Sjömanskap
Senast uppdaterad den 30 juli 2024, 3 kommentarer
(Materialet kan skrivas ut på en vanlig kontorsskrivare, beställas som ett A5-häfte eller, för klubbar och liknande, som en föreläsning)
Sjömanskap för en paddlare är till exempel att ha en realistisk uppfattning om sin egen förmåga och kompetens, att kunna hantera sin kajak i de förhållanden som kan tänkas uppstå där man paddlar, att känna till sjövägsregler, signaler och utprickning, att visa hänsyn till annan trafik så att farliga situationer undviks.
Den osynliga kajaken
Se upp med fartyg. En kanot syns dåligt från kommandobryggan. Ser fartyget ut som på bilden ovan döljs en kajak av förstäven en halv kilometer innan ni möts. En kajak syns normalt inte på radarn. De inbyggda radarreflektorer som en del kajaktillverkare skryter med är verkningslösa. För att en radar skall kunna användas justeras känsligheten ner så att inte skärmen blir vit av av vågreflexer - och då försvinner kajaker, med eller utan inbyggda reflektorer också (en s.k. dopplerradar kan i gynnsamma fall skilja ut en kajak från vågreflexer, men hur vet man vilka som har sådan och när är det gynnsamma förhållanden?). Glöm det där med tillknycklade ölburkar och stanniol i mössan också. Det enda som skulle kunna fungera är en korrekt konstruerad radarreflektor ett par meter upp i luften - och då bara under förutsättning att radarobservatören är på alerten – och att man kan och vill hålla balansen med en plast- och metallklump som svajar hit och dit uppe på ett spröt och omöjliggör rollar och försvårar andra räddningsmanövrar!
Några synpunkter för samarbetet kajak/fartyg
Se dig omkring - ofta
Utveckla en vana att svepa runt horisonten med blicken sådär vart femte eller sjätte paddeltag. Håll koll på allt som rör sig och framför allt alla båtar som närmar sig.
Gör vad du kan för att synas
På långt håll är det först paddelns rytmiska rörelse som syns. Ljusa paddelblad syns bättre än mörka (vita kan ibland försvinna om det går vita gäss). Reflekterande tejp på bladen kan öka synligheten väsentligt. Värderar man säkerhet högre än estetik kan kajakens däck med fördel vara i en reflexfärg: rött, gult, orange eller ljusgrönt. Välj en flytväst i väl synlig färg. Flytvästen och mössan är högt placerade och därför synliga på långt håll.
Utgå från att du är osynlig
Från kommandobryggan på stora båtar kan kajaker vara förvånande svåra att upptäcka – dels för att de små och låga jämfört med de båtar man håller utkik efter och dels för att en kajak kan skymmas av en hög förstäv innan den är nära nog för att synas. Kajaker syns inte alltid på radar och kikaren används för att spana av horisonten. Tänk dig att din kajak och du är kamouflagemålade och ute på hemligt uppdrag. Ju mindre du måste förlita dig på andras uppmärksamhet dess bättre.
Håll reda på var fartyg kommer ifrån och vart de är på väg
Håll en uppdaterad mental databas av fartyg i din omgivning. Var kommer de ifrån och vart kan de vara på väg? Hur fort närmar de sig? Titta i sjökortet. Finns det hamnar, färjelägen, oljedepåer, varv etc där fartyg plötsligt kan komma ut eller gira in. Vad finns bakom nästa udde?
Titta efter hur farlederna går
Fartyg följer farlederna. Titta efter i sjökortet var farlederna går så kan du bedöma fartygens rörelser. Ibland går leden mycket nära land. Planera passagen så att du inte ligger mellan en klippa och ett passerande fartyg. Se upp där leder delar sig - där går det inte alltid att gissa vart ett fartyg tar vägen. Passera farleder vinkelrätt och med god marginal till annalkande fartyg. De kommer fortare än man tror.
Gör tydliga undanmanövrar
Kommer du i vägen för ett fartyg, gör en stor och tydlig kursändring - inte 15° utan 45° - så att vakthavande styrman är fullständigt klar över att du har uppfattat situationen och att du lämnar företräde. Väntar du för att ge företräde, visa detta tydligt genom att lägga ner paddeln.
Kollisionsrisk?
