Visa varukorgen
Design & Illustration

Designfunderingar…

Black Pearl för Petruskajak

Jag har då och då pratat om skillnaden mellan design och styling. Många blandar ihop begreppen – ser design som grädde på moset, något man tillsätter i efterhand för att förbättra marknadspotentialen. Styling blir då kanske något självhäftande som kan köpas på Biltema…

Men design är en övergripande del i utvecklingsarbetet för alla produkter, webbsajter mm. Design handlar inte i första hand om hur saker ser ut eller känns, utan om hur de fungerar. Företag som kopplar in en designer för att stajla upp utseendet på en färdig manick missar det mesta. Designmedvetandet måste finnas med från första idéskissen. Motsatsen till bra design är inte ingen design utan dålig design.

Den som kan sin “Zen and the art of motorcycle maintenance” känner igen tankegångarna. Bokens jag brottas under en tur genom Amerika med dilemmat om kvalitet är en subjektiv eller objektiv egenskap. Är den subjektiv är den meningslös – kvalitet blir bara vad vem som helst råkar gilla. Är kvalitet objektiv måste den kunna mätas, pålitligt och upprepningsbart. Slutligen ramlar poletten ner: kvalitet är den överordnade nivå, som håller ihop objektivitet och subjektivitet – på samma sätt som broderskap håller ihop de ömsesidigt uteslutande frihet och jämlikhet i den franska revolutionens geniala appell. Design är på samma sätt den övergripande nivån som binder samman den tekniska konstruktionen med det praktiska handhavandet – ingenjören/systemutvecklaren med användaren.

Den Samsung-TV jag köpte för några månader sedan är utmärkt i många avseenden: mycket bra bild, bra ljud och prydligt formgiven utan onödiga extravaganser (OK, den röda plastlinjen i underkanten kunde jag klarat mig utan).

Styling

Samsungs fjärrkontrollMen fjärkontrollen och användargränssnittet är exempel på riktig undermålig design. Överlastad, plottrig, svåranvänd och med en utforming så att jag blir irriterad varenda gång jag startar TV:n. Extra ironiskt blir det när Samsungs VD 2004, Yun Jong Yong, sa att: ”Good design is the most important way to differentiate ourselves from our competitors”.

Design handlar bland annat om användarvänlighet. Det innebär att webbsidor, gränssnitt eller produkter skall vara intuitiva att använda och bidra till en trevlig upplevelse för användaren. Om en TV/fjärrkontroll kräver en 96-sidig bruksanvisning är något allvarligt fel. 37 små knappar borde innebära direktaccess till de flesta funktioner. Men icke, det finns fyra nivåer undermenyer att klicka sig fram genom för att hitta funktioner – även sådana man (jag) använder rätt ofta. Tre knappar leder in till dessa undermenyer - delvis överlappande. Nummerknappar leder naturligt nog till kanaler - men bara om man lär sig utantill att dessa kanaler finns på 1, 2, 4, 98, 123 osv, för välja själv får jag inte.

Varför går det så snett? Man kan fundera över flera orsaker. Det är förmodligen billigare att fylla plastytan med knappar (en funktion per knapp) än att utarbeta ett intuitivt system med menyer – billigare att tillverka och billigare att funktionstesta. Det förra fixar programmeraren, det senare kräver medveten design. Men eftersom det finns fyra nivåer undermenyer utöver alla knapparna, kan det knappast vara fallet med Samsung-kontrollen. Man kan också tänka sig att en oöverskådligt överlastad kontroll signalerar high-tech och en apparat som kan allt, och därmed ha ett marknadsvärde. Kanske når man fler kunder med plottriga imponatoreffekter än med användarvänlighet och funktion – i så fall en trist slutsats. En kanske troligare orsak är för många inblandade kockar, för många beslut som fattas på fel nivå och i fel avdelning. Det kanske inte ens finns en designer med befogenheter, utan mycket ärvs implicit från de ingenjörer som konstruerar kretskortet. Jag tror också att det finns för mycket ängsligt konsumentberoende hos många av de stora företagen – man försöker ge kunderna vad de vill ha, istället för att visa vad de kan få.

Vem gör rätt?

Apples fjärrkontroll...Motsatsen är såklart Apple och Steve Jobs. Även om det finns manualer, används de sällan. Man kopplar in apparaterna som man tror att de skall kopplas in och de fungerar. Man trycker på den knapp man tror skall göra det man vill, och den gör det. Det är så enkelt. Titta på Apples fjärrkontroll. 7 knappar. Den fungerar dessutom till alla Apples produkter. Till skillnad från Samsung som har hundratals kontroller (visserligen till ett betydligt större produktsortiment).

