Paddeltest utanför Vikhög

den 25 mars 2014 (paddel), 4 kommentarer

Dags för ett paddeltest idag, innan storm och regn drar in under eftermiddagen. Som vanligt med sjösättning i Vikhög, som numera ser lite annorlunda ut än vanligt. Vinterns återkommande stormar har drivit upp enorma mängder tång, som nu ligger i torra vallar över både stranden och strandplanen. Ovanför tångtäcket hukar sig årets första violer i strandgräset.

Paddeln jag testar är det första produktionsexemplaret av GP1 – den grönlandspaddel i kolfiber jag ritat för Axis Kayaks. Jag fick en kort testrunda vid kajaktillverkarens brygga dagarna innan jul, men det gav inte så mycket; inget passande kapell, ingen annan kajak att jämföra fart med och ett otåligt huttrande följe på bryggan (nollgradigt och ett snöoväder på gång!).

Idag blev det ett par timmar i vattnen utanför Vikhög och Löddenäs och noggranna jämförelser med min gamla favoritpaddel i trä, och jag kan konstatera att den bär sig åt precis som jag hoppats.

GP1 är mycket lätt (683 gram visade brevvågen när jag vägde den efter hemkomst – 682 sedan jag torkat bort ett par vattendroppar på skaftet ;-). Som väntat är kolfiberytan lite halare än trä, vilket känns mest med paddelhandskar (kan också bero på att mina gamla Hiko-handskar är rätt slitna i handgreppet). Utan handskar är skillnaden försumbar – paddeln är inte klarlackad utan har en sidenmatt finish.

Skuldran (övergången mellan skaft och blad) är bättre än på den paddel jag använt som modell, och bättre än på någon annan paddel jag testat – man ska ha lite tur ibland! Jag brukar berätta för kursdeltagare att lillfingret på bladkanten ger en förträfflig kontroll över bladvinkeln, men får erkänna att jag aldrig upplevt det så tydligt som med GP1.

Bladen är tunna och går mycket mjukt upp och ner i vattnet, och eftersom de är luftfyllda har de mer flytkraft än de tjockare träbladen – mycket lätt att ta stödtag med eller att rolla med alltså.

Däremot är det inte en racingpaddel. Jag håller visserligen samma fart med den som jag gör med Seabirds träpaddel med större bladytan (jag klockade mig mellan ett par sjömärken flera gånger med båda), men jag kan tänka mig att den som för första gången paddlar med GP1 skulle önska sig lite större blad. Det är ett mycket medvetet val: jag föredrar att en nybörjare saknar lite bladyta under de första veckorna, för att sedan ha en perfekt avstämd paddel för långtur, lek och roll, än att han/hon är nöjd i början och efterhand som tekniken faller på plats får en paddel som blir tung att dra i vattnet och som vinden får tag i.

Bladstorlek och utformning är gjord för långtur, lek och roll i kajaker med "normal" vikt: 15-20 kg, med eller utan långfärdspackning. I en 9 kg maratonkajak blir frekvensen lite väl hög.

Rollar och stödtag fungerade utmärkt. Flytkraften var påtagligt bättre än träpaddeln och i många fall räcker det att hålla paddeln stilla i vattnet för att få stöd. De rollar jag normalt klara satt som gjutna, och de rollar jag inte klarar väntar jag med att testa. Flytkraften i bladen underlättade sista momentet när kroppen skall upp ur vattnet.

Tillverkaren har gjort ett utmärkt jobb med finish och precision. Mina enda invändningar är att kolfiber är lite halare i ytan och att en ihålig kolfiberpaddel låter lite mer än en träpaddel (på samma sätt som en laminerad kajak väsnas lite mer i vattnet än en träkajak). Finner någon detta vara en oacceptabel kompromiss, så finns en träversion av paddeln tillgänglig från Axis kayaks.