Black Pearl i plywood

den 10 december 2008, 20 kommentarer

Petrus Johansson konverterar Black Pearl till plywood

Genom åren har egensinniga byggare då och då använt mina kajakritningarna mer som inspiration än som recept. Sålunda har det byggts ett antal Black Pearl, ett par Hunter och minst en Isfjord som skin-on-frame-kajaker, där min ritning mest fungerat som en genväg till fungerande mått. En Black Pearl i USA är byggd (eller är under byggnad – har inte hört något på ett tag) i plywood.

Just Black Pearl lämpar sig rätt bra för plywoodbygge – plana ytor och skarpa slag. Sidor, bottenpaneler och akterdäck sågas bara ut och häftas ihop. Fördäcket kan göras av en plan bit skiva och en böjd i lätt konfrom – om man inte ribbar det på vanligt sätt. Det potentiellt problematiska är formen där för och akterdäck möts vid sidan av sittbrunnen. Där har jag ingen riktigt färdigtänkt lösning, men jag tror å andra sidan att det går rätt lätt att lösa intuitivt på plats när man däckar kajaken. Jag har lite funderingar på att kunna leverera en ritning även för plywoodversionen, men som kronisk tidsoptimist har jag svårt att få tiden att räcka till.

Petrus Johansson som har haft en Black Pearl-ritning liggande ett par år i väntan på att tiden skall räcka till (en tidsoptimistkollega) har nu satt igång att bygga – i plywood. Bygget går som vanligt att följa på Petrus Kajaks webbsajt.

Och si, ibland lönar det sig att inte ha för bråttom. Nu löser säkert Petrus problemen med övergången vid sittbrunnen på ett kreativt, snyggt och enkelt sätt. Och sedan kan jag leverera plywoodritningar ;-)

Det byggs också en 2.4 (de som tidigare kallades mini-tolvor) i verkstaden - och som alltid är det full rulle på de uthyrda byggplatserna.

Kommentarer

1 Jörgen Thorén
2008-12-10 10:37

Jag funderar lite på om en kajak i plywood kan jämföras i styvhet och "hållfasthet" med en i strip-bygge. Man får väl lite extra styrka mellan varje strip på ett strip-bygge, då en del epoxi går ner mellan ribborna och limmar ihop dem. P ett enda stort ark blir det ingen sån effekt.

Har du nån kommentar där Björn?

2 Dan Caouette (CSFW)
2008-12-10 13:23

Very timely... I have a potential customer who is interested in a plywood-hulled BP. The deck would be built like a skin-on-frame. I'll let you know what happens...

Dan

3 Björn Thomasson
2008-12-10 15:41

Jörgen, i styvhet tror jag inte det blir någon skillnad. Plywooden är genom de två fiberriktningarna ett mycket formstabilt material - i högra grad än strip. Men å andra sidan ger strip större styrka i långskeppsled (tänk rörelser i sjögång) just genom att alla fibrer ligger i den riktning där de gör bäst nytta. Styvhet i bemärkelsen att den inte flexar under tryck, beror mer på tjockleken (avståndet mellan glasfiberskikten) än på materialvalet. Den dag jag bygger mig en plywood-Black Pearl kommer jag att välja 4 mm till skrovet och 3 mm till däcket. Den kommer att flexa mer lokalt än ett 5 mm stripbygge men vara att par kilo lättare.

När det gäller slitage och reparationer har plywood nackdelar: dels genom att det yttre fanérskiktet är tunt och ganska lätt att gå igenom och dels genom att plywood är svårare att reparera än massivt trä (i alla fall om man tänker sig snygga reparationer - på en målad kajak spelar det ionte så stor roll).

Dan, an interesting mix, but what is the reason for the SOF-top. Wouldn´t a thin plywood be a better choice (no need for deck beams)?

A Black Pearl: would be like building a cello or a small double bass compared to the guitar, wouldn´t it ;-)

4 joakim
2008-12-10 18:40

jag har börjat ha lite samma funderingar med att kombinera SOF bygge fast med stripp bygge var jag skulle ha byggt ett skrov upp till strax ovan slaget eller ev vattenlinjen och SOF konstruktion resten. jag tror de kan bli knepigt men tror lite på för delar i vikt, och möjligen högre hastighet i vattnet då ett lackat träskrov har mindre friktion än duk.

vet inte hur det kan bli i tyngdpunkten men den bör ju bli låg och tämligen stabil och där med lätt rollad eller tänker jag fel?

5 Henri Högberg
2008-12-10 20:25

Björns kunskaper är som en skola. Även för mig som håller fast vid sof/rod. Jag kan nämna, som en fortsättning på Björns utläggning om hållfasthet i längdsnitt o s v , att de kajaker jag bygger där det finns mycket spel mellan de olika komponenterna, att paddlingen antagligen blir annorlunda. Jag skriver antagligen annorlunda eftersom mina erfarenheter när det gäller paddling av andra konstruktioner är begränsad.