Apples styrka är inte i första hand den yttre designen. Det finns många fler företag som gör snygga apparatlådor. Apple är kanske snarare ett mjukvaruföretag än ett hårdvaruföretag, men styrkan är att design är en övergripande kvalitet från idé till färdig produkt.

Det handlar inte om resurser. Det har inte hjälpt alla världens företag att analysera iPhone utifrån och in och satsa miljarder på att få fram en iPhone-killer. Det handlar om en medveten designstrategi, och om att kunna övertyga skeptiska finansiärer om att en sådan kan löna sig. Steve Jobs manövrerades ut från Apple en gång i tiden av finansiärer som tyckte att han var för dyr för företaget – för få produkter, för dyra utvecklare och för lång utvecklingstid. Efter något år med en ny ekonomiskt medveten ledning var Apple på fallrepet – gamla kunder svek och nya lyckades man inte attrahera – och man tvingades be Steve Jobs komma tillbaka och rädda skutan. Resten är, som man säger, historia.

Kommentarer

Man bör komma ihåg att det finns en förskjutning mellan ordens betydelse i svenskan och engelskan. Ungefär så här:

svenska - engelska

att designa - to style

att konstruera - to design

att bygga - to construct

Genom att engelskan blivit alltmer inblandad i vårt språk så har detta blivit ändå mer förvillat.

Et andet godt eksempel på godt design er det danske Hi-Fi mærke Bang&Olufsens produkter. Men her betaler man desværre ublu overpris for det...

Visst gillar jag avancerade produkter med många funktioner. Men ofta är gränssnittet (program, knappar etc) för komplicerat så att man bara nyttjar basfunktionerna. Min mikrougn har två knappar för start och stopp och efter 20 år så trycker jag ff fel ibland, hur svårt kan det vara?

Tänk att man kan känna sig nöjd när man använder en fjärr eller telefon (från Apple..)

Instämmer med första inlägget. Vi använder ordet design felaktigt i sverige och alldeles för slarvigt.

I min värd måste allt som är tillverkat med en tanke bakom, vara designat. Icke designade saker är väl sådana som bara råkat bli till, både funktionsmässigt och formmässigt. Eller? Man läser ibland att :den här lampan är designad. Klart som fan att den är det! Hur skulle den annars fått sin form?

God Jul

Ett ord som stör mig är designtelefon. Vad kommer härnäst? Semi-designtelefonen för dig som inte vill ta steget fullt ut? Grr...

Har en likadan fjärrkontroll och antingen även TV eller bara liknande... men tycker den fungerar riktigt bra... men det kan beror på att jag än inte använder den som tv utan bara ser enstaka dvd filmer och fördriver den snö inpackade tiden med tvspel vid lämpliga tillfälle ;)

Det fina huset som är till salu är alltid arkitektritat. Man undrar vem som ritat alla andra hus.

Med den förskjutning i betydelse som Olle beskriver kanske det finns än större anledning att bruka de vackra svenska orden FORMGIVARE och FORMGE?

Jag föredrar också formge och formgivning.

När jag själv är inne och fuskar i ämnet försöker jag hålla en ganska simpel prioritering:

1. Funktionen – det måste fungera.

2. Funktionen – det är faktiskt så viktigt att det kommer på andra plats också.

3. Pris/prisvärdhet/enkelhet– det är ingen konst att få ihop en mercedes, däremot knepigt att få till en billig bra bil.

4. Här nånstans kommer utseendet in – det får gärna se lite bra ut också.

Därmed inte på något vis sagt att jag själv alltid träffar alla rätt. Men jag försöker i a f inte göra samma fel alltför många gånger i rad..

Dock tycker jag att det är ganska vanligt att det börjas i fel ända när produkter blir till. Och t o m inte helt ovanligt att de lyckas missa de flesta av punkterna. Vilket egentligen torde kräva en viss skicklighet..

/ Ulf

Det här är till Anders som undrar om vilka som ritat alla andra hus som inte kallas arkitektritade. Svaret är enkelt - det är inte ritade av arkitekter! Oftast har en byggmästare stått bakom formen och där funktionen bestämt just formen. Eller man har velat göra någonting minst lika fint som fanns intill.

Men jag skulle gärna vilja veta vem som ritat, alternativt stått som formgivare av de vackra husen på Gamla väster i Malmö. Just de med rappade fasader tycker jag är vackrast. Fortsätter man och ser fortsättningen kan man finna samma formspråk, men här har man lagt på tegel - och då blir det grovt och fult!

Eller de där "funkis"-villorna som ser ut som sockerbitar med ett runt fönster här och någonting annat där. Några finns i min närhet och faktiskt tycker jag det är vackra hus med strama linjer.

