Byggrapport 22/8

Hej. Intressant att följa... 2 frågor:

1. Har du funderat på smörjmedel mellan cylindern och roderschaktet?

Det krävs väl ändå rätt bra passform för att glappet inte ska bli störande... och lite grus där kan ju då räcka för att det ska kärva.

2. För att kunna dra upp rodret något och använda det som en reglerbar skedda måste det ligga i mittläget. Hur ser återgånger till mittläget ut?

Björn,

Intressant, snyggt och inte alls rälit!

Hinner Du knåpa ihop alla dessa delar och ta med Dig spjutet till Kajakträffen på Orust i helgen? Kanske att man hinner förbi på lördag,

Hälsn Jim

Rälihetsfaktorn är försumbar sedan länge och kan möjligen bara dyka upp hos byggaren som klåda lite då och då. Hipfaktorn, däremot, är i starkt växande och dess utveckling understöds av säkert många oss på nätet surfande observatörer.

Någon form av lagrings-/glidyta kanske hjälper dig, kanske något vattenfast fett som du då kletar om då och då?

Jim

Björn,

Lita till din hightech, har du nu inga lager utan bara en större slät cylinder som ska rotera i ett rör, kanske fett glider bra, annars kan du väl pröva att spraya bra lager med silikon som tillsammans med vattnet borde smörja. "Hjärtstockens" längd hjälper till. Har du bra passning skulle du kunna testa skotvinchfett eller vitt Vaselin.

(Eftersom Du frikostigt upplåter skrivyta tillåter jag mig en utvidgning;

(Kanske att du inte måste nyttja forna tiders dundermedel. Ibland tycker jag det dyker alltför mycket av "allt var bättre förr, allt gammalt är bäst, ju förr desto bättre", inte minst i denna branch. Mycken teknik kan och ska nyttjas, men lämna material som tjära, sniglar och annat hemma. Jodå, jag paddlar med linoljade paddlar som jag hyvlat själv. Greppsektionerna har jag dessutom gnidit med Vaselin och därmed fått fina greppytor där slätt trä möter händerna.)

Hälsn Jim

En gång i tiden var jag i Norge och besökte ett fiskerimuseum på Hjärtöya utanför Molde om jag inte minns fel. Där fanns det många intressanta saker att titta på. Bl.a en tändkulemotor tillverkad av pansarplåt från nån tyskbåt som gått i sönder och en laxskinnväst som var väldigt snygg.

De hade även en press för torskleverolja och tran. Guiden där påstod att torsklever inte bara var nyttigt utan även användbart som smörjmedel just för propelleraxlar eller årtullar.

Museet var riktigt trevligt och kan rekommenderas.

En kommentar till mitt, gårdagens förslag om fett. Troligen blir rodret för trögt att vrida med fett i spalten mellan trumma och cylinder. Jag skulle börja utan, för att sedan ev pröva något glatt glidmedel som silikonspray om så behövs.

- Det ska bli spännande att se hur du gör.

Jim

Björn,

jag håller fullständigt med dig när det gäller nyttjandet av teknik och att så mycket som möjligt nyttja århundraden av erfarenhet. Jag är noga med att skilja på tekniska lösningar och materialnyttjandet. Precis som du skriver, med moderna material når vi konstruktionslösningar som inte gick att nå tidigare. Jag tycker paddling som teknik, sport och sätt att tänka och förhålla sig till i sig är ett väldigt bra exempel på just detta där det sker ett möte mellan mankraft, naturlagar och teknik.

Likafullt måste man acceptera att i moderna tekniklösningar kommer just en rad material till korta, där egenskaper som smörjning, impregnering, bärande förmåga, elasticitet, böjhållfasthet, mm inte platsar i konkurrens med nyare material - i moderna tekniklösningar. Det är den gamla material-romantiken som jag lite suckar över.

(Samtidigt är jag mycket imponerad av människor förmåga att med mycket begränsade resurser åstadkomma underverk, som tenkulemotorn Rickard skriver om, samtidigt är det en annan historia.)

Det är så roligt att se hur en enkel lite fundering om smörjning av ett glidlager kan locka fram så mycket kreativt tänkade och så mycket historia om hur och varför man gör (eller gjorde, för den delen) si eller så.

Visst är det en kul mix av idéer och tankar som beskivs... Mycket givande!

Ja, jag röstar för Sikorskis tankar - gummiband och gem. Från slyngelårens byggande av propellerflyg flyger (!) tankarna om gummibandet som motor. Jag skulle vilja se en ny bilmotor driven av gummiband - neopren är ju inte helt fel därvidlag. Men besöket i Bjäresjö och mötet av två personer som tagit hälsosamma steg tillbaka visade på bortglömda tankar som faktiskt är brukbara än i dag. Måste det vara high-tec i någonting så ursprungligt som en kajak? Ingen ska väl ut på jakt. Jag har inga roder eller skäddor på mina kajaker. De går rakt fram ändå i sjöarna. V-et i botten ni vet. Apropå Schumacher länkar jag in Jesper Hoffmeyer här: på stenåldern krävde en vuxen individ 2 000 kcal per dag för sin existens. 1970 (medelamerikan) 200 000...

Som alla förstår rör det sig om totala behov, inte bara mat.

På stenåldern behövde en vuxen invid denna ringa mängd energi betydligt färre dagar. De dog ju dessutom tidigt och miljövänligt? ;-)

-p-

Patric, inte så helt säkert det där! Jag förespråkar givetvis inte en återgång till stenåldern (om inte en atombomb pulvriserar oss) och pratet om den korta livslängden är faktiskt ifrågasatt av senare tiders forskning. Epidemierna då? Förmodligen finns orsaken i de tätare människohoparna. Och enligt en demograf, Chaunu, flyttade människor i första hand ihop och byggde städer helt enkelt för den sociala samvarons skull. Och ju mer social samvaro, desto mer utvecklande av tankar och idéer. Och sjukdomar, som sagt.