Kajakers storlek?

den 13 september 2020, 1 kommentarer

När jag i olika sammanhang pratar med paddlare får jag ibland intrycket att det finns en övertro på storlek och stabilitet – ju mer desto bättre.

Men en ofta citerad åsikt är att man sitter i en båt men en kajak tar man på sig. Det finns en fundamental skillnad: en båt väger ofta betydligt mer än besättningen, och därför har båtskrovet en aktiv roll för säkerheten. En kajak väger oftast bara en bråkdel av paddlaren – och säkerheten beror därför på att paddlaren kan kontrollera sin farkost och att skrovet enbart lyder order utan att blanda sig i.

Kajaken blir som bäst en förlängning av kroppen – samarbetsvillig och aldrig i vägen. 

Volym och lastkapacitet
En kajak med större lastkapacitet än man kommer att utnyttja, flyter för högt och blir ett svårhanterligt vindfång. Den kan paradoxalt nog också bli rank, trots större bredd, dels eftersom vattenlinjebredden blir mindre ju högre den flyter, och dels genom att tyngdpunkten hamnar högre.

En för liten kajak är naturligtvis inte heller bra, men det är ofta ett mindre problem. Den flyter lite djupare i vattnet, vilket innebär lite blötare paddling i dåligt väder, men för övrigt inga större nackdelar (förutsatt att den inte är så liten att man inte får plats). Kajaker har mycket stora marginaler för last: det krävs 15–20 kg för att sänka skrovet 1 cm på vattenlinjen. 

Komfort
En onödigt stor sittbrunn kommer att vara obekväm genom att paddlaren får dålig kontakt med skrovet och därför måste klämma fast sig mellan svankstöd, lårstöd och fotstöd för att kunna hantera kajaken i vind och vågor.

I en mindre sittbrunn, där man inte behöver klämma fast sig på samma sätt, kan man lättare ändra ställning under långa paddelturer. Är däcket också lite lägre behöver man inte lyfta knäna så mycket för att ta spjärn mot däcket eller knästöden och kan sitta mer avslappnat.

En enkel grundregel är att om toppen på höftbenet inte når upp till sargkanten sitter du i en för stor kajak.

Stabilitet
Lite förenklat beror stabilitet främst på två saker: skrovets vattenlinjebredd och tyngdpunktens läge.

Stor bredd ger bättre initialstabilitet men sämre slutstyvhet (beroende på relingen tidigare hamnar under vatten vid ökande lutning). Hög tyngdpunkt ger sämre initialstabilitet genom att den hamnar längre ut åt sidan när kajaken lutar.

Utöver paddlarens längd och vikt orsakas hög tyngdpunkt främst av två saker – för rak köllinje (ju mer språng desto djupare i vattnet sitter paddlaren) och en onödigt hög sits. Till råga på eländet flyter en för stor kajak högre i vattent, vilket ytterligare höjer tyngdpunkten.

Säkerhet
Det är en myt att man är säkrare i en stor rymlig kajak. Tvärtom är en onödigt stor kajak svårare att hantera i besvärliga förhållanden genom att paddlaren inte bara måste hantera väder och vind utan också måste kämpa med en klumpigt bångstyrig kajak med för mycket vikt och volym. I en mindre kajak blir det lättare att behålla kontrollen i kniviga situationer. 

Lagom är bäst
En lagom stor kajak är en som passar paddlarens mått och vikt och den tänkta användningen – den kan inte vara mindre och bör inte vara större. Välj med omtanke. En kajak klarar sig bäst utan extra bra-att-ha-utrymme. Lagom är bäst, även när det gäller kajaker.