Visa varukorgen
Design & Illustration

Om olika träslag och deras lämplighet för kanotbygge

kajakvikt | densitet | hållfasthet | styrka/vikt | styvhet | slagtålighet | sammanfattning

Kajakers vikt i olika träslag

Tabellen visar viktfördelningen mellan trä och kemikalier i en kajak (Kavat), samt hur val av träslag påverkar totalvikt, flytkraft och lastkapacitet (kg). I viktangivelsen för epoxi är även fernissa inräknad.

TräträviktVävepoxyTotalviktFlytkraftNettolast
Gran 5mm 8 - 14 1,5 3 13 - 18,5 14 - 19,5 132 - 137
Furu 5 mm 14 - 16 1,5 3 18,5 - 20,5 12 - 14 130 - 132
Furu 4,5 mm 12,5 - 14,3 1,5 3 17 - 18,8 13,5 - 15,5 131 - 133
Lärk 5 mm 16,5 - 19 1,5 3 21 - 23,5 9 - 11,5 127 - 129
Lärk 4,5 mm 14,8 - 17 1,5 3 19,3 - 21,5 11 - 13,2 129 - 131
Western Red Cedar 5 mm 9 - 12,5 1,5 3 13,5 - 17 15,5 - 19 133 - 137
Spruce (Sitka) 5mm 8,5 - 11 1,5 3 13 - 15,5 13,5 - 17 135 - 137
Oregon Pine 5 mm 15 - 20 1,5 3 19,5 - 24,5 8 - 13 126 - 131
Oregon Pine 4,5 mm 13,5 - 18 1,5 3 18 - 22,5 10 - 14,5 128 - 132

Träslag – densitet

Trä och träslag, sida 2 av 9 – vikt (per kubikmeter) hos några svenska träslag, samt procentuell jämförelse med gran.

En jämförelse med några amerikanska båtbyggeriträslag finns här

Torbjörn Karldéns jämförelse mellan gran, abachi och balsa som kärnmaterial i kanotbygge finns här

Syrén 221%, 800-900 kg

Avenbok 216%, 830 kg

Fruktträd 180-207 %, 700-800 kg

Ek 181%, 690-720 kg

Bok 181 %, 670-720 kg

Ask 177 %, 550-800 kg

Björk 169 %, 630-670 kg

Alm 158 %, 550-670 kg

Lönn 157 %, 560-650 kg

Lärk 156 %, 550-640 kg

Pil 146 %, 560 kg

Al (klibb) 140%, 550 kg

Lind 140 %, 530-570 kg

Sälg 139 %, 530 kg

Asp 135 %, 480-530 kg

Al (grå) 134 %, 500-530 kg

Furu 132 %, 480-530 kg

Gran 100 %, 300-480 kg

Träslag – hållfasthet

Trä och träslag, sida 3 av 9 – styrka, svenska träslag. Draghållfasthet (vänstra delen av stapeln) respektive tryckhållfasthet (högra delen av stapeln). Oftast är tryckhållfastheten ungefär en tredjedel av draghållfastheten. Böjhållfastheten, som är en kombination av drag och tryck brukar hamna mitt mellan.

Ask 169%

Avenbok 165%

Björk 153%

Bok 149 %

Asp 122 %

Lärk 121%

Furu 118 %

Ek 117 %

Lönn 112 %

Al 108 %

Lind 101 %

Gran 100 %

Alm 98 %

Pil 77 %

Sälg 74 %

Träslag – Styrka/vikt

Trä och träslag, sida 4 av 9 – styrka i förhållande till vikt, svenska träslag (hållfasthet/densitet). Drag- respektive tryckhållfasthet i fiberriktningen. Oftast är tryckhållfastheten ungefär hälften av draghållfastheten. Böjhållfastheten, som är en kombination av drag och tryck brukar hamna mitt mellan.

Gran 100 %

Ask 96 %

Asp 92 %

Björk 91 %

Furu 90 %

Bok 84 %

Lärk 79 %

Al 77 %

Avenbok 74 %

Lönn 72 %

Lind 71 %

Ek 66 %

Alm 62 %

Sälg 55 %

Träslag – styvhet

Trä och träslag, sida 5 av 9 – styvhet (E-modul), svenska träslag

Elasticitetsmodulen (E-modul) är ett sätt att ange virkets styvhet och för många träslag råder ett tydligt samband mellan böjhållfasthet och E-modul.

