Visa varukorgen
Design & Illustration

Hopvikt båt...

Vikbåt...

På Londons Design Festival 2011 härom veckan visade formgivarna Max Frommeld och Arno Mathies en ny spännande idé för hopfällbara flytetyg: en roddbåt som viks ihop av en skiva standardplast.

...blir en båt på två minuter

Genom pressade bigningar på rätt ställe i plastskivan går den att böja ihop på två minuter till en behändig och väfungerande båt. Ett par kluriga fästelement håller sedan ihop den. Båtarna säljs tillsammans med ett par enkla åror i ask och plast, och ett par uppblåsbara kuddar som fungerar dels som bekväma kuddar och dels som flytelement.

Två versioner finns: en med veck för att packas ihop till ett smalt platt paket och en som förvaras som en icke-hopvikt skiva (2,5x1,5 m) – den senare tänkt för uthyrare och andra som behöver förvara många båtar på liten yta.

Förutom den geniala konstruktionen är ser den riktigt prydlig ut – snyggare än många roddbåtar av mer sofistikerad härkomst. Design när den är som bäst: enkel, funktionell och snygg. Tänk att ha en sådan liggande i bilen...

I förträffliga designmagasinet Dezeen finns mer att läsa och fler länkar.

Kommentarer

Origami i storformat! Så Björn, när kommer du med en ihopvikningsbar kajak?

Micke

Ja, det triggar såklart fantasin. Men standardformatet på plastskivor är 2,5x1,5 meter...

2,5-metersformatet är förstås en tråkig begränsning. Jag kommer att tänka på de leksaksbåtar man gjorde som barn med ärtskidor som försiktigt öppnades på ena långsidan, tomdes på sitt innehåll och försågs med tvärslåar av tändsticksbitar för att hålla isär skrovsidorna. Tillvägagångssättet borde gå att tillämpa i större skala kan man tycka?

Hursomhelst, all heder åt upphovsmakarna till den lilla jollen.

Din ärtskidemodell finns Rune. Den kallas compunded plywood, och innebär att man med ståltråd najar ihop två plywoodpaneler längs den kant som skall bli köl. Därefter pressar man isär panelerna till rätt bottenvinkel och fixerar vinkeln med epoxy och glasfiber. Till sist drar man ihop skrovet till rätt relingsform med hjälp av spännband och mycket kraft. Resultatet är ett plywoodskrov utan slag men med rund bottenform. Nackdelarna är att det krävs tunn formbar plywood, att kölspacklingen kommer att väga mycket och att skrovet trots brutal misshandel av plywooden blir rankt som en grönländsk stormkajak. Metoden är utförligt beskriven i "Gougeon Brothers on Boat Construction" och används mest till katamaran- och trimaranskrov.

Tack för länken. Jag får muskelvärk av blotta tanken på ett sådant projekt och hopfällbart blir det ju inte heller.

Jag hade en vision om ett par skrovsidor i plast som man bänder isär till en vacker snipform och låser i position med ett par tofter. Med en rejält flack v-form midskepps bör väl stabiliteten räcka till? På bekostnad av låga fribord förstås. (Hur sedan kölen ska bli böjlig som ett gångjärn men ändå stark och vattentät återstår att lista ut..)

Med en en lätt, snygg och välfungerande kolfiberpaddel på meritlistan kan väl en hopfällbar kajak vara en lagom utmaning ;-)

Jag måste inlägga en stillsam protest mot Björns påstående att den grönländska stormkajaken skulle vara rank. Jag byggde ju en och det var alls inte svårt eftersom jag inte behövde besvära mig med några spant. Riktade jag in stäven mot ett fjärran mål gick den spikrakt oavsett våg och vind. MEN problemet kom när jag skulle svänga. Jag fick en känsla av en tanker...

Eftersom större delen av kajakkroppen låg under vattnet påverkades den faktiskt minimalt av det omgivande vattnet. Man satt också fantastiskt skönt, ungefär som att sitta på en kudde. Jag tror det var Brian Henzel (hoppas efternamnet blev rätt där) som inspirerade mig till försöket. Ett utkast och en liten berättelse om farkosten hittade jag i Petersen stora bok om grönlandskajaker.

Björn, att konstruera ett skrov är något helt annat än att följa illustrerade byggbeskrivningar. Jag kan väl åtminstone tejpa ihop en pappmodell av snipan..

Det verkar som om upphovsmännen bakom båten aldrig kom igång med någon produktion. Skulle inte du kunna överta projektet?

Nej, så stor är inte min entreprenöranda ;-)

Jag nöjer mig med att på lite lagom avstånd följa sådana projekt.

Skriv en kommentar