Stormfällen och upphovsrättsfunderingar...

den 12 juni 2009 (samhälle, väder), 10 kommentarer

Vaknade vid femtiden i morse av ett brak. En stormby hade knäckt en del av vår gamla 20 meter höga ask. En gren som bar ungefär en tredjedel av kronan knäcktes högt upp (vid pilen). Synd att man inte bygger kajaker av ask!

Patent och upphovsrätt...

I en tidigare notis raljerande jag tämligen lättsinnigt över ekonomi som profession och dess position i samhället, och fick naturligtvis lite mothugg i kommentarerna (uppriktigt sagt hade jag väntat mer protester ;-).

Men nu lyfter jag på hatten för Magnus Wiberg (fil dr, gästforskare vid Harvard university), som med en högintressant artikel i DN: "Fildelning kan vara bra för samhällsekonomin", återger mig tron på ekonomi och ekonomer.

I korthet visar Wiberg att varken upphovsrätt eller patent fyller någon oumbärlig samhällsekonomisk funktion. De har istället blivit ett marknadsekonomiskt mantra, en av vårt samhälles heliga kor.

De kan ge upphovsmännen - eller snarare de företag eller organisationer som har den kommersiella nyttjanderätten - ökade inkomster. Men det är inte alls säkert. Däremot är det en dålig affär för samhället och leder till högre priser och bromsad produktutveckling.

Detta leder till vidare funderingar. David Hume, vars tankar allt fler återkommer till, konstaterade att ägarkontroll bara är relevant för varor eller tjänster där tillgången är begränsad - till exempel på grund av privatekonomi eller jordens resurser. De flesta är överens om att det finns enledning att kontrollera en masskonsumption som hotar vår livsmiljö.

Filer på nätet är däremot en obegränsad tillgång och kan spridas i oändlighet utan att ta slut. Därför är fildelning inte en resursfråga utan en ideologisk fråga. Jag har svårt att tänka mig att det skulle vara svårt att konstruera ett system för ersättning till upphovsmän - och sannolikt både enklare och billigare än den gigantiska juridisk-ekonomisk-tekniska maktapparat som byggs upp för att försöka stoppa fildelning.

Konst och kultur bör helt enkelt inte kontrolleras av underhållningsindustrin. Det vinner ingen på (i längden inte ens industrin själv) - inte samhället, inte kunderna och inte artisterna och författarna, varken de som exploateras av industrin eller de som inte släpps in.

När det gäller patent är situationen snarlik. Patent är ett avtal mellan en uppfinnare och staten, där uppfinnaren får ensamrätt att kommersialisera sin uppfinning under en begränsad tid mot att han eller hon publicerar sina rön så utförligt att vem som helst kan återskapa produkten efter skyddstidens utgång. Som alla avtal bör det finnas vinster för båda parter. Det nuvarande systemet ger stora fördelar åt patentinnehavaren utan att ge några fördelar åt samhället.

Var går till exempel gränsen för den medicinska forskningen? Hur många människoliv är det samhällsekonomiskt rimligt att offra därför att licensavgifterna för ett nyutvecklat läkemedel tömmer sjukvårdsbudgeten?

Vad får det för konsekvenser när medicinsk forskningen i stor utsträckning styrs av läkemedelsindustrins vinstförväntningar. Borde inte sådan forskning från ett samhällsekonomiskt perspektiv ligga inom det offentliga: ideella organisationer, universitet och högskolor - och komma allmänheten tillgodo? Varför forskas det mer på västvärldens lyxproblem (Viagra, lyckopiller mm) än på de fattiga länders sjukdomar (malaria mm)? Varför har det inte kommit några botande cancermediciner, trots ett halvt sekel av inpumpade offentliga stödmiljarder? Det enda som kommit är en sorts bromsmedicin, som innebär att medicinering kostar tiotusentals kronor per patient och månad för resten av livet - jag kan höra jublet i styrelserummet. Varför fokuserar företagsforskningen så ensidigt på artificiella patenterbara mediciner och så lite på naturläkemedel och alternativ medicin?

Inom bilindustrin sker forskningen huvudsakligen företagsinternt. Fullt följdriktigt finns samma tendenser där: uppseendeväckande långsam utveckling mot energisnåla och miljövänliga bilar, hundra år av uppköpta och dödade projekt med alternativa drivsystem, och en motvillig anpassning först med tvingande lagar och mot löften om offentlig finansiering. Företagen har blivit bortskämda med att vinsterna privatiseras och förlusterna socialiseras.

Forskning bör inte styras av kortsiktiga vinstintressen och hägrande patent. Det finns en på sikt farlig skillnad mellan Europa och USA i det här avseendet. Amerikanska forskningsinstitutioner är mer benägna att patentera, medan europeiska institutioner, som i högre grad är offentligt finasierade, är mer benägna att publicera och dela med sig. Marknaden drar därför den felaktiga slutsatsen att amerikanska univerisitet är mer kreatvia och framgångsrika, och den uppfattningen spiller över i media (och kanske Nobelstiftelsen?).

Dags att fundera över vad vi skall ha konst, kultur, forskning, utveckling mm till.

Läs hela Magnus Wibergs artikel: "Fildelning kan vara bra för samhällsekonomin".

Annars tycker jag generellt att det nya triumviratet politik-ekonomi-jurudik alltmer har strävat mot att inta den roll som kung-kyrka-militär haft under tidigare sekler. Men nu finns det en del positiva tecken: integritets- och medborgarrättsfrågornas ökade status med Piratpartiets framgångar, franska domstolars sågande av Hadopi-lagen och fastställande av att internettillgång är en rättighet, och nu en ekonom som utifrån ekonomisk analys till vissa delar stöder kritiken av nuvarande upphovs- och patenträtt...

...och en bra analys av Piratframgången i valet, medias och andra partiers förvåning och en spekulation om framtiden för Piraterna (historikern Lars Ilshammar och doktoranden Kajsa Klein: "Underskatta inte piraternas kraft i valet 2010")