Om lätta distansmaterial

Senast uppdaterad den 17 april 2014, 11 kommentarer

Lätta distansmaterial

För att höja böjhållfastheten hos laminat och även som isolering används lätta distansmaterial i exempelvis båtdäck, durkar och skott. I mina kajaker använder jag skumskivor till exempel till skott, sitsar, knästöd, någon gång även till skädda och skäddbox.

Till skott fungerar det bra med 10 mm skivor med ett lager glasfiberväv på var sida. Skummet är till skillnad från plywood och strip tillräckligt elastiskt för att inte orsaka tryckskador på skrovet vid extrem belastning – om man till exempel tappar kajaken.

Till sitsar blir ett par hoplimmade 50 mm skivor bra – lätta att bearbeta med skålkniv och/eller grovt sandpapper. Sådana sitsar är varma på vintern, svala på sommaren och bidrar med en hel del flytkraft. Med en bit liggunderlag, limmad med kontaktlim, blir sitsen både bekvämare, tåligare och snyggare.

Välj material som är porförslutna (innehåller slutna gasbubblor) och inte suger vatten. Frigolit och liknande består av expanderat plastgranulat (ungefär som popcorn) som mättas med vatten och så småningom alger och mögel.

De bästa skummaterialen är gjorda av härdplaster och tål de vanligaste lösningsmedlen – bra om man vill använda kontaktlim för att limma på liggunderlag. Frigolit och en del andra material löses upp av lösningsmedlet i många limmer (men tål vattenbaserat kontaktlim och lösningsmedelsfri epoxi). Prova med lite aceton innan du lägger för mycket tid på att skulptera sitsen...

Det här är vad man brukar kunna hitta i handeln:

• Styvt polyuretanskum – densitet 30-120 kg/m3. Hela skivor eller block. Exempel på fabriksnamn: Bonocell och Inotan.
• Vinylcellplast – med helt slutna celler, densitet 25 - 150 kg/m3. Hela skivor eller rutskurna skivor. Exempel på fabriksnamn: Divinycell och Termanto.
• Skummad seghård PVC – slutna celler, hela skivor, 20mm, c:a 80 kg/m3, används ofta till s.k. one-off-båtbyggen. Exempel på fabriksnamn: Airex.
• Balsaträ – ändklossar( c:a 40 x 40 mm) limmade på en tunn glasfiberväv. Används som distansmaterial i båtskrov och båtdäck. Tjocklek 10 - 25 mm.

  (Då och då får jag frågan om inte balsa hade varit utmärkt i stället för gran i skrov och däck – för ett lättare skrov. Svaret är nej (i alla fall med sedvanlig teknik) – balsa måste användas stående för att kunna hålla ihop laminatet, och då försvinner all långskeppsstyrka (samma problem som med lätta skummaterial). Därför krävs ett antal extra lager glasfiber som ersättning – och glasfiber väger 5 gånger mer än balsa. Uppdatering 101214: En ny undersökning av Torbjörn Karldén pekar på vissa möjligheter. I kommentarerna finns länkar till lyckade projekt.)

• Honeycomb – ännu lite mera high-tech är honeycomb. Används till lätta paneler i flygplan, skott och durkar i båtar, dörrar mm. Kärnmaterialet är aluminiumfolie, impregnerat papper eller olika plastmaterial (t ex kevlar, polykarbonat eller polypropylen). I kajaker skulle skott i honeycomblaminat bli lätta och starka, men det skulle även vara möjligt att tillverka hela skrov och däck - honeycombkärna med fanér plus glasfiber som ytterskikt t ex.

OBS. Var försiktig med alla typer av skummaterial. Flera av dem avger farliga isocyanater vid uppvärmning. Farliga temperaturer kan nås vid maskinbearbetning, till exempel slipning med snabbroterande slipskiva, fräsning, vid uppvärmning med värmepistol eller om den skärs med värmetråd. För sådana arbetsmoment rekommenderas trycksatt luftmask – med andra ord: undvik!