Visa varukorgen
Design & Illustration

Paddelteknik - kandanensare

Med undantag för högt stöd används ungefär samma drag i kanadensaren som i kajaken. Men kanadensaren har också sina specialdrag.

För att kanadensaren skall hålla kursen används ett J-drag. Det innebär att akterpaddlaren i slutet av varje framåtdrag vrider övre handen (antingen neråt - rekommenderas, eftersom det bromsar mindre - eller uppåt) och håller kvar paddeln som ett roder någon sekund. Förpaddlaren väntar med paddeln i luften för att inte bryta rytmen.

Med ett rätt utfört J-drag kan även en ensam paddlare hålla kanoten på rätt kurs.

Indianteknik

Ett helt annat sätt att paddla är North Woods indianernas eleganta, tysta och effektiva teknik. För den krävs en lång, lätt och spänstig indianpaddel med tunt blad.

Prova så här: För paddeltag på högersidan, sitt med högerbenet böjt under sitsen och vänsterbenet stött mot kanotens högersida.

indianteknik

Sätt i paddeln i höjd med knät, för ner högerhanden mot relingen. Lägg kraft i taget genom att pressa vänsterarmen framåt

indianteknik

och vrida vänster axel framåt

indianteknik

och fälla överkroppen lite framåt.

indianteknik

Avsluta drivfasen med att vinkla paddelbladet parallellt med kanoten (vänstertummen neråt). Efter en kort paus för att justera kursen förs paddeln framåt i vattnet tillbaka till utgångsläget. Vrid tillbaka paddeln och, utan att paddelbladet helt lämnar vattnet, börja ett nytt tag.

indianteknik

Indiantekniken ger mer drivkraft med mindre ansträngning genom att alla muskler placeras i linje med kraftuttaget. Den fördelar också arbetet på fler och starkare muskelgrupper. Stödet mot relingen ger en hävstångsverkan som skonar ryggen - utnyttjar paddelns elasticitet i stället för ryggens. Resultatet är att kanoten rör sig jämnt, tyst och rakt utan att guppa eller slingra.

Här är en youtubefilm med mer info (på engelska).

Kommentarer

paddlar nästan alltid knästående för låg tyngdpunkt; kraft och lätt att möta obalans. epoxi , plast och aluminium har jag valt bort.

För en vecka sen skulle jag enkelpaddla ut i hård vind för att hämta hem ett av mina skepp som låg vid boj, efter två försök bytte jag till pagaj=dubbelpaddel och då blev det mycket mer driv mot vindbyarna.

man får tacka för en mycket välgjord och informativ kanotsida.

Det finns som regel flera sätt att styra en kanadensare utan att tappa något nämnvärt av farten frammåt men att paddla en kanadensare med en dubbelpaddel vill jag inte rekomendera.

Jag säger inte att du har fel i din beskrivning av hur man paddlar en kanadensare.

Svante Fréden har sin idé, många andra har sina idéer. Jag grundar min erfarenhet på 50 års paddling för det mesta i tävlings-sammanhang.

Enmanskanadensare;

Vi förutsätter att du paddlar kanoten på höger sida för det mesta (man har alltid sin starkaste sida) Du sitter på ett säte eller står i så kallad "Trapperställning" , något framåtlutad. Paddeln (inte alltför lång) paddeln sätts i med ca 45 graders vinkel mot vattnet med rak dragarm och med tillbakadragen vänsteraxel. Nästa fas är att du "roterar" överkroppen åt höger medans paddeln "sitter fast" i vattnet. När du måste styra för att hålla önskad kurs, låt oss säga att du skall rakt fram eller till höger i färdriktningen då utför du ett så kallat omvänt styrtag. Paddlar du på höger sida så vrider du ner paddeln med den övre armen/handen/tummen samtidigt som du med högerhanden (den nedre handen) vrider paddeln in emot kanotsidan. I själva slutfasen av paddeldraget rätar du upp överkroppen som en förberedelse för nästa paddeldrag.