MEN - så kommer någon på att lägga på mexi-tegel och då blir det... Ja, ni förstår vad jag menar. Det luftiga sänks till någonting obeskrivligt sorgligt och tungt.

Håller helt med Ulf och erinrar mig ett gammalt Shaker-citat: "Don’t make something unless it is both necessary and useful; but if it is both necessary and useful, don’t hesitate to make it beautiful".

Och Henri, jag tror säkert att även de "inte-arkitektritade" kåkarna är ritade av arkitekter. Men under ett par decennier var svenska arkitekter rätt hårt tilbakapressade av byggherrar, finansiärer och politiska regelverk – mer så än i våra grannländer. I sådana sammanhang får man vad man betalar för.

På den tiden jag jobbade med hifi fick vi en påminnelse om vad detta senare kan innebära. Anrika schweziska skivspelarfabrikatet Thorens skröt med att man hade börjat köpa motorer från Papst – som då var världsledande på motorer för studiobandspelare (Studer/Revox t ex). Men motorerna rasade till höger och vänster i Thorens-skivspelarna, kunderna blev förbannade och vi som sålt dem jobbade i skift för att byta ut dem.

När irritationen till slut drabbade även Papst gick man till slut ut med en kortfattad kommuniké som gick ut på att Thorens hade pressat priset på motorerna vid beställningen till (det var för ungefär 30 år sedan) ett par kronor styck – och då hjälpte det inte att de monterades ihop hos världens bästa tillverkare. Thorens fick precis vad man betalde för.

Du har nog rätt Thomas. Betr skivspelare införskaffade jag för en hel massa år sen en AR. Det var verkligen en fin skivspelare utan mekanik för att inte störa ljudet, som det hette. Man fick fint med handen placera pickupen på lp-skivan - jag avskyr ordet vinylskiva, påminner om köksinredning - och sen... Ja, och ett snille i Lund hade konstruerat fina högtalare som var oktagonala med ett verkligt fint ljud. Basen kanske inte var vad man ville skryta med, men det var ett mycket fint ljud i diskanten.

Sen fick de växande barnen spela på denna fina mackapär och det vet man ju hur barn är och hur de handskas med mekanik... Jag orkade inte skrika åt dem. Dessutom ska man vara god mot sina barn. Häromåret var det bara att skjutsa iväg resterna... Av skivspelaren, alltså, inte barnen.

Men AR - har det funnits någonting bättre? Och den konstruktören - han är avliden, ett amerikanskt snille, har jag hört - stod väl också bakom de första Tivoli-radioapparaterna? De med de fina ljuden. Keramikern nedanför oss säljer sådana. Inga billiga saker precis. Men jag tycker väldigt mycket om konstruktörer som hittar en annan väg, som har andra tankar bakom konstruktionerna. Och där slutresultatet blir förnämligt.

Herrejesses vad is det ligger i bukten mellan Kivik och Vitemölla! Jag har tappat sugen att åka skidor. När blir det paddelbart vatten igen?

Ja, ursäkta jag kokade ner ditt namn Björn. Det var till dig det var på riktigt. Och till ett annat inlägg inte "ändå" där det ska vara "ännu". Komparativt.

Ja, gamla AR-spelaren – XA och XB. Utmärkta verk, som med en bättre tomarm hade varit bland de allra bästa. I synnerhet plastskalet för pickupmontage - för vekt för att förmedla den fulla dynamiken i musiken och precisionen i ljudbilden. XA hade en extra "startmotor" eftersom huvudmotorn var för klen för att säkert att dra igång den tunga tallriken (en starkare motor hade gett mer lågfrekventa störningar).

Många gamla AR-spelare går fortfarande, fast numera oftast med stabilare chassin än den gamla plywoodlådan och med bättre tomarmar.

Aah! Det där minns jag långsamt, Björn. Någonstans i bakhuvudet ligger nog kvar det jag läste mig till men kanske inte riktigt förstod, en extra startmotor. Chassiet var av trä, vad jag minns. "Acqustic Research " var det blygsamma namnet på förkortningen. Men varför inte också nämna Kolboxen, C(K)arlsson-högtalaren som jag inte fick råd med. Denne ljudingenjör menade att det räckte med en högtalare - hans! - plus en vettigt placerad mikrofon i en vettig lokal vid inspelningen så blev ljudet alldeles utmärkt. Han fnyste hånfullt åt en marknad som "fick folk att köpa två mediokra högtalare, istället för en bra. Min".

Det kanske inte är så dumt att höra musiken "live"? Mer stereo kan det väl inte bli...

Skriv en kommentar