Jag kan i varje fall berätta att när jag ger mig ut med någon av mina baidarkor, byggd på det klassiska sättet, har jag hela tiden rytmen från vågorna - om det nu t ex är långa, mjuka sådana - genom konstruktionen. Det är en svårbeskrivbar känsla: i och på vattnet, men samtidigt en del av det

6 Björn Thomasson
2008-12-11 09:06

Joakim, jag kan förstå att tanken kan förefalla tilltalande - det styva släta skrovet under vattenlinjen för effektiv hydrodynamik och ett lättare ribbskrov ovanför för att spara vikt. Detta var en rätt vanlig teknik under en period för ca 60-70 år sedan: formlimmat kryssfanérskrov och ribb-och-dukdäck. Men det finns anledning att fundera ytterligare ett varv till. För det första handlar det om två inte helt kompatibla metoder: dels en skalbåt, där skalet är det egentliga skrovet, står för styrka och hållfasthet och är beroende av formstyvhet och frihet från rörelser för sin livslängd, dels en skelettbåt där skrovet utgörs av ribbverket, och skalet (duken) sätts på efteråt för att täta mot vatten och som bygger på flexibilitet. Nästa fundering är att SOF-kajaker sällan väger under 20 kg, medan strip kan byggas ner till 15-16 om man målmedvetet strävar efter låg vikt. Jag ser alltså små möjligheter att spara vikt på det sättet. För mig blir det lite varken-eller: de kombinerade nackdelarna från två byggmetoder - epoxyslabbandet från striptekniken och spant och stringers ivägen på insidan från SOF. Jag skulle valt att bygga antingen en strip (möjlighen med ett 3 mm plywooddäck för att spara vikt) eller en SOF.

Henri, det där är en inte helt enkel avvägning - å ena sidan känns det från teknisk synvinkel tämligen klart att ett formstyvt skrov går snabbare genom vattnet än ett som flexar (kraften för att deformera skrovet tas från paddelrörelsen på samma sätt som en gammal damcykel slarvar bort en del av muskelkraften på att flexa ramen) - å andra sidan antyds det ofta att baidarkornas snabbhet möjligen kunde bero på att de gav efter för vattnet istället för att styvnackat stå på. Bristen på formstyvhet bidrar säkert till torrare mjukare gång och längre livslängd hos baidarkorna, men ett skalskrov med låg formstyvhet hade fått en mycket kort livslängd.

Att det blir en mera organisk och levande känsla i en baidarka med flexibelt skelett är tveklöst (även om Harveys intressanta experiment inte visar att det förbättrar fartresurserna: http://www.thomassondesign.com/post/kajak_med_inbyggd_tyst_rorlighet.aspx). Likaså är det tilltalande att slippa petroleumkemin som hör stripbyggena till.

Liksom mycket annat i livet handlar det mer om att tillfredsställa känslan än förnuftet.

7 Henri Högberg
2008-12-11 09:28

Ja, det du säger Björn om styvare kontra ribbskrov är nog sant. Hade besök för en del år sen av en man som visade sig vara (en del av) med i ett konstruktionsteam av flygplan. Det visade sig naturligtvis snart att han hade överlägsna kunskaper inom området. Han betonade att ett fastare skrov helt enkelt måste ha en snabbare framfart i vattnet och med några hastiga skisser på ett framlagt papper där de matematiska formlerna kom fram (snudd på oförståeliga för mig tills han muntligt förklarade det hela; mer än allmänna bråk alltså) visade han vad han menade.

Det är EN del av det hela. Den fortsatta frågan måste bli: är det de facto NÖDVÄNDIGT att denna vattenkropp ska gå fortare? Kanske man förlorar någonting annat. Se min beskrivning av känslan. Och glöm inte snabbhetshataren/filosofen som stoppade tåget på linjen för att han tyckte det gick för fort...

Oj vilket dis i dag. Kanske bäst att glutta i den formidable Jan Heds bok om bröd och tända ugnen. Har redan satt min polish/fördeg...

8 Björn Thomasson
2008-12-11 12:16

Ja fart är också ett område som kan problematiseras så långt man orkar. Fart för mig är inte en prioriterad kvalitet för sin egen skull. Ett bättre begrepp hade varit verkningsgrad eller effektivitet: att få en större aktionsradie för ett par timmars paddling utan att behöva öka arbetsinsatsen, att inte slösa bort den lilla muskelkraft man har på saker som inte är funktionella - att deformera skrov, plaska och skvätta eller slingra fram på grund av olämplig teknik. Någon gång då och då kan farten i sig ha ett värde: när man drabbas av hård motvind och har en bit kvar till bilen eller hem, när man passerar en farled och har missbedömt färjans fart, när någon har kapsejsat en bit längre bort etc. Som säkert framgått i tidigare inlägg är jag mycket fascinerad av effektivitet (och den närliggande kvaliteten elegans) när det gäller paddelteknik, skrovform mm. Jag har svårt att se någon nackdel med strävan efter effektivitet per se - däremot kan naturligtvis sättet man gör det på få konsekvenser på andra områden.