Tvåmanskanadensare;

Nu är man två personer och då måste man hjälpas åt med farthållning och styrning. Om man nöjespaddlar eller tävlar i Marathon så har man stor glädje av att paddla kanoten med den teknik som förekommer i tävlingssammanhang det gäller bara att ha rätt utrustning vad gäller paddlarna, normalt är 120 till 130 cm långa.

Paddlingen gåt till så att man utser en "kapten" i kanoten, vanligtvis den som sitter i bak, när man styr kanoten så hjälps man åt, ex. om vi vill att kanoten skall styras till vänster i färdriktningen så paddlar akterpaddlaren på sin högersida, han sätter i sin paddlen nära kanoten och drar den ca 45 grader utåt medans förpaddlaren sätter i paddeln 45 grader utifrån och drar paddeln snett innåt. Vill man styra åt höger blir det tvärtom. Vad har man en "kapten" till i en kanot? Jo han bestämmer helt enkelt hur man skall paddla och hur man skall styra. Om "kaptenen" sitter i bak så har han eller hon en bättre översikt framförallt vad kursen beträffar.

Om du har en egen kan så se över utrustningen framförallt paddlarna om de är raka eller vinklade spelar inte så stor roll om du nöjespaddlar men viktigt är att de inte är för långa. Modern paddling innebär att man tar ca 6 -7 paddeltag på vardera sidan, om man måste styra kanoten så får man vanligtvis öka antalet paddlingstag på någondera sida. "Kaptenen" då? Han ger ifrån sig diverse läten som betyder "byt sida" eller "styr".

Ha en trevlig tur

Önskar Ingemar (Kanotfredrik)

Det er en helt fantastisk masse materiale du har produceret og samlet på denne hjemmeside.

I forbindelse med kommentarerne til kanotagene, vil jeg blot henvise til Bill Masons mange film og bøger om emnet. Jf. fx nedenstående wikilink:

http://en.wikipedia.org/wiki/Bill_Mason

Han anbefaler specielt 4 fremaddrivende tag: Dels J-stroke og Indian stroke, som Bjørn fremhæver. Dels Canadian stroke, som vel er en mellemting mellem indian og J-taget og dels pitch stroke, som specielt kan anvendes, når kanoen er i fart.

Magien i Bill Masons pædagogiske film om padlekultur og padleteknik synes jeg ikke rigtigt er nået af andre, som jeg med årene har stiftet kendskab til. Dette sagt uden at jeg dog på nogen måde vil give indtryk af at have kendskab til alt, hvad der er lavet i den genre.

Mange hilsner

Kjeld Bo Christiansen

Kjeld

Är i starten av inköp kanadensare , kommer troligen paddla en hel del själv men även tillsammans med frun , kanske om det går ta med hunden. Vill ha förslag påsen lättpaddlad , rel snabb kanadensare med bra lastutrymme. Är Acron Whitewater ett bra förslag? Viktigt att kunna paddla ensam och tycka det är kul , som motion samt att åka iväg på mer äventyr med övernattning. Lättpaddlade lugna vatten kommer det vara i första hand. Mvh Jonny

Jag har varken haft tid eller anledning på många år att prova mig igenom marknadens kanadensare, och kan därför inte ge några råd, annat än att testa de du finner intressanta.

Hej!

Min pojkvän och jag har en diskussion angående styrning. Han menar att det spelar roll var man sitter (alltså fram eller bak) och att den som sitter bak är den som styr, helt! Medans jag menar att oavsett var man sitter i kanoten så är det den som är starkare som styr, eller som får båten att "slira" vänster/ höger, då den andra som är lite svagare inte kan styra, lika mkt iaf. Snälla, kan vi få ett svar :) tack! / Amra

Mycket förenklat är det akterpaddlaren som håller kursen (genom att använda paddeln som roder under slutfasen av draget) och förpaddlaren svänger kanoten (med olika typer av sidodrag). Men det är naturligtvis ett inövat samspel där båda samarbetar för att få maximal effekt med minimalt jobb. Vidare handlar styrning om teknik, inte styrka. Men det underlättar om den tyngsta sitter bak – och därmed sköter det mesta av kurshållningen.

