Faluröd Njord i Paulownia på 15.5 kg – Niklas Gunnarsson

den 16 december 2020 (Njord, Sjösättning), 11 kommentarer

"Hej Björn,

Äntligen är min Njord klar. Detta är mitt tredje bygge efter två Frej (Frej och Freja) som är tänkta till mina döttrar.

Njord är byggd i Paulownia och jag har försökt att hålla vikten så låg som möjligt. Längden är förlängd till 585cm och jag har höjt däcket med 18mm och även lagt en extra relingsribba på skrovet för att få plats för mina stora torrdräktstövlar. Detta har gjort att jag fått upp packvolymen från normal-Njords 298 liter till ca 354 liter, vilket även slår Frejs packutrymme med ett par extra packsäckar med mat, rödvin och kläder. Trots både förlängning och förhöjning så landade jag på 15,5kg, vilket jag är mer än nöjd med! Ett tag var jag och nosade på sub 15, men en hel del krångel med lackningen gjorde att det drog iväg över 15-strecket.

Packluckorna är av trä, förstärkta och med gummilinor som håller fast inifrån - de går att spänna så hårt att man kan lyfta kajaken i luckans kopparhandtag, och därför håller de också helt tätt (vad jag kunnat testa hittills). Jag har byggt ett ganska stort handskfack precis framför 60cm-sittbrunnen, och även monterat en självlysande kompass.

Förutom Paulownia så har jag använt distansmaterial Lantor Soric LRC 3mm för sitsen och handskfacket, vilket sannolikt bidragit till den låga vikten. Skäddan är Kajaksports vanliga skädda. Jag har också använt peelply för alla detaljlamineringar för att spara vikt och slipning. Sittbrunnen har invändiga höft-/lårstöd som är byggda i foam med yogamatta som beklädnad. Allt sitter med kardborre för att kunna justeras för olika paddlare.

Färgen kommer från Falu Rödfärg, dvs direkt ur Falu Gruva, och eftersom jag bor i Falun har detta varit ett kul inslag. Därför är handtagen på luckorna också av koppar, och Njord har vita knutar för att sätta Dalarna ordentligt i kajaken. Den vita färgen är från De Ijssels och däcket är lackat med International Perfection Plus.

Nästa del i bygget är att komplettera med en Faluröd grönlandspaddel med vita detaljer, men det kommer nog senare i vår, nu har jag lagt bygget på hyllan för att uppgradera min kajakbyggarverkstad till 2.0, vilket också kommer att gå att följa på min byggblogg under vintern.

Njord känns rankare än Frej men helt inom det hanterbara spannet. Det känns att Njord är snabb och man sitter också, trots det förhöjda däcket, lite bättre och i mer närkontakt med kajaken än Frej. Jag ser fram emot att testa Njord i lite mer sjö, och även rolla och testa gränserna lite mer än vad man har lust med i torrdräkt och 0-gradigt vatten, då jag sjösatte härom veckan.

Allt finns dokumenterat på min byggblogg:

https://niglaskajak.wordpress.com/category/njord-2020/?order=desc

eller för de som föredrar att läsa i kronologisk ordning:

https://niglaskajak.wordpress.com/category/njord-2020/?order=asc

Nu får vi se vad nästa bygge blir! Kanske blir det en nybörjarkajak med stort packutrymme för långturer i varma sommarvatten. Eller så blir det en BP. Eller nåt däremellan :)

/Niklas"

Kommentarer

1 Per Carlin
2020-12-19 09:30

Kul att du äntligen blev klar, originaltidsplanan sprack rejält :)

Gillar den mörka röda färgen i kombination med det vita.

2 Johan Larsson
2020-12-20 11:44

Tack för din blogg och byggdagböckerna! Har varit där tidigare och kommer läsa mer om det här bygget sen. Det där med att limma ribborna bitvis med trälim var ju en liten snilleblixt.

Vad gäller Paulownian antar jag det är hyllplan från Bauhaus? Jag bannar mig själv för att jag inte tog med en våg och sorterade ut de lättaste när jag gjorde ett inköp i somras, men gjorde du något särskilt urval förutom utseende?

3 Niklas
2020-12-22 08:08

Tack ska ni ha!

Den röda färgen blev lite magisk faktiskt, ibland ser den, som på bilderna, väldigt mörk och mustig ut, ibland är den som lysrörsbilderna på bloggen; riktigt signalröd.