Björk 134 %

Bok 122 %

Avenbok 122 %

Asp 115 %

Lärk 110

Ek 108 %

Furu 103 %

Ask 101 %

Gran 100 %

Al 98 %

Lönn 97

Oxel 94 %

Alm 85 %

Poppel 77 %

Sälg 69 %

Lind 66 %

Träslag – slagtålighet

Trä och träslag, sida 6 av 9 – slagtåligheten anger det minsta arbete som krävs för att åstadkomma ett brott.

Björk 200 %

Bok 200 %

Avenbok 160 %

Lärk 140 %

Furu 140 %

Ask 140 %

Ek 134 %

Lönn 130 %

Alm 118 %

Al 110 %

Lind 104 %

Gran 100 %

Poppel 80 %

Asp 70 %

Träslag – rötbeständighet

Eftersom klassningen innefattar beständighet mot alla virkesförstörande organismer – (blånadssvampar, mögelsvampar, brunröta, vitröta, bakterier och vedförstörande insektslarver) finns stora skillnader inom grupperna. Al har t.ex. god beständighet under vatten men dålig i luft. Svampar kräver fuktig, syrerik miljö medan bakterier utvecklas i syrefri eller syrefattig miljö.

Virkets hårdhet har också betydelse då ett mjukare virke snabbare får nötningsskador som blir en inkörsport för nedbrytare.

Tabellen nedan avser kärnvirke. All splintved (närmast barken) tillhör klass 5. I klass 1 finns inga svenska träslag.

Klass 1 – mycket beständig: (Teak) (Idegran)
Klass 2 – beständig: Ek
Klass 3 – måttligt beständig: Lärk*, Furu*
Klass 4 – svagt beständig: Lärk*, Furu*, Alm, Gran
Klass 5 – icke beständig: Lönn, Al, Björk, Bok. Avenbok, Ask, Poppel, Lind

* beroende på växtbetingelser mm

Träslag – rörelser vid fuktändringar

Virke som snabbt sväller och krymper beroende på förändringar i omgivningens fuktighet sägs vara starkt arbetande.

Starkt arbetande – rör sig snabbt vid fuktväxlingar
Lind, Bok, Avenbok, Körsbär
Mellanklass
Vårtbjörk, Glasbjörk, Gråal, Klibbal, Hägg, Ask, Rönn, Ek, Lönn, Plommon, Äpple, En
Föga arbetande – relativt stabila
Alm, Asp, Gran, Furu, Lärk, Poppel, Päron, Oxel, Knäckepil, Vitpil, Sälg

Trä och träslag – sammanfattning

Materialet i en kajak eller kanadensare måste främst ha god drag- och tryckhållsfasthet. I en kajak pressas stävarna uppåt av flytkraften medan paddlarens tyngd trycker ner midskeppssektionen, vilket ger tryckkrafter i däcket och dragpåkänningar i botten. Krafterna ökar och minskar beroende på hur kajaken ligger i vågorna. Det innebär att den i särklass viktigaste tabellen är den om styrka i förhållande till vikten (eftersom hög vikt är en oönskad egenskap). Däremot har materialets vikt eller styrka var för sig inte någon större betydelse.

Styrkan tvärs fibrerna (fläkning) är normalt ingenting man behöver fundera över, eftersom de flesta träslag motstår fläkning för användning i kanotbygge. Undantaget är främst balsa, som kan delaminera under belastning (glasfiberskikten håller, men balsaribborna fläks sönder). I laminat används därför balsa "stående" (ändträ mot armeringsväven). Men då försvinner också träets drag- och tryckhållfasthet, som måste kompenseras med tjockare armeringväv (man sparar alltså vikt genom att använda ett lätt material för att sedan kompensera bortfallet av styrka med ett material som väger tio gånger mer ;-)

Visst intresse har också styvheten. Men i ett laminat med två styva skikt ytterst (glasfiber/epoxi) och ett distansmaterial emellan (trä), beror materialets styvhet mer på distansmaterialets tjocklek än på dess styvhet. Däremot är ribbornas träets styvhet en viktigt faktor för att ribborna skall få rätt form utan att man måste använda onödigt många spant. 

Slagtåligheten är relativt oväsentlig eftersom ytan skyddas av ett glasfiber/epoxyskikt som fördelar ut belastning över en stor yta och därmed skyddar mot både slag, tryck och slitage.

