälp av varm koldioxid. Det har ungefär samma egenskaper som obehandlad gran och min enda tvekan gäller om de valda kemikalierna (propiconazol, tebuconazol og IPB C) möjligen kan påverka epoxyns härdning och vidhäftning. Superwood A/S hänvisar till leverantörerna av dessa kemikalier för svar – men enklare kanske är att testa själv.

Hej,

Finns det ngn närmare beskrivning på Axis kajakerna som tex fartspec. ?

Hej Mats. Jag antar att du läst vad som finns på axiskayaks.com. Jag brukar hålla lite på datorgenererade data tills jag hunnit verifiera dem i praktiken, men naturligtvis har jag en uppsjö av mer eller mindre intressanta värden från den virtuella testtanken.

Med Axis kajaker och surfskis har jag satsat på att de skall vara kvicka snarare än snabba – med vilket jag menar att de skall ge ett livligt intryck, accelerera och stoppa blixtsnabbt (ett par paddeltag till toppfart), gira tvärt vid behov, att de utan problem skall hålla jämna steg med långa smala kajaker i normal långtursfart (även den kortaste X2). Däremot har jag avstått från att pressa upp toppfarten – av det enkla skälet att man i en relativt kort kajak måste välja antingen hög toppfart (som man har användning för några minuter då och då i en spurt) eller effektiv marschfart (som man använder de resterande 99% av tiden).

Praktiskt handlar det främst om att matcha volymfördelningen i skrovet (Cp = prismatisk koefficient) till det fartområde där man vill ha bäst effektivitet – eller annorlunda uttryckt; den fart där man får flest kilometer per pastaportion.

Är du intresserad av siffror finns här ett diagram där kajakernas totala motstånd enligt designprogrammet är plottade. Beräkningsmetoden är densamma som flera andra tillverkare och tidskrifter använder (John Winter's/Matt Brozes' KAPER), så det går att göra jämförelser. Men KAPER är en matematisk modell som bygger på ett litet antal lättillgängliga parametrar så därför litar jag inte på några förutsägelser förrän jag har haft tillfälle att testa själv i praktiken. Jag har skrivit lite om olika program och deras pålitlighet här.

You're so interesting! I don't think I have read anything like this before. So wonderful to discover somebody with some unique thoughts on this subject matter. Seriously.. thank you for starting this up. This website is one thing that is needed on the internet, someone with a bit of originality! cbacbfgeecdegeeb

Hej Björn!

Först ett stort tack för en mycket lärorik, informativ och välstrukturerad hemsida.

Har du funderat på att formge en S.U.P.-bräda? Jag tänker i första hand på en bräda med en form lämplig för stripbygge, förutsatt att det skulle vara en lämplig byggmetod. Många S.U.P.-brädor kanske är för knubbiga för att det ska gå att bygga som stripbygge. Däremot finns det vissa slanka race-brädor, cirka 540 x 65cm, vilka många gånger är försedda med roder. Mina spontana tankar går till en S.U.P.-variant av någon utav dina Spray/Spindrift/Havsracer. . .

Lägger in en länk till en lång race-bräda med roder: http://www.sicmaui.com/bullet-17-4-w-a-s-s-/BULL-17-V2-D-A/detail

Uppriktigt sagt David så tycker jag att SUPaddling är ett outsägligt fånigt sätt (i ergonomiskt och funktionellt avseende) att ta sig fram på vatten – ungefär som tävlingsgång på land. Därför har jag varken intresse, kunskap eller erfarenhet nog för att ge mig på att konstruera dylika kontraptioner för dem som tar SUPaddling på allvar.

Hei David. Dersom du er intressert i å bygge en sup etter stripsmetoden så sjekk ut

http://www.woodsurfboardsupply.com/

Her finner du både forskjellige kit og byggemanualer. Bare husk at byggemanualene er amerikanske og litt omstendelige på enkelte ting, så ha Björn's byggemanualer og metoder (kiss) i bakhodet om du går i gang.

Björn, tack för ett snabbt svar.

Roar, tack för ditt svar och länken. Jag var mer nyfiken på vad som skulle komma ut från Björns huvud, m.a.p. form och egenskaper, för att därefter eventuellt göra ett bygge.

Jag är förstås smickrad över ett uttalat intresse för vad som kan tänkas komma ut ur mitt huvud – men det förhåller sig därmed på samma sätt som med forskning, statistik och väldigt mycket annat: skräp in, skräp ut. Är jag inte grundligt insatt i mitt ämne skulle jag inte ens själv ta utresultatet på allvar. Kan ingen övertyga mig om SUPaddlingens välsignelsebringande kvalitéer, kommer det sålunda ingen SUP från mitt virtuella ritbord, och jag fortsätter betrakta SUP-brädor med ett skevt småleende...

Skriv en kommentar