Ja, tidplanen sprack ordentligt. När jag insåg att jag inte skulle bli klar till semestern så fick andra projekt ta över, t.ex. målningen av mitt hus... Men ändå ganska intressant hur jag, varje gång jag fick frågan av vänner, alltid trodde att jag hade ungefär 2 veckor kvar innan sjösättning.

Hyllplan från Bauhaus, ja. Jag gjorde bara en snabbsortering utifrån utseende. Kvistar är ju en icke-fråga vad gäller Paulownia, så jag försökte bara hitta så homogent utseende som möjligt. Paulownians densitet var svår att avgöra på utseendet, det var först när man sågade ut ribborna som man märkte att bandsågen fick problem ibland.

Man skulle behöva 24st spantmallar när man bygger i Paulownia. Kanske är en lösning att gå upp i tjocklek till 6-7mm för att få en bra skrov-/däcksform, och sedan när allt är limmat, slipa ner till 4,5mm. Paulownia är som kokt spaghetti när man lägger ribborna på spantmallarna :)

4 Per Carlin
2020-12-22 11:37

Kom aldrig på tanken att väga skivorna när jag valde material. Samtidigt så är det stavlimmat i Bauhaus skivorna, jag misstänker att det skiljer mera (relativt) list-list än plan-plan. Jag sorterade bara på färg och struktur, kanske väger varje list var för sig vid nästa bygge.

Spantavståndet är ett problem, hade 300mm och det var inga problem när jag häftade och limmade men det sviktande när jag slipade. Tjockleken på skrovet vid skarven skrov/däck blev vågformat, att bygga med tjockare lister skulle bara förvärra detta. Blir det ett till bygge så kommer jag beställa ritningar med 200mm i spantavstånd.

5 Björn Thomasson
2020-12-22 14:54

Spantavståndet kan bli ett problem när man byter material. Det är definierat så att det med rekommenderade 5 mm granribb ska bli en precis lagom balansgång mellan styvhet för att ge en korrekt skrovform men inte så styva att det blir svårt att böja upp dem i ändskeppen.

Men med Panthera blir det för- och nackdelar – den komplicerade däcksform fungerar bra med Paulownia, medan skrovet hade varit enklare att ribba med lite styvare material.

6 Jörgen Larsson
2020-12-25 12:27

Funderar kring byte från gran till paulownia i stripbyggen. Det sistnämnda är extremt snabbväxande och med lägre densitet. Vikten är lägre men epoxin kommer antagligen att väta mer i porerna. Fiberstyvheten, e-modul osv borde tala mer för gran. Så finns det vikt att spara? Hur blir styvheten i förhållande gran vs paulownia? Sist men inte minst LCA och miljöaspekter?

7 Assar
2020-12-25 13:33

Snyggt Niklas!

Gillar verkligen färgsättningen och kul att det till slut blev så bra (lackering är för mig otroligt frustrerande).

8 Björn Thomasson
2020-12-25 16:39

Jörgen, Paulownia är mycket riktigt mer poröst än gran, vilket ställer stora krav på att vara extremt snål med epoxy vid appliceringen av barriärskiktet (att snabbt få ut små mängder epoxy över ytan). Detta barriärskikt hindrar att epoxy vid lamineringen sugs in i träet och därmed ökar mängden epoxy som behövs för att mätta glasfibern.

Ett Paulownialaminats hållfasthet/styrka är sämre än för gran, men eftersom huvuddelen av styrkan kommer från avståndet mellan de båda styva ytterkikten, och Paulownian har tillräcklig fläkhållfasthet för att inte delaminering skall vara en risk är det ett relativt litet problem (till skillnad från t ex balsa).

E-modulen har främst den betydelse som Niklas nämner, d v s att styvheten är lite låg för att automatiskt ge en snygg kurva på ribborna mellan spanten, och kräver därför större noggrannhet vid ribbningen än gran. När skrovet är limmat och laminerat har e-modulen mycket liten betydelse – då är skalverkan i skrovet en viktigare faktor.

LCA/miljö har jag ingen koll på. Eftersom främsta leverantören är Bauhaus med sina limträmoduler är det inte helt lätt att få fram sådana uppgifter (men jag har inte heller lagt mycket tid på att leta).