Betständigheten mot röta är inte heller speciellt intressant. Träet är hermetiskt inkapslat och oåtkomligt för alla slag av virkesförstörande organismer. Skador som penetrerar ytskyddet bör naturligtvis åtgärdas, men det är inte mer bråttom än att det kan vänta tills långturen är över. Trä fördärvas inte på några veckor. Det är dessutom mycket ovanligt med skador som går genom ytskyddet – ovarsamma landningar på steniga stränder i sjögång ger normalt bara kosmetiska smårepor.

Rörelser i träet kan ha betydelse i samband med skador. Vatteninträngning i en större skada i ett "rörligt" träslag kan leda till så stora spänningar lokalt kring skadan att glasfiberväven och/eller limfogarna brister. Träslag i den föga arbetande gruppen ligger däremot normalt inom elasticiteten hos glasfiber/epoxy.

Allt sammantaget är gran klart bäst av de inhemska träslagen, men lärk och asp m fl är fullt användbara med vacker struktur och färg om man kan acceptera ett par kilo extra. Fur kan också duga om det är svårt att hitta användbar gran, men utan några fördelar i övrigt. Av importerade träslag är ceder (Western Red Ceder) det vanligaste med ungefär samma styrka/vikt som gran (ceder är dock sprödare och saknar granens seghet). Vissa sorter fir, pine och spruce går att använda men kolla noga vikt och styrka – det finns mängder av varianter med mycket olika egenskaper och beteckningar är inte alltid pålitliga när de säljs i Sverige. Det har också byggts några lyckade kajaker av abachi – jag har inte själv provat men har fått positiva rapporter. Det kanske allra bästa trävalet verkar vara Paulownia, en ostasiatisk trädfamilj (Kejsarträd) som numera exporteras som virke främst från Australien. Det är lätt, starkt, hållbart, rödaktigt i tonen och går att få tämligen kvistfritt i långa längder. Tyvärr finns för närvarande ingen import till Sverige, och att beställa från Australien är knappast försvarbart för enstaka kajaker (ett alternativ om man bor i södra ändan av landet är att tyska Bauhaus har limmade hyllplan i Paulownia – fungerar utmärkt att såga upp till ribbor). 

Intresserad av att bygga superlätt? Titta på Torbjörn Karldéns jämförelse mellan gran, abachi och balsa som kärnmaterial i kanotbygge.

Kommentarer

Hej!

askens egenskaper har den några nackdelar?

M.v.h

För- och nackdelar beror på vad du skall använda den till. Alldeles för tungt för att stripskrov, men bra till smådetaljer. Bra till allt som skall böjas.

Jättebra sida! Jag har surfat runt i timmar och njuter fortfarande!

Jag har en kosmetisk fråga: Som det ser ut är gran det absolut bästa materialet att bygga en kajak i. Jag tycker dock i min fåfänga att det är lite för ljust. Kan man med ytbehandling av virket få en mörkare ton? Det är uppenbarligen möjligt att stryka tjära på en paddel för at få en mörkare färg, är det samma möjligt med en hel kajak? Eller finns det andra möjligheter?

MVH, Nils

Tack!

http://www.thomassondesign.com/faq.aspx#b3

Tjära går inte med tanke på efterföljande epoxy/glasfiber.

Är i startgroparna att bygga en Isfjord och letar just nu efter lämpligt material till strip. Jag har inte tänkt mig något skrytbygge utan i första hand bra funktion. Av samma anledning vill jag använda lätt, snabbvuxen gran enligt Björns rekommendationer. Har besökt en lokal såg som råkar ha en en 6 meters stock av silvergran liggande som dessutom är ganska gles i ringarna (ca 5-6 mm). Min undran är om silvergranen är lika lämplig som vanlig gran?

Har också testsågat några strip för att känna på hur det funkar. Fann dock att det var ganska svårt att hålla 5mm tjocklek o-stadgan i handsågen gjorde att jag ganska ofta "drev" lite i sidled så stripen blev 3-4 mm istället. Jag är tacksam för tips på hur sågningen kan förenklas...Naturligtvis kan man köpa färdig strip men det får bli sista utvägen..."kan själv...!"

/Anders

Jag har inte testat silvergran, så jag kan inte säga något om skillnader eller lämplighet.

Det där med sågen som vandrar verkar vara en vanesak. Efter ett par ribbor blir det bättre - utom när man nyser eller råkar trampa på sladden förstås...

Förläng anhållet med en ditskruvad bit ribba - underlättar också.

Hej!

Samma fast inte lika...

Funderar på att bygga vågsurfbräda enligt tekniken i länken (http://www.hollowsurfboards.com/).

Nu till min fråga:

Var får man tag i gran med låg densitet och hyfsat stora dimensioner, längd: 330 cm x 15 cm x 5 cm?

