Arbetsmoralen rinner bort...

Jodu – här uppe under takåsarna i centrala Göteborg är det HETT. Öppna fönster och små kontorsfläktar rör runt dammet lite, inte mer än så. Och arbetsmoralen sjunker i takt med att temperaturen stiger. Så därför surfar man runt på diverse siter där man kan drömma om en annan tillvaro...

Ser jätteskönt ut ;-)

Dock är min rollteknik för medioker för slika tillställningar. Men jag var ute och paddlade - utan att rolla - den 11 april i år, och då låg det i alla fall isrester inne i vikarna. Lagom svalt känns det nu. Bildbevis här:

http://www.formhjorth.com/html/html/paddling_files/page7-1007-full.html

Men det är klart – hade jag varit ledig och försedd med lämplig kajak hade jag älskat den här temperaturen...

Hmm... tur du skrev att du skulle skicka ritningarna på Black Pearlen idag och inte rita dem. Om både kvantitet och kvaliteten i jobbet tryter så hade det kanske i värsta fall blivit en 2 m lång kajak som rasade vid sjösättning. =)

I väntan på min egna kajak är det ju tacksamt att det numera finns kajakuthyrning i Västra Hamnen (Malmö) på soliga dagar.

Kanske en 33 cm lång och 720 cm bred?

(Ursäkta – börjar bli trött och flamsig på allvar nu - men jag blir nog på kontoret 2 timmar till...)

En dag i antikvariatet, där är det svalt. Trevliga människor från Västergötland som hyrde i Sandhammaren... prat... köp (en bok om vikingatiden, en riktig bamse) sen in på saknaden av Dag Stålsjös eminenta röst där han proklamerade Västergötlands självklara och storartade plats i svensk historia. För att inte tala om Skåne som har två platser - Danmark och Sverige. En rekommendation: försök få tag på Uno Röndahls böcker om Skånes danska historia. Vad vi än lärt oss i skolan rättar denne f d kriminalkommissarie i norra Skåne till på ett eminent sätt. Han har nämligen i lika hög grad berättat om Skåne från dansk horisont. Det blir ngt helt annat.

Hur som helst stack jag ut med 49:an på detta salsgolv. Längs stränderna ett visslande, knirkande, drillande, kraxande från buskar och träd. Åh, alla dessa fåglaröster. Jag lade ned paddeln och bara lyssnade och lyssnade. Så underbart att få paddla här! Och denna enorma, fantastiska rundhorisont!! Kom inte och snacka om skärgårdar här inte.

Nu har jag fixat sittbrunnssargen till min Anas Acuta/Igdlorssuit. Väger den mer än 15 kg i slutskick ska jag äta upp min paddel!

Vi danske ser bestemt frem til, at de besatte skåninger endeligt gør oprør, mod besættelsesmagten i Stockholm og kommer tilbage til det gamle moderland :-))

Efter øresundsbroen er vi godt på vej. 1000 tals svenske arbejder allerede i København, og er vist svært tilfredse med det!

Det jag skrev nyss försvann. Här kommer en sammanfattning. Povls inlägg är intressant, för ju längre jag bott här - med besök på Bornholm och övriga Danmark - desto mer ser jag hur annorlunda Skåne är. Över 500 års dansk historia tvättar man inte bort så där enkelt. Framförallt forskandet och skrivandet om det gamla Skåne visar upp en helt annan bild än den gängse jag fick i mina skolböcker. Det var inte alls så att skåningarna (läs östdanskarna) var glada över att införlivas med svenska riket.

Det Västerbotten jag kommer ifrån var under Vasa-tiden sammanslaget till ett enda stort Norrbotten som då litet diffust egentligen ansågs tillhöra Ryssland! "Kronans överloppsmark" (Gustav Vasas riksstöld!) har fått en knäck genom de gamla kartor som återfunnits i Riksarkivet och som tydligt visar enskild äganderätt. Affären ligger för behandling i Bryssel...

Igår paddlade jag med 49cm-kajaken mot Ravlunda (rav=bärnsten). Människor rörde sig långsamt och ätande längs stranden. På hemvägen växte vågorna alltmer, men glad var ju jag över den nya säkerhet som infunnit sig. Nu klarar jag verkligen den här kajaken i vilka vågor som helst. Ett snäpp bättre måste jag ha blivit. Det lönar sig att vara envis i paddlandet.