På min sida av Skåne är det perfekt paddelväder i dag: hög klar luft, svag vind vind och en blek sol bakom ett tunt molntäcke - men dessvärre är dagen fulltecknad med annat :-(

För övrigt tycker jag att Ladislaus Horatius har rätt i mycket om snabbhets- och framstegskulten, men tycker att hans tilltag att stoppa tåget 1993 var enbart klandervärt. Att genomföra en sådan manifestation utan att ha en aning om medpassagerarnas anledningar att komma fram i tid är egoistisk hänsynslöshet - ett personligt mediaspektakel på andras bekostnad...

Då föredrar jag historien om indianen som satte sig på perrongen för att vänta in själen efter sin första tågresa...

9 Henri Högberg
2008-12-11 14:27

Ja, naturligtvis var det dumt - men tänkvärt - av den där mannen att dra i tågets nödbroms. Han kunde precis som indianen satt sig ned och inväntat själen eller - stygga tanke - tagit till benen och gått.

Nej, jag hade precis dina tankar i huvudet Björn. Och jag är alldeles övertygad om att innuiterna längs alla dessa polarhav säkert hade utvecklat andra kajaker och baidarkor om de haft annat material till hands.

Det som hänt för vår del och som vi knappt tänker på, är att vi är en del av en utvecklingskedja. Mobilen kunde inte kommit fram utan seklernas kunskaper och vetenskapliga steg. Förresten har jag upptäckt ett sociologiskt fenomen. Våra meddelanden blir alltmer personliga, alltså måste ett FRA stiga fram - eller? Om telefonen ringer i vårt arbetsrum kan det vara jag eller hustrun som lyfter luren. Men ringer hennes mobil är det hennes exklusiva rättighet att själv lyfta mackapären och ta del av meddelarens röst.

Dv s om du kommer hit och det ringer på det där konstiga sättet i din ficka går jag ju inte fram och vittjar dina byxor. Det är DITT meddelande och DIN PERSONLIGA telefon. Märkligt tycker jag som var 14 år gammal när jag första gången lyfte en telefonlur. Telefonerna var ransonerade efter kriget. Ett tag. Och ett tag, långt in i vår tid, var det FÖRBJUDET att smuggla in telefoner från annat land. Svenska telefon görs i Sverige...

Var har jag hamnat nu? Jo Björn, visst är det en säkerhetsaspekt i det du säger. Men jag har en motvalls åsikt - jag måste inte paddla för min utkomst. Jag kan försöka komma underfund med min begränsning så att jag inte utsätter mig för de faror du radar upp. Är inte det i själva verket den verkliga zen-aspekten? Jag vet min utsträckning och därav min begränsning. När jag vet min begränsning har jag en marginal. När jag vet begränsningen på min ribb- och dukkajak har jag också måttet på min begränsning. Och varför ska jag inte sätta gränser? En kilometers paddlande kanske ger mig så mycket mer av sinnesro och upptäckter som femton kilometer.

Björn, du har en bekännelse att göra.

10 Dan Caouette (CSFW)
2008-12-11 15:53

Yes, it would be an interesting mix. He brought up the idea of the SOF deck to mostly reduce the cost (materials and labor). It would save weight (about 11.5kg completed). He says there would be some benifits to having a flexible deck and a rigid hull. Also it would allow the use of a breathable fabric (like Goretex) for a cooler cockpit. He got the idea from his friend who lives in Maine. He built his kayak that way.

http://outdoors.webshots.com/album/162834950VugEAZ?start=0

11 Björn Thomasson
2008-12-11 19:49

Men Henri, självklart paddlar man så långt eller kort man vill och så fort eller sakta man vill, och även för mig är paddlingen (inklusive rollandet) en kroppsmeditation med lugna rörelser i takt med andhämtningen, och jag håller med dig om att gränser (egna eller påtvingade) är nödvändiga för kreativiteten (gränslös tillvaro; hemska tanke) - men min poäng är att det (åtminstone för mig) är en stor tillfredsställelse att göra det elegant och med små medel och utan att improduktivt slösa bort kraft: small is beautiful även när det gäller energiåtgång och fysiska åthävor...

