Cowboy-räddning

Smaken är nog olika. Jag använder alltid den räddningen när jag leker wet-exit och är ensam.

Upplever den som stabilare än den med magen mot däcket och benen i först.

den har jag övat många gånger som föredetta tävlings-kanotist, den är förvånansdvärt effektiv men kräver en bra flytväst för att kunna ha flytkraft nog att lyfta kajaken, alternativet är att hänga sig på för eller akter kant och rulla runt kajaken på rätt köl om man inte lyckas lyfta den högt nog...

den är ju dock lättast att tillpassa kajaker med stora sittbrunnar vilket gör den lite mindre lämplig för de flesta som träna roll men kan man rollen behövs denna räddnings teknik rellativt sällan antar jag

Stabil må denna räddning vara, men har den begrännsningen att den kräver stor sittbrunn (eller korta ben). Med min medelstora sittbrunn (70 cm) och mina långa ben, kräver det ett fasligt bökande, och resulterar i skrapsår, att med hård hand klämma in benen efter att jag fått ner rumpan på sitsen. Vore min sittbrunn en cm kortare skulle det inte lyckas alls (det fanns en tid när jag trodde det var omöjligt också med min nuvarande sittbrunn, men senaste sommar lyckades jag faktiskt en gång). Jag vill nog hellst ha minst ena benet in först innan jag sätter mig ner.

Erik: det går ju att göra denna räddnigen även med liten sittbrun och utan att ligga med magen mot akter däcket. det kräver lite mer balans och försiktighet. lägger man upp paddeln som stöd går det att göra en normal igång av kajaken med benen först.

detta är ju inte det ideella sättet men det går. med rätt tajming med vågmönstret kan det till och med går ganska enkelt. men som alla räddningsmetoder med undantag för rollen så har de ju en max gräns för hur stora eller egentligen frekventa och konsekventa vågmönstret är.

Joakim: Jag brukar själpa i det ögonblick jag sitter på akterdäck och lyfter in benen. Till saken hör ju att stabiliteten blir lägre ner kanoten är full av vatten. Att mitt akterdäck är ganska högt (=> högre tyngpunkt när jag sitter där) bidrar kanske också. Kanske det kan gå om man övar tillräkligt, men jag vill ändå inte gå med på att det skulle vara "stabilt" :-)

ja de är ju förvisso stor skillnad på tävlings kajaker och de ganska mycket mer stabila havskajakerna...

det går ju att träna upp om man nu känner för detta... jag skule dock mycket hällre öva upp en roll så att den går att förlita sig på än träna på cowboy räddningen.. den är förvisso lätt att träna och lyckas alltid efter ett par försök för den som vill.. men man blir väldigt blöt, får mycket vatten i kajaken, isynnerhet då om man inte har skott...

men det är ju bra balans träning. ;)

Björn: Jag har också vana från tävlingskajaker, men min tävlingskajak har ca 1 m lång sittbrunn, vilket gör att situationen med den är en alldeles annan. (Kajaken med 70 cm sittbrunn jag talade om är min havskajak)

Joakim: Håller med. En del av problemet för mig med cowboy-räddingar är givetvis att jag inte övat dem så mycket; den mesta tid jag använt till räddningsövningar, har jag använt till rollövningar (vilket jag börjat betrakta som min primära räddningsmetod).

Leo Hoare som utför räddningen har en bakgrund i slalompaddling på hög nivå och kan nog få det mesta att se enkelt ut:

http://ie.youtube.com/watch?v=sfV78uvIBoQ

Resten av filmen "Sea kayak safety" av Olly Sanders och Leo Hoare kan beställas på

http://www.rockandseadventures.co.uk/index.asp

Jag tycker det är smart att öva på andra räddningsmetoder även om man börjar känna sig säker på roll. I det norska kurssystemet börjar cowboy-räddningen att få fotfäste som räddningsteknik nr.1. Det är nog för att det går så mycket fortare än räddning med paddelflotör.

Min erfarenhet är att det går överaskande lätt även i stora havdyningar. Tömmning går fint om man tajmar rätt i förhållande til vågorna. Att krypa i går lätt med kajaker som räknas som goda havskajaker. På en turlastad kajak blir emmellertid sittbrunnen helt full av vatten om man använder tekniken på videoen. Jag undrar om man inte skulle kunna undvika detta med hälp av ett drivankare. Det är mitt nästa projekt att testa det.

Nu paddlar jag mest SOF med ganska trång sittbrunnsöppning och då fäster jag en grönlandspaddel åt varje håll i däcksriggen innan jag klättrar ombord (se http://www.kajakkspesialisten.no), men även då har jag tro på drivankare.Är det någon som har provat?

Torleif

Torleif: jag har inte testat med drivankare men jag ser ingen fördel med det i cowboy räddningen... för det första fungerar kroppen som drivankare då man ligger på akterdäcket...

sen att ha ett drivankare lägger till en lina som kommer ligga ut från kajaken och som jag ser de kommer det finnas en stor risk att trasla in sig i denna lina då den kommer vara svår att se i vattnet och svår att komma förbli då man ska kravla upp på akterdäcket.

Jag menar drivankare från fören , så att man får vind och vågor framifrån.

okej men tror du inte då de blir jobbigare att faktiskt komma upp på akter däck?

jag säger ananrs att testa... jag hör gärna en ressention på hur de gått