Mvh

Patrik

Jag har inte en aning. Virke till kajaker letar jag efter i den lokala byggvaruhandeln.

Vad styr ditt virkesval när du letar kajakvirke, förutom din fantastiskt innehållsrika beskrivning här på hemsidan?

Formgivningstips

Boardcad.org och AkuShaper(www.aps3000.com) funkar kanske till kajakformgivning också. Dessa kan kombineras med ett program som omvandlar "ritningen" till en PDF-fil i skala 1:1.

Jag har inga hemliga tricks utöver vad jag nämner på sajten och på följebrev till ritningarna.

BoardCad och AkuShaper verkar vara för surfbrädor ungefär vad BearBoat och KayakFoundry är för kajaker - dvs så radikalt förenklade versioner av "riktiga" skeppsdesignprogram att de är rätt oanvändbara utanför sitt tänkta användningsområde (detta sagt, eller snarare gissat, efter föga mer än en snabbtitt på de båda boardprogrammen).

Jag vill mer än gärna veta balansen mellan Lind och Al! Hur dessa två trä slag ter sig till sammans!!!! Med vänliga hälsningar Viktoria Lind

Har aldrig använt dem tillsammans, så det blir lite gissa/spekulera - men generellt är lind (skogslind) ett ljust, träslag med mycket lite struktur och utan "personlighet" och utan tydlig skillnad mellan splint- och kärnved, medan al (främst klibbal) oxiderar till en rätt vacker gråbrun till rödbrun ton (ibland ganska mörk) med rätt tydlig skillnad mellan splint- och kärnved (gråal är ljusare och mer lik lind i färgen).

De bör alltså fungera visuellt rätt väl tillsammans. Annars är båda onödigt tunga (30-40% tyngre än gran - vilket kan kompenseras med att använda tunnare ribbor, men inte utan en styrkeförlust eftersom styvheten i ett laminat är proportionell mot tjockleken) men fungerar väl att limma och ytbehandla.

Klibbal har använts då och då som dekorribbor på kajaker (bl a Gösta Schwartz i Kalmar), men jag har inte hört talas om någon som använder lind.

Hej Björn!

Om jag bygger ett stripbygge i vit gran och önskar en mörkare ton, kan jag spritbetsa träet som man gör med gevärskolvar och därefter få lika bra vidhäftning när jag lägger på glasfiberduken med hjälp av epoxi? Finns det erfarenheter av detta?

Vad jag vet påverkar inte spritbetsningen vidhäftningen men se f ö Q&F

Hi,

kan ikke rose deg nok for all arbeid med å sammle opp så mye nyttig stoff om materialvalg! men - som det går da får du mange rare spøsmål og.

Det finnes termobehandlet tre - http://www.termotre.no - som er 10% lettere en ubehandlet tre og som har et helt fortryllende utseende, kanstaniebrus termogran, dypt mørkbrun termoask. Den koster noe ekstra men treet er av top-kvalitet, nesten fri for kvist. termobehandlingen fører til utjevnet vanninhold og påvirker stabiliteten i mindre grad.

har du hørt av folkt som har brukt den? egenskapene skal ifølge dokumentasjon på nettsiden gjøre den til et meget godt egnet byggemateriale. eller tar jeg feil?

hilsen Harald

Tack Harald

Jag har vid ett par tillfällen skrivit om värmebehandlat trävirke - senast här:

http://www.thomassondesign.com/post/varmebehandlad_gran.aspx

I kommentarerna finns också några länkar...

Här är intressant(?) information om träets densitet http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1080&contextPage=4962

Det är kanske inte nödvändigtvis så att sydsvensk gran är lättare än norrländsk, det viktiga är att det är breda årsringar

Hej!

Har du någonsin funderat på om det skulle gå att bygga en kajak med ribbor av bambu? Det används ju till det mesta nuförtiden. Men det kanske inte ens går att såga och hyvla bamburibbor till rätt form eftersom bambu har såna där "förtjockningar" med jämna mellanrum(?) - Vad vet jag...

Jag har ingen erfarenhet av bambu som konstruktionsvirke, men eftersom det finns golv, skärbrädor, skåpdörrar, bordskivor mm i bambu bör inte kajakribbor vara något problem.

Grova stammar går att såga/hyvla ner till önskade dimensioner och de är starka med låg densitet. Hur det fungerar i laminat tillsammans med epoxy/glasfiber och uretanlacker har jag ingen aning om...

Skriv en kommentar