12 Henri Högberg
2008-12-11 21:23

Björn, jag förstår vad du menar, no harm that way. Men min poäng är att jag lärt (i varje fall hela tiden försöker lära mig, thats it) mig att använda ett minimum av energi i mitt paddlande. Jag kan paddla fem-sex timmar om det så vore, utan att falla ihop död. Faktiskt känner jag mig "refreshad" (hemska anglofiering). I princip låter jag med ett minimalt tryck framåt paddeln glida i vattnet. Jag har bara överfört erfarenheterna från klättrandet, i varje det "gammeldags" sättet att klättra på klippa, här: de största musklerna finns i benen och bålen. Låt dessa göra klättrandet, låt händerna/fingrarna hålla balansen uppåt. Och låt inte händer och armar röra sig mycket över axelhöjd. När det då kniper har man både ben och bål och armar och händer att ta till vid en krånglig passage.

Men det där har du ju redan själv överfört till ditt paddlande. Du har faktiskt berättat här hur du paddlar med ben och bål i första hand och mer eller mindre låter armar och händer vara "a second thing".

Tack för din bekännelse, Björn! Ursäkta jag skojar till det, men nog är jag en bra analytiker alltid!!

13 Björn Thomasson
2008-12-11 22:25

Dan, I was a little curious about the weight argument. In my experience a SOF normally weights as much as or a little more than a strip kayak, depending mostly on the need for higher quality - read higher density - wood.

I have a suspicion that many builders have come to regard strip building as a timeconsuming method resulting in quite heavy kayaks, not always realizing that building practices and not the method is the culprit: end pours, intricate hardwood decorating, inefficient epoxy handling, heavy hardware, bolts and nuts and such. And it is compared to this that SOF seems a simpler, lighter way.

For me and many of my swedish customers and collegues the standard practice is simplified building with the lightest possible wood, no decorations and aggressively pursued weightsavings - and the resulting weight is hard to beat with SOF-technique.

But your kayaks have been light and efficient - I look forward to see what you can achieve...

14 Rolf Nilsen
2008-12-14 19:54

Men det ser da virkelig ut til at BP'en Petrus bygger lages i vanlig "husholdningskryssfiner" i gran, og ikke marine BS1088 kryssfiner?

Jeg har en CLC chesapeake 17 selv bygd i de samme materialene, og den har holdt så langt, men det er alikevel mange som advarer mot dette materialet?

Spennende bygge!

15 Petrus
2008-12-14 21:14

Hej Rolf

Du har rätt bygget av plyfa-lådan är billigast tänkbara material dvs 4 mm furuplywood. Eftersom jag är ute efter att prova byggmetoden mer än att avgöra hur starkt det blir i olika sorters plywood så fick det bli den billigaste som fanns att skaffa i denna del av landet. Till däck blir det ett "felbyggt" däck som jag ändrar storlek på eftersom det skulle varit till en BP som är 20 cm kortare. Idag har jag gjutit ett kombinerat skott och ryggstöd så i morgon kan jag se om det blev tillräckligt bra. mer info kommer på hemsidan . mvh Petrus

16 Björn Thomasson
2008-12-14 22:09

Varningarna mot "hushållsplywood" handlar mest om fuktkänslighet på grund av dålig träkvalitet och håligheter i mellanlagren, men eftersom tanken är att vattenskydda alltihop med glasfiber/epoxy är den invändningen inte längre lika giltig som för 40 år sedan när standardytbehandlingen hette fernissa.

Andra skillnader att överväga är att den enkla plywooden är osymmetriskt uppbyggd och därför inte har samma styrka i båda riktningarna och inte heller böjer sig på samma sätt.

Vidare är ytterskikten i enkel plywood rotationsskuren vilket ger orolig och ful ådring - duger bara att målas - medan högkvalitativ marinplywood är hyvlad med snygg ytfanér.

All plywood är däremot numera vattenfast limmad.

17 Rolf Nilsen
2008-12-30 11:48

Det skal bli veldig interresant å se vekten på den ferdige plyfa BP sammenlignet med en strip BP. Petrus vet åpenbart hva han gjør, så det burde være mulig å gjøre en reell sammenligning.

18 Petter Norman
2014-08-08 14:29

Verkar som att denna diskussion varit vilande i några år. Hur går det med Plywood-pärlorna? Finns det något sätt att få tag i färdiga panelritningar i skala 1:1, eller kanske till och med färdigskurna paneler att köpa?

19 Björn Thomasson
2014-08-08 14:39

Ritningar har jag inte till salu – detta är petruskajaks projekt. Däremot kan du köpa materialsatser med färdiga paneler från Petrus, eller bygga din kajak på 8 dagar i Petrus båtbyggarverkstad i Tranås.

20 Petter Norman
2014-08-08 14:43

Aha. Tack.

Jag hade redan nosat på Petrus webbsida, men fann inte vad jag sökte. Och han svarar inte lika snabbt på frågan som du :-)

Då väntar jag på besked från Petrus. Tack så mycket.

Kanoter & Paddling

Nyheter & sjösättningar

Katalog

Övrigt