Här är ett par youtubefilmer som visar hur man kan hantera en kanadensare: mästarklass, Marc Ornstein och lite mer basic instruktioner här och här.

...och så en två timmars inspirationsfilm med den paddlare som inspirerat alla världens kanadensarpaddlare under ett halvt sekel: Bill Mason

Bill Masons film väcker en massa minnen. Min bäste kompis från vår simklubb, Bosse, och jag lyckades skramla ihop pengar till en kanadensare. Vi paddlade överallt, även på öppet hav eftersom vi ansåg oss vara oövervinnerliga som tävlingssimmare! Bosse var dessutom väldigt händig och höll på att utbilda sig till tapetsör. Han gjorde om vår kanot till en heltäckad.

Eftersom Bosse var den händigare och starkare var det han som styrde från aktersätet. Särskilt minns jag vår långa färd via Vindelälven ochUmeälven från Lycksele till Umeå.

Den siste mohikanen var ju läst som bok och här upplevde vi samma sak fast vi inte var indianer. Hur gamla var vi? Sisådär en 16 år. Men vilka fina turer vi gjorde!

Inga sovsäckar. Filtar!

Vi har tittat på kanoter till salu i över 15 år nu min man och jag och snart tar tålamodet slut för min del. Det heter alltid vi har inte tid. Nu är min fråga, är det vettigt när man är 40 år och väger 100 kg och hellre tränar på havet än på gym? När man är hemmafru och alldeles uttråkad och känner att nu skulle jag vilja köra till stranden och paddla kajak, jag är rätt stark ändå. En kanot kan ju vara lite svårpaddlad ensam. Jag tror inte jag får familjen med mig. En relativt billig kajak som klarar 100 kg, vad ska man köpa för märken då? Våghöjden är ofta halv meter på havet. Får vara begagnad, man borde ju börja hålla gluggarna öppna, börja spara osv Helst inte gummibåtsmodell, det finns endel skär längs kusten. Tacksam för svar.

Min kunskapsnivå är kanske på nivå 1, men jag har paddlat nerför Klarälven ensam i Kanadensare i många år.

Det jag lärt mig genom praktik är att ensampaddlare ska framföra Kanadensaren "baklänges"

Genom att man sitter på bänken i fören (med ansiktet vänt mot aktern, "baklänges")

hamnar man mer i Kanadensarens centrum vilket ger mindre avvikelse vid varje paddeltag och bättre kontroll då man är ensam.

Jag har också utvecklat (den kanske fanns, men med tiden kom även jag på den) en teknik där man paddlar helt rakt, men svingar paddeln över huvudet och byter sida, detta gör att man hela tiden håller en rak kurs utan onödigt motstånd, som det blir när man exempelvis utför J-Drag. Denna metod gäller förstås bara vid transport där "råkraft" ska förmedlas till förflyttning. När det kommer till finlir att gå iland eller navigera i trånga utrymmen, då måste man kunna hantera styrteknik.

Ja, det blir lite bättre balans i kanadensaren om man vänder den när man paddlar ensam. Ett alternativ är att sitta (eller snarare stå på knä) midskepps vid ena relingen och paddla på bara en sida (J-tag) – det har fördelen att relingen hamnar lägre och paddelmotoriken blir mera komfortabel. Se kommentar 2 och länkarna i kommentar 7...

Hej!

Jag har fått ärva ett kanotskrov i plast, hemmabygge, med tillhörande ickemonterade delar.

Någon slags forskanot av canadensarmodell...? Kölen sluttar lite som en vagga och stävarna är rätt höga. Eventuella tofter skall placeras mer mot mitten av kanoten om jag förstått passformen rätt...

Tyvärr är ritningarna borta sedan länge och jag saknar erfarenhet av kanoter.

Min fråga är:

Finns det en för och akter på kanoten? Typ smalare akterut eller tvärtom. Eller är skrovet på canadensare symetriskt lika?

