Krognosudde vid Bua och Båtfjorden i norra Halland. Landningsplats efter veckoturen 2007, varav de sista två dagarna ensam och delvis i dåligt väder. Fler bilder på Veckotur 2007. Foto: Björn Thomasson
den 28 december 2005, 4 kommentarer
Tony Olsen, Galveston, Texas, har lagt ut en ny kajakbygglogg (Kayak Bytes) med RSS-feed. Ännu så länge bara två notiser men med tusentals bilder - bilder som visar stripbyggen i detalj, tydligt och informativt, och som säkert kan vara till glädje för både nya och gamla byggare.
Är det bra att gå på så hårt på väven som man kan se på vissa av bildena? Tar man inte bort en hel del styrka i väven?
Jag var väldigt försiktig med den vätade väven, för att inte göra skador i den och få försvagningar... Kanske man kan vara "tuffare" mot nästa varv?
http://www.flickr.com/images/spaceball.gif
/Rob
Jag tyckte nog också att han är lite väl hårdhänt här och var - men man brukar höra rätt väl när det inte längre är bara epoxi som går åt. Generellt tar jag nog en aning av väven också när jag arbetar fram ytan. Framför allt tror jag att en vanlig anledning till för hög vikt är att många inte vågar slipa/sickla ner till väven utan hellre okritiskt bygger upp epoxi.
Hmmm. tål att tänkas på, som nybörjare är jag nog en av dom...
Menar du att det inte är någon större fara att skava lite på väven? OK, vad skulle det vara för fara i sig, det är ganska många trådar som håller ihop det hela och några som sicklas av borde inte innebära någon större styrkeskillnad, men vad vet jag...
Jag tror det finns lite overkill i det rekommenderade upplägget, men jag har aldrig sett någon relevant vetenskaplig hållfasthetsanalys för detta (en del info finns i den avhandling jag länkar från "downloadsidan" och en liknande i Gougeon Brothers epoxibok). De flesta kajakkonstruktörer dimensionerar efter beprövad erfarenhet och mer eller mindre sunt förnuft. Då och då bryts någon kajak sönder (tappas från en bil i hög fart, brakar in i stenar i grovbränning eller tappar aktern efter en saltomortal på grunt vatten!) och ger en fingervisning om att hållfasthetsgränsen är betryggande långt borta.
