Nya paddlar?

Kul med alaskapaddlar också, nu när det börjat bli vanligt med kommersiella "vanliga" grönlandspinnar. Skillnaden i form är ju uppenbar, men vad skulle du säga är de största skillnaderna vid praktisk användning? Vilka fördelar kan finnas med en alaskapaddel jämfört med en vanlig GP?

Ja, vinkeln (eller rättare sagt, avsaknaden av vinkel) på bladens drivsida i förhållande till skaftet borde väl göra framåtpaddling lite mer effektiv, liksom drivsidans plattare profil.

Den lilla "åsen" på paddelbladens framsida är intressant. Har den månne någon funktion (hydrodynamiskt) utöver att förstärka paddeln? Minskar den turbulensen (eller ökar)?

Det får bli till att pröva :-)

Jag gjorde en Alaskapaddel för en massa år sen med en genomgående kärna av ask och pålimmade bitar av gran vid bladen. Spänningar i askbiten gjorde att den böjde sig när jag sågade ute den. Paddeln blev som en banan fast utan någon vridning. Den fungerar riktigt bra och på grund av böjen får jag en väldigt låg paddelföring.

Nu var det ju inte direkt meningen att paddeln skulle ha den formen, men känner man till paddlar som faktiskt är böjda för att det fanns någon tanke med det?

Det är också en sak som det spekulerats kring. Det finns ett par böjda grönlandspaddlar i museiförvar, men det är svårt att veta om de är resultatet av ett experiment av någon uppfinningsrik jägare eller om de slagit sig på grund av olämpligt materialval och/eller olämplig förvaring. Oavsett vilket görs det inga böjda paddlar numera, varken på Grönland eller på andra ställen (bortsett från ett och annat experimentbygge som man kan läsa om på internet då och då).

Vidare finns en hel del att fundera kring när det gäller museiexemplar. Man kan ju till exempel tänka sig att de riktigt lyckade paddlarna och kajakerna slets ut innan man övergav dem, och att de exemplar som finns på museer världen runt var de misslyckade som man kunde låta forskare samla in och ta med sig.

När det gäller Aleuterna och baidarkorna, liksom den sibiriska kulturen på andra sidan Berings Sund är det mycket gissningar och spekulationer, eftersom den traditionella kajakkulturen i stort sett var utdöd när modern forskning började intressera sig för området (den hade ersatts av närmast industriell jakt på havsutter i rysk regi med modifierade baidarkor och "moderna" vapen). Det vi tror oss veta bygger till stor del på moderna försök att prova sig fram med hjälp av repliker av museiartefakter och från de beskrivningar som tidiga upptäcksresande i slutet av 1700- och 1800-talen lämnat efter sig.

Jag har testat paddeln nu, både som långfärds- och som rollpaddel och skickat mina synpunkter till konstruktören. Som jag skrev ovan är den mycket snyggt gjord med härlig finish och går bra i vattnet. Men skaftet var aningen tunt och med lite för vassa kanter, och jag tror att bladytan med fördel kan vara lite större om den skall kunna säljas kommersiellt. Den räcker visserligen bra för en duktig paddlare och en tungt lastad kajak (precis rätt utväxling för en effektiv marschfart utan större ansträngning) – men dels kommer en kund som för första gången provar en alaskapaddel tycka att den känns rätt ineffektiv, och dels går de flesta kajaker oftare tomma än fullastade.

Så nu får vi se vad som blir nästa steg för det polska snickeriet.

Björn,

Kul att se att det rör på sig bland paddlarna.

Vet du vad som hände med erbjudandet om paddelämnen att själv slöjda med, vilket du förmedlade i slutet av sommaren?

Jag beställde några ämnen men har inte sett något av dem?

Har du koll?

Jim

Björn, tack för info. Jag undrade lite då hans mailadress o hemsida inte funkar längre.

Vi får avvakta kraftfullt och läsa nyutgåvan av boken om Lunkentuss världsomsegling i början av 60talet. Nyutgåvan är uppdaterad och förtjänstfullt kompletterad av Bengt Jörnstedt. - En perfekt julklapp till dem som seglar, letar äventyret och vill ha bekräftat att man kommer långt med enkla, fungerande grejer och där man får lita på sin kunskap!

Jim