Mvh

/Erik

Det går inte att svara på dina frågor. Kanadensare kan se ut på många sätt – och särskilt om det är ett hemmabygge! Enda någorlunda giltiga kommentaren är att aktertoften normalt sitter närmare stäven än förtoften – annars får man inte plats med benen i fören...

Det som inte nämns på sidan eller i någon kommentar är paddling i strömt vatten.

När man paddlar i strömmande eller forsande vatten ändrar man paddelriktning så fort det blir lite mer svårframkomligt pga hinder som stenar, grund eller annat som är i vägen.

Detta betyder att man backar för att sänka farten eller till och med kunna ligga stilla jämfört med hindret. I den situationen måste man ändra vilka paddeltag som används.

Akterpaddlaren paddlar baklänges med mer eller mindre snedställda inmatningar (drag mot egna kroppen), eller sveptag baklänges där man börjar långt bak och trycker bladet ut från aktern på kanoten bakom sig.

Frampaddlaren paddlar baklänges och tar ett styrtag framför sig (baklänges roder) på lämplig sida om kanoten vid behov. Frampaddlaren har störst kraft att få kanoten i rätt riktning och kan göra skillnaden mellan fiasko och succé.

När man paddlar långsammare än vattnet kan man använda sig av färjetekniken. Det innebär att man kan förflytta sig i sidled genom att försiktigt vinkla ut aktern i önskad riktning och fortsätta paddla bakåt. När sidoförflyttningen är färdig avslutas den genom att åter rikta kanoten parellellt med vattnets riktning. Antingen genom att akterpaddlaren gör ett kraftigare kraftigare styrtag som beskrev ovan eller genom att frampaddlaren för ett baklängesroder. Om man vinklar kanoten för mycket kommer man börja åka ner med vattenrikningen och riskerar träffa hinder med sidan av kanoten. I det läget gör både fram och bakpaddlaren sina baklängesstyrtag med full kraft för att styra upp situationen. Här är frampaddlarens styrhjälp ovärderlig.

Detta kräver lite övning i samarbete och paddelteknik, men är mycket roligt. Vid forsar bör man rekognisera och välja väg från land innan man paddlar. Ett tips kan också vara att packa en kanot och paddla en annan. Då kan kompisarna hjälpa till med packningen (som garanterat är torr) om man kantrar. Om stranden passar kan man också föra en kanot ner för en fors genom att fästa ett rep i bakkant och ett annat i framkant på kanoten Sedan kan man styra kanoten från land genom att dra i rätt rep.

Hej Mathias, du har helt rätt i att kanadensarteknik är lite styvmoderligt behandlad på min sajt. Det beror på att jag paddlat kajak väldigt mycket och kanadensare bara lite grann och med åren kommit allt längre från de djupare finesserna med enkelpaddel – men också på att det finns många kanaler på nätet som avhandlar kanadensare minst lika noggrant som jag pratar kajakpaddling: inte minst Bill Mason och hans barn Becky och Paul. I Sverige har Svante Fredén och Harry Macfie Canoe Club bidragit med mycket kunskap.

Men är du intresserad av att bidra med lite kunskap, så lägger jag gärna till en sida med råd och tips i anslutning till kanadensaravdelningen på sajten (under ditt namn förstås).

Jag skulle också vilja prata lite mer om detaljerna kring paddeltagen i en canadensare när man paddlar två. Du säger rätt mycket men inte riktigt på djupet.

För det första så vill man att fram och bakpaddlaren tar sina paddeltag synkroniserat. Detta eftersom det är mer energieffektivt att trycka ner kraften i vattnet samtidigt i stället för slumpmässigt. I K2 och rodd paddlar man alltid synkroniserat. Dessutom ser det mycket snyggare åt och det synkroniserade rytmiska droppljudet när man för tillbaka paddeln blir nästan meditativt.

Varje paddeltag får kanoten att svänga bort ifrån sidan man paddlar på. Bakpaddlarens paddeltag har en starkare svängande effekt eftersom kanotens kant är mer vinklad där (bakpaddlaren sitter längre bak är frampaddlaren sitter långt fram) och framänden sitter hårdare fast i vattnet.

