Visa varukorgen
Design & Illustration

Kajakhållare i laminerat trä

"Ho-Hoo, här kommer lite bilder på en specialvariant av Nomadhållare. Skickar också med några bilder på farkosten som ska spännas fast där.

Klicka för större bild Klicka för större bild Klicka för större bild Klicka för större bild Klicka för större bild
(Klicka på småbilderna för att förstora dem...)

De gamla skumrullarna behövde bytas ut och det är ju kul att göra saker själv så med lite inspiration av Ross Leidys ”Cradles” tillverkades en egen variant av Nomadhållare.

Profilen är avritad från spantmall 5 och 8 med ett pålägg av 10mm för skrovtjocklek och mellanlägg. Hållarna är tillverkade av fyra lager faner och förstärkta med en galvad plåt. De skruvas fast med rostfri vagnsbult, M8x50, som ej är försänkt. De blir då så starka att kajaken kan surras direkt mot hållaren och remmen behöver inte gå runt lastbygeln. Som lim användes vattenfast snickarlim och mot plåten polyuretanlim. Hållarna grundades 2ggr med epoxi och lackades för att stå emot väder och vind. Som mellanlägg har jag limmat fast en ca 4cm bred remsa av skumplast.

Klicka för större bild Klicka för större bild

Hälsningar
Per Jansson"

Kommentarer

Tack för beskrivning och bilder. Mycket snygg lösning!

Men jag känner mig spontant lite tveksam inför plåten - dels eftersom den (om jag förstår rätt) hamnar i rörelsecentrum där belastningen är som minst och dels för galvningen: hållfastheten blir beroende av vidhäftningen järn-zink. Vad är tanken och har du erfarenhet av liknande kombinationer från andra sammanhang?

Björn

Tack själv Björn för en av nätets bästa hemsidor och för att du håller igång oss kajakbyggare.

Inga djupare funderingar över plåtens material. Man tager vad man haver och faner och galvad plåt fanns på farmen. Den laminerades dit för att inte faneren skulle spricka på längden eller vid bulten. Plåten slipades med grovt slippaper så att slipreporna gick igenom galvningen innan limningen så jag tror att det skall hålla. Svagaste punkten är nog muttrarna eller remlåsen.

Per

det var riktigt vackert gjort...

Varför göra takhållare i den positionen? Leidy gjorde sina i sidoläge, "J-cradles".

Jag grunnar över vad som egentligen är bästa position för en kajak på biltak. Det är ju mycket en fråga om aerodynamik, dvs hur ska den positioneras för att ge minsta luftmotstånd och (inte minst) skita ner kajaken så litet som möjligt. Eller i korthet, ge minst turbulens.

Sidoläge (J-cradle) ser ut att ta minst plats, rymmer en hel flotta på ett tak :-), men ser aerodynamiskt konstigt ut...?

Skrovet ner ser rimligt ut, men det känns som att turbulensen över däcket borde vara stor och skitsamlande...?

Skrovet upp ser aerodynamiskt ut, men vad med turbulensen mellan biltak och däck...?

Nån som vet?

Hållfasthet...den här vaggan är nog den säkraste varianten jag sett, någonsin - inklusive kommersiella varianter. Det är skruvarna och remmen som håller kajaken, det andra skyddar den. Dessutom är denna snyggare :)

/urban K

Jag lägger alltid numera mina kajaker upp och ner på takhållarna, av flera skäl:

1. det drar mindre bränsle (färddatorns uppskattning av bränsleåtgång visar en liten aning högre siffra med kajaken rättvänd – precisionen kan möjligen ifrågasättas)

2. inget transportkapell behövs för att skydda mot regn och smuts

3. däcket är ofta (på mina kajaker i alla fall) planare än skrovet och ligger bra mot enkla skumprofiler eller ännu enklare rörisolering

4. stävarna syns i vindrutan resp backspegeln, så man har kontroll på vad som händer på taket

Viktigt är också att kajaken åker med stäven i färdriktningen – annars blir sittbrunnen ett stort "drivankare" i luftströmmen och ger motstånd och turbulens...

Kul att du har testat, och kollat färddatorn :-) Så har min intuitiva strömninglära bekräftats.

Plus för att man ser stävarna, hade inte tänkt på det.

Du har ett litet avsnitt om taklast, såg jag tidigare, hittar det inte nu. Kanske idé att komplettera med detta, "miljö- och säkerhetsbefrämjande lastposition"? (vaddå pretentiös formulering?)

Om man har fler än två kajaker (tänker jag vidare) är nog det bästa att lägga dem med skrovet utåt bilens sidor. Då är J-vaggor inte så bra; en stolpe i mitten och långa remmar för ytterkajakerna känns som ett bättre alternativ. Eventuellt också "skavfötters", kanske däck mot däck, eftersom fördäck är högre än akterdäck. Drivankareffekten kan då minskas rätt rejält mha välpassande (riktigt tajta) transportkapell.

Jag minns inte heller var jag skrev det där om lastning, men det skall väl gå att hitta ;-)

Jag transporterar sällan mer än tre kajaker på taket och de två som står på högkant mot stolpen måste ha bottnarna mot varandra för att kunna surras, annars uppstår stävkonflikt även om de ligger skavföttes (det finns alltid med minst en Black Pearl när jag är ute och kör). Ett bra kapell löser såklart drivankareffekten – under förutsättning att det sitter kvar i motorvägsfart ;-). Den tredje kajaken ligger sedan upp-och-ner ut mot ena sidan på takbyglarna.

Hm, stävkonflikt, ja...får skylla på orutin :-) I o för sig beror det ju på hur kajaken ser ut. Man får la prova.

Efter ett par timmars letande hittade jag det...inte heltid, förstås... "Paddla - Långfärd - Packning" åsså längst ned på sidan. Med tanke på att nästan alla kör med kajak på tak emellanåt, och eller på cykelkärra, kunde "på väg till vattnet" vara värt en egen underrubrik :-)

Hej Björn

Är det för eller akter som ska placeras i färdriktningen? Stäv för mig kan vara både akter och för på båt/kajak.

Du skrev följande ovan:

” Viktigt är också att kajaken åker med stäven i färdriktningen – annars blir sittbrunnen ett stort "drivankare" i luftströmmen och ger motstånd och turbulens...”.

/JF

Bra hemsida!

Ja du har såklart helt rätt: stäv finns i båda ändarna på en spetsgattad båt. Men det finns lite ambivalens i begreppet – ett fartyg stävar framåt, knappast bakåt...

Kajaken skall åka i sin rätta riktning, dvs fören först i färdriktningen – annat vore att förolämpa kajaken och dessutom aerodynamiskt olämpligt ;-)

Skriv en kommentar