Att avgöra om kollisionsrisk föreligger är ganska lätt. Håll ett öga på vinkeln mellan kajaken och fartyget medan du paddlar rak kurs - ändras den efterhand är det ingen fara. Ser du däremot fartyget i samma vinkel efter några minuter, kommer ni att kollidera om inte någon av er ändrar kurs eller fart.
Håll reda på strömmen
Kraftig ström påverkar både din och andra trafikanters fart och gör det svårare att bedöma tid till möten mm. Kraftig ström påverkar också fartygs möjligheter att manövrera. Ovana båtförare kan bli överrumplade av kraftig ström i ett sund, tappa kontrollen över sin farkost och fatta fullständigt irrationella beslut. Det finns inget körkort till sjöss - båtars tyngd och fart bestäms av ägarens plånbok, inte hans marina kompetens.
Stora fartyg ser ut att gå långsammare än de gör
Har du någon gång sett en liten motorbåt med stäven högt och vita skummustascher tuffa förbi ett stort stillaliggande fartyg - för att efter en stund upptäcka att det stora fartyget går precis lika fort. Det är lätt att bli lurad av den optiska synvillan. Ett stort fartyg i 8 knop går nästan ljudlöst på tomgång och drar inte upp någon märkbart svall. En liten motorbåt väsnas, skvätter och drar upp svall för att göra samma fart. Ett stort fartyg finns i synfältet länge - en liten båt är förbi snabbt. I praktiken innebär det att paddlare ofta underskattar stora fartygs fart, vilket är extra farligt eftersom stora fartyg ofta inte kan stanna eller gira i tid för att undvika en olycka.
Stora fartyg ser ut att vara längre bort än vad de är
Paddlare sitter lägre än alla andra sjötrafikanter. Det gör att siktvidden minskar - horisonten kommer närmare - och att fartyg upplevs vara ”nedanför” horisonten trots att de är ganska nära. Från sittbrunnen på en kajak är horisonten bara drygt 3 km bort - en sträcka som ett lastfartyg klarar på 5-6 minuter.
På natten ser fartyg ut att vara längre bort än vad de är
Det är mycket svårt att bedöma avstånd till ljuskällor. Lanternor och däcksljus etc sitter högt på fartyg, skrovet syns inte i mörkret. De flesta som nattpaddlar har säkert varit med om att hålla koll på en upplyst båt en bit bort, för att plötsligt upptäcka bogvågen helt nära - och insett att vad man tittat på var en mycket mindre båt bara några hundra meter bort. Var därför extra försiktig med annan sjötrafik på natten.
"Gångljus" för en paddlare är en kraftig ficklampa som vid behov kan lysa upp däcket eller riktas mot en båt som närmar sig (absolut inte någon blinkade led som kan förväxlas med prickar – blinkande cykellampor är dumt, men på sjön är det ännu dummare – allra dummast är såklart att inte ha någon lampa alls).
Studera hur fartyg rör sig
Det finns inget standardbeteende för båtar. Färjor kan ofta stanna på några sekunder, stora tankers kan ha flera kilometers stoppsträcka (och efter ett påtvingat nödstopp, måste de ofta in på varv för ett renovera drivlinan). Djupgående båtar måste följa leden, grundgående kan ta överraskande genvägar. Förare av vattenskidbåtar har ofta dålig uppsikt framåt och folk på vattenmoppar har ibland varken uppsikt eller insikt. Var särskilt försiktig med stora fritidsbåtar med INU-drev (inombordsmotor med utombordsdrev) eller vattenjetdrift: de saknar roder och går därför bara att styra när propellern/impellern drar - vilket då och då överraskar både föraren och omgivande sjötrafik. Titta därför alltid på hur trafiken flyter runt omkring dig när du paddlar och bygg i minnet upp en erfarenhetsbank för framtiden.
Mer information om regler för fartyg till sjöss mm finns i Sjöfartsverkets Sjötrafikföreskrifter. (Ansvaret för dessa regler har sedan 2010 övergått till Transportstyrelsen. Därför är det inte säkert att Sjötrafikföresskrifterna är den juridiskt gällande versionen – och Transportstyrelsens sajt är inte lättnavigerad för att uttrycka det milt...)
-
Fartyg kan kommunicera både med akustiska och visuella signaler - bäst att ha en hum om språket...
-
Det kan tyckas att kanotister inte har något större behov att kunna sjömärken, som i första hand är utplacerade för att vägleda fartyg med flera meters djupgående. Men de kan tvärtom var mycket användbara.