En dansk skribent, någonstans och när minns jag inte, har utvecklat tesen att en fast centralmakt (hur vi än definierar den) har varit av stor vikt och egentligen av godo för att utveckla våra länder. Jag motsäger inte tesen - titta bara på vår omvärld med diverse "krigsherrar" och stamliknande grupperingar. Jag satt i går och läste igenom Odhners svenska historia för folkskolan från omkring början på förra sekelskiftet. Jag ska bespara läsarna av Björns sajt (!) de verbala utgjutningarna av våra konungars eftermälen.

Just precis nu fick jag i händerna Amory Lovins/Jordens Vänners "Vår energiförsörjning". Boken kom på svenska 1974. Lovins kristallkula visar upp precis det skrämmande scenario som vi upplever i dag.

Desto bättre då att fortsätta paddla. Denna lågenergiform av fart borde t o m Ivan Illich uppskattat (cykelns lovsångare). Överhuvudtaget finner jag böcker skrivna för över 30 år sedan mer än väl giltiga i dag. Jag är absolut inte teknikfientlig - men borde inte människans intelligens förmå henne att finna nya och bättre vägar?

Vänner som bor tidvis i Spanien berättar för mig att i Spanien byggs det mer än någon annanstans i Europa. Landet gör av med mer stål och cement än resten av oss. Inflödet av pengar har satt diverse "mairer"/borgmästare i fängelse p g a allehanda mutor.

Det är just därför kajaken är så bra. Vi behöver inte färdas på broar. Vi paddlar under dem!

Henri skriver om broar att paddla under. Veckan efter midsommar, för oss som deltar även midsommardagarna(vilket medför en efterlängtad befrielse från knätofsar och små djävla grodor), kommer vi, the Midnightsun team, att åka solbåt under närmare tvåhundra broar i Holland. Vi är då med i the Frisian Nuon Solar Boat Challenge. Det innebär att vi ska ta oss fram drygt 22 mil på holländska kanaler enbart med hjälp av solenergi. 6 stycken solpaneler och batterikapacitet på 1 kW har vi att tillgå.

Vår farkost är en "kajak" med två utriggare, 6x2,20 djupgående 0,1m och total höjd ca 0,4 m.

Den lägsta bron har 58cm fritt så vi hoppas på torrt väder.

Mer om allt detta, med länkar till allt finns på http://www.eses.org och Solar Challenge till vänster.

Vi passerar Skåne på onsdag kväll nångång.

Det finns platser kvar i vårt team utifall nån vill följa med och ackrediteras som sponsor, gäst eller dylikt. Vi förbehåller oss rätten att välja medlemmar.

Ja, vad kan inte det mänskliga snillet åstadkomma. Hur är det med panelerna, skulle de inte bli billigare, effektivare (krossa kiseln?) och klara enbart dagsljus? Undrar om mina tak kan ge mig mitt elbehov i framtiden...

Hur är det med fotosyntesen? Har man kommit fram till någonting? För sisådär 25 år sen hade jag ett samtal med en forskande släkting i släkten som var någonting på spåren, men jag har aldrig hört något mer.

Under tiden tar jag ett steg bakåt i utvecklingen för att istället ta ett ´giant step forward´ för mina sinnen i min fortsatta klädnad av Anas Acutan. Så vacker...

Passerar Skåne... men var då? Synd att jag är fastskruvad i jobb här, det där lät mkt intressant.

Igår var det min födelsedag och jag tog ledigt mitt i skrivandet. Med kodiakbaidarkan lastad med kaffe och en godbit paddlade jag mot Kiviks-Hällevik där fiskaren Mats och hans pappa har sin hemmahamn (alldeles intill Stenshuvud). Där satt Mats och knöt fast ålanäten runt ryssjbågarna och det blev en stunds samtal. Bl a om EU:s egendomliga politik där man vill förstärka industrifisket på lokalfisket bekostnad (eller strandnära fisket rättare sagt). Jag vet inte om ni såg på TV det mkt instruktiva reportaget från Bretagne...

Jag slår vad om att jag hörde sommargylling och en hel mängd andra fåglar där jag satt i solen och mådde gott i lövsalen. Tog en promenad och tittade på de enorma buskarna med rododendron i närheten... vandrade bort mot den fallna macedoniska tallen (som gav mig skrivimpulser om Alexander den Store i en tidigare artikel, men då var det vinter).

