Visa varukorgen
Design & Illustration

Bronsåldersbåt på nytt

ritning och bygge

Odsherred Bronzealdercenter påbörjades för ett par månader sedan ett spännande projekt. Men en hällristning som arbetsritning, bronsyxor som huvudsakliga redskap, arkeologer och kajakbyggare som rådgivare bygger man en 25 m lång bronsåldersbåt med plats för 40-50 paddlare.

Av bilderna att döma kommer båten till formen att bli lik den så kallade Hjortspringbåten som hittades på ön Als i södra Danmark och är daterad till ca 300 f.Kr. Hjortspringbåten är gjord av en bottenplanka, två påsydda sidobord och urholkade stävar och är 13,3 meter lång och 1,92 meter bred.

Sjösättning är planerad till 5 maj 2007 i Isefjorden ved Anneberg och båten kommer fortsättningsvis att vara en del av Museets levande bronåldershistoria.

Kommentarer

Spännande med gamla tiders sjöfarkoster och dess likheter. Detta projektet verkar påminna lite om grönländarnas Umiak och irländarnas Curraugh (osäker på namn/stavning). Tänkte också på hällristningarnas bilder av stävar (som verkar påminna om baidarkornas - kan det finnas något samband?). Skulle grönlandspaddlarnas smala blad kunna ha influenser från vikingarnas åror? Tror kanske inte det, men tanken är väl intressant...

Känner du Björn till om det i skandinavien tidigare i historien har byggts kanoter (inte nödvändigtvis kajaker) med SOF-teknik?

Vad jag vet har det aldrig byggts duk- eller skinnklädda båtar historiskt i skandinavien - fanns ingen större anledning i ett land fullt av prima båtbyggerivirke. Dessutom finns, som Albert Eskeröd klargjort, en fundamental skillnad mellan de båda båtbyggerimetoderna: den ena är en skelettbåt, där trästommen är själva båten medan duken främst är ett påträtt ytskydd - den andra är en skalbåt, där bordläggningen är själva båten och spant och övrigt intimmer bara är till för att hålla formen på skalet. Att man "sydde" bordläggningen betyder inte att de utvecklats ur skinnbåtar - surrning med vidjor eller skinnremmar var en universell hopfogningsmetod på den tiden, före spik-, skruv-, nit-, bult- och limperioden

Men de flesta kanotbyggen från tiden runt förra sekelskiftet var SOF i en eller annan form - dvs bomulls- eller linneväv på tunna ekspant, stringers, köl och relingslister. Efterhand började man bordlägga med tunna (4-5 mm) "furuplankor" - men fortfarande med duk för att täta och styva upp konstruktionen. Fram mot slutet av 40-talet kom så vattentäta limmer och hellimmade bordläggningar av kall- eller varmbakad fanér - men fortfarande ofta med dukdäck för viktens skull.

När man började med ribbkravellskrov (främst för för segelbåtar) var det vanligt med dubbel diagonalribbning - mellan lagren fanns ofta ett tätskikt av bomullsduk indränkt i blymönja.

Att grönlandspaddlar skulle vara influerade av vikingaåror är bara en teori, och ganska kontroversiell. Bakgrunden är att det finns gamla grönlandspaddlar med lansettform, och att de smala paddlarna tycks ha dykt upp på Grönland ungefär samtidigt med vikingarna. Men som sagt - de flesta forskare är högst tveksamma...

Skriv en kommentar