Visa varukorgen
Design & Illustration

Immeln och Raslången

MKK i Immeln

En sedan länge planerad sensommartur i Malmö Kanotklubbs regi blev ett precis så trevligt socialt evenemang som avsett och väntat. 25 personer, gamla erfarna medlemmar blandade med nya och mindre vana, i olika sorters kajaker från stora expeditionskajaker till lätta motionskajaker - och en Black Pearl.

Vädret var kanske inte det bästa vi haft, lite blåsigt och inte så varmt, men solen tittade fram under söndagen och enda regnet var några droppar på lördagskvällen – inte tillräckligt för att skrämma bort någon från grillen.

Annars var det som vanligt. Immeln på lördagen, sjösättning vid Mjönäs, medvind upp till Högön för lunch och en promenad upp till utsiktsklippan. Därefter längs västsidan i den västliga vinden ner till Kvinnoöarna och tillbaka till Mjönäs.

Övernattning sker numera i och runt en scoutanläggning mitt ute i skogen - några i vindskydd, några i tält och några i föga fältmässig bekvämlighet inne i de båda stugorna. På kvällen eldades friskt vid uteplatsen och efterhand lades stora grillgallret på plats och allehanda läckerheter trollades fram ur förråden och gav associationer till matreportage i något gourmetmagasin. Till kaffe och mörk choklad tog ljugandet ny fart och natten hade varit stjärnklar i många timmar innan de sista lämnade den falnade brasan för att leta upp sitt nattlogi. Av någon outgrundlig logik slumpade det sig så att klubben tre notoriska snarkare hade valt varsin stuga och vindskyddet – följaktligen var det bara tältarna som kom under med skönhetssömnen någorlunda intakt. Jag anar ett välbehövligt tillägg i turledarens arbetsbeskrivning: utöver att se till att det finns bilar så att det räcker, grovplanera rutt och rastplatser med mera, även tillse att kända snarkare förläggs så att rimligt säkerhetsavstånd kan iakttagas.

Söndagen ägnades åt Raslången med sjösättning vid Bökestad vid sydkanten och paddling upp i Blankaviken och tillbaka med ett par pauser för lunch och fika.

Runt stränderna började hösten anas. Bokarna skiftade i orange och enstaka björkar lät ana lite gula blad här och var. Tyskarna hade åkt hem och det pratades danska bland kanadensare och tält på lägerplatserna.

Vi er røde, vi er hvide
Vi er røde, vi er hvide...

Lunchrast på Högön
Lunchrast på Högön

Början på grillkvällen
Början på grillkvällen

Bonzai i storformat...
Bonzai i storformat...

Armadan vid sjösättning
Armadan vid sjösättning

Start vid Bökestad
Start vid Bökestad

Kommentarer

"enda regnet var några droppar på lördagskvällen – inte tillräckligt för att skrämma bort någon från grillen"

Ovanstående är inte helt sant. En viss person, som börjar på B, kröp in bland vedträna, som låg under tak några meter från grillen.

/Göran

Ja, en del av matlagningen utfördes i Trangiaköket under det skärmtak som skymtar bakom grillplatsen. Men skrämdes bort?

Det där såg trevligt ut. Helgen som gick, lör-sön, for jag ut med vännerna Lars och Annika (Gradin). Vi la i kajakerna (alla baidarkor) vid kanotklubbens bryggor i Kristianstad. Paddlade mot en mycket stark ström upp mot Araslövsjön, trasslade in oss i foliaget av växtlighet, vände och mycket fortare än tänkt ut mot Hammarsjön. Jefwulska vågor och runt ön i mitten, läsidan hade lika mycket vass som säv och bara tanken att ta sig ur baidarkan och klafsa i bottenlöst slam fick oss att fortsätta.

Så småningom kom vi efter diverse trassel till angöringspunkten. slog upp våra tält, åt och pratade. Märkligt nog låg ett annat tält i närheten och ett annat hoprullat - kanske en besökare med motorbåt...

Nåja, natten var skön och värmande, en ihärdig vind hördes över vattnet. Plus kacklande vildgäss. Tidigt uppe alla nästa dag, mindre sjö och snart var vi tillbaka till utgångspunkten.

Jag var glad att jag tog med mig den tyngre paddeln med sina breda blad. Den behövdes verkligen i de starka strömmarna och de rejäla vågorna. Ganska så mörbultade åkte vill Åhus för en kopp kaffe och småprat och sen styrde jag kosan mot egna nejder.

Egentligen vet jag inte vad som förmår mig att lämna det här stället. Möjligen vänners förföriska färdprat per kajak... Men skönt var det och så fint min baidarka gick, tungt lastad som den var. Ändå, så fin den här landsändan är med sina mjuka konturer och långa höst - sensommar kanske jag skulle säga, jag som kommer så långt norrifrån.

Skriv en kommentar