Nostalgitripp
den 8 december 2006, 9 kommentarer
Vi som har åldern inne minns säkert alla dessa från tvivel och självkritik totalt befriade byggbeskrivningar på allt från cykelbilar till radiotelefoner som för några decennier sedan publicerades i framtidsoptimistiska tidkrifter med namn som Populär någonting (kunde vara teknik, mekanik, vetenskap, hobby...) och i kataloger från Clas Olsson, Hobbyförlaget, Hobbex m fl.
Över dessa satt jag och många av mina generationskamrater och dreglade. Vad blir nästa projekt? En ångmaskin? Eller en motorbåt. Eller varför inte ett par walkie-talkies, små som skokartonger, med ett par kilo batterier (6 volt för glödströmmen och 67,5 volt för anodspänningen – minns att transistorer inte var riktigt tillgängliga för alla än) och bakelitlur hängade i en klyka på sidan? Mina radiotelefoner blev aldrig färdiga (jodå jag började på sådana också). Varför de inte blev färdiga minns jag inte – men de båda apparatlådorna i trä kom till nytta. Den ena blev ett utomordentligt akvarellschatull med plats för färger, vattenflaska, penslar och några små akvarellblock. Den andra finns i snickarboden och innehåller borr och navare.
Nu i kväll råkade jag snubbla över en amerikansk sajt som väckte återseendets glädje: Vintage Projects. Samma fullständigt gränslösa tro på den skapande människan, som med energi, påhittighet, entusiasm och lite verktyg bygger sin tillvaro – husvagn, traktor, segelbåt, hus, klockor, pilbågar, motorcykel, svävare, hydrokopter, gitarr, fiol, teleskop. Och samma gränslösa självförtroende. Har du ingen bandsåg? Ja men några rörkrökar från VVS-affären, ett par delar från an skrotad bil och ett par timmars jobb, och voilà! En metallsvarv? Visst, några bitar järnprofil från smidesverkstadens skräptunna och lite remskivor från Clas Ohlsson. Svårigheter finns inte, bara möjligheter.
Suck! Jaja, jag bygger i alla fall en och annan kajak...