Bakpaddlaren:

Detta gör att bakpaddlaren hela tiden måste korrigera kursen om man ska paddla rakt. Bästa sättet att göra detta är att ta ett j-tag med tummen ner. Man kan likna det vid ett inverterat sveptag. Det är också snabbare eftersom man kan göra det i en enda rörelse. Om man gör ett j-tag med tummen upp stannar paddelbladet i vattnet för att börja trycka åt andra hållet när paddeln ska motverka kanotens vridning.

Om bakpaddlaren i stället vill svänga mot paddelns handtag gör han ett sveptag som påbörjas i höjd med kroppen och trycker vattnet bakom aktern på kanoten. Om sveptaget görs i en hel halvcirkel och påbörjas långt fram kommer början av sveptaget motverka effekten till viss del.

Bakpaddlaren hänger med i frampaddlarens tempo och ser till att paddeltagen blir synkroniserade.

Frampaddlaren:

Den som paddlar där fram sätter tempot och efter varje paddeltag dröjer man med paddeln i en kort stund innan nästa paddeltag påbörjas. Tempot måste naturligtvis vara rimligt för bakpaddlaren som för det mesta har fler problem att lösa i sin paddling.

Vid kraftiga svängar kan frampaddlaren hjälpa till på följande sätt:

Sväng mot paddelbladet: Inmatare rakt mot kroppen i valfri vinkel. Från nästan som vanligt paddeltag till snett bakom sig vid mycket kraftig sväng. Man kan också använda sig av kontring precis som vid kajakpaddling.

Sväng mot handtaget: Sveptag som börjar långt fram och ut i en båge och avslutas när paddeltaget är i höjd med kroppen. Fullföljs bågen motverkar det svängen. Sveptaget kan förstärkas genom att göra en kontring på handtagssidan (utan att växla grepp på paddeln) och sedan lyftas över fören och fortsätta i vanligt sveptag.

Generellt när man tar paddeltag försöker man hålla paddeln vertikalt i vattnet, ha raka armar så att axlarna vrids när man tar paddeltaget, men man böjer armarna när man för tillbaka paddeln för att få en smidigare rörelse och man vrider paddelbladet på tillbakavägen så det ligger parallellt med vattnet. Man sätter i paddelbladet helt och hållet innan draget för att få ett ljudlöst paddeltag.

Packning av Canadensare:

Jag har sett ett antal varianter av packningar:

1. Mindre vattenpackade väskor.

2. Vattenpackade ryggsäckar.

3. Tunnor.

4. Packning invikt i presenning med åtknutet rep runt.

1. Vattenpackade väskor.

Bästa alternativet. Väskorna ska sitta fast i ett rep eller rem som sitter fast i en punkt i kanoten. Om kanoten kantrar ska packningen flyta vid sidan om och lätt kunna knytas loss och bogseras eller lastas upp i en annan kanot. Om man ska genomföra kamraträddning med kanadensare får inte väskorna sitta fastsurrade så de inte kan flyta vid sidan om. Packning som inte är surrad flyter lätt bort. I strömmande vatten kan det vara besvärligt att leta upp packningen.

2. Vattenpackade ryggsäckar.

Ofta mycket opraktiskt. Surras på samma sätt som 1. En anledning att välja detta alternativet är om man har långa lyft där kanotkärra inte kan användas. Om man sätter en käpp högst upp på ryggsäcksmesarna kan två man bära en kanot långt utan att bli trötta. Man får sedan hämta packningen separat.

3. Tunnor

Små tunnor kan vara praktiskt. Ungefär som 1. Stora tunnor blir lite klumpigt vid fika och lunch om man inte har separat packning för rasterna. Stora tunnor är dock väldigt besvärliga vid kamraträddning.

4. Packning invikt i presenning med åtknutet rep runt.

Fungerar, men är precis som stora tunnor rätt opraktiskt.

Skriv en kommentar