Vågorna gick höga när jag paddlade mot denna lilla hamn med en väsande andmamma som ruvade på ägg. Jag talade lugnande till henne. Märkvärdigt så trygg jag känner mig i allehanda vågor nu... Men vilken dag, vilket väder, så mycket skönhet alldeles intill min husknut!

Henri! Är det en liknande Kodiak som Harvey Golden använde som långfärdskajak? (ca 65 cm bred och 430 cm lång). Det går väl att få in ganska mycket packning i den va? Hälsningar Bertil

Nej Bertil, den baidarka jag kallar kodiakbaidarka är en mix av en aleutisk och kodiak. Måtten på min är 53 cm bredd vid masik och längden är ca 5 m 12 cm. Den har en "näbb" där fram (skulle inte Björn visa bild? Björn, är du vaken?) Min riktiga baidarka var jag ute med i dag. Samma mått men strikt efter Wolfgang Brincks bok. Nu är jag trygg och säker i den. Jag vill här påpeka en sak - det byggs ngt som kallas baidarkor med limmat trä. Det är vackra skapelser inte tu tal om annat. Men den verkliga missen med ett sådant bygge och sedan kalla det baidarka är ju att man har fuskat bort de rörliga delar som den äkta baidarkan har. Alltså: rörlig i sidled med block i för och akter samt en köl i tre delar hopsurrad på ett speciellt sätt. Jag har verkligen märkt skillnaden på de varianter jag byggt. Med surrningarna och den inbyggda rörligheten i originalet får man en alldeles fantastisk känsla i vågorna. Den äkta baidarkan SVÄLJER vattnets oro, plaskar inte, smäller inte. Det är helt enkelt en fullständigt oöverträffad konstruktion i kajakväg, aldrig överträffad i sin intelligenta design. Jag rekommendar alla att bygga en och uppleva skillnaden.

Den innehåller fler delar, men är lättare att foga samman eftersom man slipper (som på grönlandskajakerna) tvinga ihop relingsbräderna fram och bak. Så, Bertil, det är bara att sätta igång. Lycka till!

OK, det är intressant men får nog bli någon gång långt fram i tiden (har så fullt upp med annat också). Var nyligen ute med en grönlandskajak inspirerad från Morris och Cunninghams böcker (lite bredare och kortare dock pga utrymmesskäl). Blev väldigt besviken på duken (canvas) som blev för dåligt sträckt resulterande i en hel del bucklor i solsken. Hur som helst sträcker duken sig en del när den blir fuktig och kajaken fungerade jättebra och det var en härlig känsla. Har så många olika varianter av kanoter/kajaker som jag varit sugen på att bygga... Har länge suktat efter att prova bygge av en folder (möjligen Tom Yosts Sea Ranger?). Har provat stripbygge och traditionellt bygge nu så det skulle vara kul att prova även det byggsättet. Har Freya (Hoffmeister?) förresten byggt en Black Pearl efter Yosts byggsätt Björn?

Björn, no hard feelings... But when you´re ready, Griswold, FIRE!!

Tänker man på teak så tänker man på länder i sydost. Tänker man på länder i sydost tänker man på passadvindar och teakskogar. Tänker man på teakskogar tänker man på skövling av regnskogar. Och uteblivna träd blir jorderosion och den senare skadar och dödar människor...

Min hantverkande lillebror kom neddansande från Järna där han håller till med sitt utsökta skapande. En varubuss hade han gjort om till en rullande sommarstuga av det mest innehållsrika slag - han fick t o m beröm av bilprovningen när han visade upp den och fick den godkänd.

Min bror som kan allt om trä rekommenderade virke av al till kajakbyggen. Ett mkt lätt träslag som fungerar utmärkt till Björns ribbade flytetyg eller till mina sof-varianter. Och var får man tag på al-plank? En välsorterad virkeshandlare av det finare slaget, var svaret.

Björn, är det inte härligt att du inte står rådvill utan med din inneboende känsla för det klassiskt nordiska kan göra just de trädgårdsstolar du vill ha?! Apropå uteplatser, någon sa: ingen rök utan eld. Svarade någon: då har du inte varit på en campingplats.

Så vackert gräset står. Gramie - klotets största växtfamilj...