Provtur till havs / Sea trials

den 20 januari 2004 (Black Pearl), 0 kommentarer

Den lilla svarta grönlandskajaken (ännu utan namn) har varit till havs ett par gånger nu - trevliga provturer på ca 15 km i vattnen utanför Lomma-Bjärred-Vikhög-Barsebäck.Den lilla svarta grönlandskajaken (ännu utan namn) har varit till havs ett par gånger nu - trevliga provturer på ca 15 km utanför Lomma-Bjärred-Vikhög-Barsebäck.

Kajaken är mycket rolig att paddla. Den reagerar direkt, accelererar till toppfart på ett par tag, svänger bara man tänker tanken men har ändå mycket bra kursstabilitet. Det finns tydligen ingen konflikt mellan kursstabilitet och manöverbarhet i tajta lågvolymkajaker. Inte heller sidvinden (som i och för sig inte var speciellt kraftig vid något av tillfällena) åstadkommer någon märkbar upplovning.

Stabiliteten känns överraskande bra (lika bra som i Hunter - eller dålig för den som är mindre tolerant) och det fanns inte vid något tillfälle någon tendens till vickning i sidled. Även slutstyvheten verkar finnas där, men eftersom jag varken hade våt- eller torrdräkt på testade jag inte speciellt stora lutningar. Men från bassängövningen vet jag att det finns gott om slutstyvhet.

Kajaken rör sig lätt och följsamt i vågor och går helt torrt trots att fribordet midskepps är knappt 2 cm. Hur det blir i grövre sjö får jag säkert anledning att återkomma till.

Den låga vikten och minimala volymen ger upphov till andra positiva egenheter. Lutar jag mig bakåt sjunker aktern flera cm och förskeppet hamnar i luften. Detta gjorde det mycket enkelt att landa vid en långgrund strand vid Löddenäs - jag fick en tredjedel av kajaken iland innan jag tog botten. Det var dessutom lätt att sittande i kajaken, "lyfta" den en bit upp på stranden för att kliva ur helt torrskodd.

The first trials with the little black kayak at sea were exciting - not weatherwise, but to see the kayak fulfill the promises and wishes from the drawing board. It is a fun kayak to use, extremely quick and easily maneuvered, accelerating to top speed with a couple of strokes, turning at just the thought, but still with a healthy tracking. Obviously no conflict between directionality and maneuverability in narrow low volume Greenland epigones. I did not notice any luffing in side-wind, but I have yet to find out how it behaves in a real blow. Stability felt quite OK for an 18,5" beam and in spite of the low freeboard (3/4"), it was surprisingly dry. Landing, I could make good use of the very low volume - leaning back lifted the stem enough to get one-third of the kayak on the beach before stopping.