9 Per Carlin
2020-12-26 18:35

På färdig kajak så ser jag inga större problem med hållfasthet för paulownia så när som på en liten detalj som tyvärr kan bli ett stort problem.

Slagtåligheten är mycket mindre än för gran. Jag har fått intryckningar i mitt skrov som tyvärr inte går att åtgärda utan större operationer. De kommer främst ifrån två olika scenarion.

- Grus fastnar på fuktigt skrov och när jag lagt upp kajaken på takräckeshållarna så tycks stenarna in i laminatet och lämnar små groppar efter sig.

- Metallbeslag på bryggor har gjort intryckningar stora som en-kronor, visserligen bara någon 10-dels mm djupa men de finns där och syns när man letar. De påverkar inte konstruktionen utan det är enbart kosmetiska.

Tyvärr så tog det mig ett tag innan jag förstod var skadorna kom ifrån, med lite försiktighet så hoppas jag kunna undvika att fler uppstår framöver.

En stor smäll skulle kunna generera en delaminering, kanske lättare än med gran? Den skulle avslöjas genom att det blir vitt i glasfibern. Skulle det delaminera så måste det åtgärdas eftersom det är en tydlig försvagning i konstruktionen och vatten kan leta sig in i värsta fall. Jag har tappat, bonkat och bankat med kajaken och inte fått någon delaminering, så det är kanske ett hypotetisk problem?

Angående att paulownia är porösare och suger mera epoxi så är det en enkel kompromiss. Jag kan offra 100g per sida (=200g) i extra epoxivikt när jag samtidigt sparar 2000g i trävikt.

Jag hoppas flera byggare provar paulownia, det är ett fantastiskt roligt och lättarbetat material. Min personliga åsikt är att resultatet blir snyggare än med gran eftersom man slipper kvistarna.

10 Björn Thomasson
2020-12-27 08:51

En kraftig stöt eller ett tryck mot ett trästripskrov resulterar i antingen en lokal skada i laminatet – där de tunna glasfilamenten (någon hundradels millimeter tjocka) släpper från epoxyn inne i laminatet och därför reflekterar ljus (blir vita) – eller en delaminering (när träet "fjädrar" inåt mer än laminatets flex kan ta upp). Som Per nämner bör delamineringsskador åtgärdas, dels för att styrkan är sämre när laminatet släppt från träet och dels för att det finns risk för fukt orsakar röta i träet under laminatet på lite sikt.

Däremot är lokala skador inne i laminatet ganska harmlösa och i första hand ett estetiskt problem – men svåra att fixa. Det går inte att i efterhand få in epoxy så att glasfibern blir transparent igen. Enda lösningen är att slipa bort och ersätta väven – men det ger å andra sidan en ljusare fläck i träet som inte "hinner ifatt" det övriga träets färgton på flera år.

Gran tycks ha en elasticitet som ligger mycket nära epoxy/glas och kombinationen blir därför tämligen tålig mot slag och stötar. Paulownia är mjukare och kan därför tänkas att lättare exponeras för skador. Det är fullt naturligt – det går inte att minska vikten utan nackdelar i någon form.

Jämfört med ett skrov i polyester-glasfiber kommer ändå en paulowniakajak att vara mer förlåtande mot förargliga småskador. Polyestern blir till skillnad från epoxyn glashård, vilket medför krackeleringssprickor efter även tämligen lätta stötar. I dessa sugs vatten in och kan skapa problem med frostsprängning och kemiska processer med salter i havsvattnet (sådana som orsakade plastpest i båtlaminat för ett par decennier sedan).

11 Niklas
2021-01-07 08:10

Tack @Assar för fin kommentar, och vad kul att min sjösättning genererade lite diskussion kring Paulownia.

Jag lade dubbla lager glasfiber där skrovet kan ha kontakt med klippa/grus för att motverka intryckningseffekten som @Per skriver om. Och - det gäller att vara snabb med epoxyn så inte Paulownian sörplar i sig för mycket epoxy och man förlorar en del av den stora viktfördelen.

@Jörgen - det finns helt klart vikt att spara, även om man slarvar med epoxy och lägger dubbla lager glasfiber här och där så är det som @Per skriver; det handlar om att man sparar kilon, och det överväger helt klart nackdelarna med Paulownia.

Kanoter & Paddling

Nyheter & sjösättningar

Katalog

Övrigt