Visa varukorgen
Design & Illustration

Test av Tiderace Xcite och Xplore

Tiderace Xcite

Var och tittade lite närmare på Tiderace-kajakerna idag. Leif och Peter på KajakEvent i Malmö premiärvisade Xcite och Xplore (andra tillfället: första gången var den 15 december, men då hade jag annat för mig). Tiderace är de kajaker Aled Williams konstruerat efter uppbrottet från kompanjonskapet med Mike Webb i Rockpool (Mike fortsätter med Rockpools nuvarande kajakprogram – Alaw, Alaw Bach och Menai 18 medan Aled fortsätter jakten på den perfekta kajaken på egen hand).

Eftersom Aled konstruerat även Rockpools kajaker är skillnaden inte så stor till de nya – och utan att kunna prova dem parallellt är intrycken inte helt entydiga. Tiderace-kajakerna är generellt lite smalare och längre än Rockpool, med lite lägre fördäck och en aning rundare slag. Tillsammans ger det en (för mig) mer tilltalande sittställning och lite bättre fartresurser.

Tiderace Xcite

Naturligtvis passade jag på att provpaddla en liten stund i kanalen utanför butiken. Den kortare, Xcite 525x53 cm, är en långfärdskajak med betoning på manöverbarhet. Köllinjen är rejält krökt för att balansera den ganska stora ytan i för och akterstäv. Totalt är manöverbarheten mycket bra och med kraftfull lutning svänger den på en dryg kajaklängd. För min egen del hade jag nog gärna sett lite mindre yta i ändskeppen och ändå bättre manöverbarhet, men jag tror att Xcite representerar en sund kompromiss för att tilltala den tänkta marknaden. Xcite är mycket lättrollad och det var inga problem att sätta bakåt- och framåtlutade rollar liksom handrollar. Ryggbandet och aktersargen är väl utformade och mycket bekväma att luta mot. Toppfarten känns av naturliga skäl begränsad – de tunna stävarna innebär mjuk gång i grov sjö men också att den användbara vattenlinjen blir ganska kort - drar man på för fullt lyfter stäven. Men det är en begränsning som bara fartfokuserade paddlare kommer att märka av. Xcite är smalare än många kajaker i sin klass, har därmed lite mindre våt yta, vilket ger bra marschfart med liten ansträngning.

Xplore är lite längre, 549x53, och som sig bör svarade den bättre på snabbpaddling. Manöverbarheten är lite sämre men fortfarande mycket bra för en tämligen lång kajak. Jämfört med Rockpool Menai har den sluppit de båda obegripliga urfräsningarna under aktra delen av skrovet, vilket torde minska friktionen och turbulensen. Rollbarheten känns nästan lika bra som i Xcite, men jag hade slarvat med injusteringen av fotstödet – det satt för nära – vilket gjorde att jag inte kunde luta bakåt lika bekvämt (missade därför en handroll). Däcket är ett par centimeter högre på Xplore, vilket jag upplever som en nackdel, men som många paddlare kommer att trivas utmärkt med.

Båda kajakerna känns lagom stabila - tillräckligt för att även ovana paddlare skall känna sig trygga, men inte mer än att de lätt kan lutas 25° utan stöd i paddeln.

Under nästa år kommer kajakerna i S-versioner (S för small): smalare, lägre däck och lite kortare. Xplore kommer också i en X-version för riktigt storvuxna paddlare (eller kanske för sådana som har svårt att vara restriktiva med packningen).

En intressant iakttagelse är att nollspantets form på de här nya generationernas havskajaker påminner väldigt mycket om mina första kajaker: Kavat, Smart och Nomad – relativt flatbottnade med flack bottenvinkel, rundade slag och vertikala fribord. Detta fick mycket kritik för femton år sedan under skärgårdskajakens glansdagar då V-botten med utfallande sidor var det enda som "godkändes" för bruk till havs, och flack bottenvinkel och vertikala sidor kallades pråmar för nybörjare nära stranden i stiltje. Skönt att utvecklingen går framåt och att perspektivet vidgas. Fördelen med den relativt flata botten är att kajaken blir lättmanövrerad, och med de vertikala friborden att skillnaden i stabiliteten mellan olastad och lastad kajak blir liten. Därmed kanske vi småningom kan slippa forumdiskussioner om barlast i kajaker som är för ranka olastade för att vara användbara.

Personligen tycker jag det är kul att det som numera kallas "high performance touring kayaks" och liknande är rätt nära mitt gamla designideal – skrovformen är ungefär densamma, bredden har minskat till 50-55 cm från äldre kajakers 60 cm. Jag var lite i otakt med trenderna för 15 år sedan, men ligger ganska rätt nu. Fortfarande ritar jag lite lägre däck och (för egen del i alla fall) och mindre sittbrunnar, men det kanske kommer det också...

Till vänster Tiderace Xplore, i mitten min Nomad och till höger en representant för de svenska skärgårdskajaker av typ Åland, VKV m fl som dominerade den svenska kajakmarknaden under flera decennier (min Alert).
jämförelse spantmallar

Så en kommentar från en yrkesskadad webbdesigner (den som inte tycker webbdesign är spännande hoppar förslagsvis över hela det här stycket): Tiderace har en funktionellt bra sajt med viktig och intressant information lättillgänglig och tydlig. Kul är att det finns bilder från designfasen (spant- och linjeritningar) och från prototypbyggena (träribbor på spant). Det är en öppenhet jag tror benhårt på för framtiden. Kunskap skall vara fri. Alltför många företag ägnar sig åt att med alla medel (juridiska knep) bevaka sina gamla skapelser i stället för att utvecklas med sina kunder och samhället (skiv- och filmbranschen som ett alltmer patetiskt exempel). Under huven på Tideraces sajt råder däremot gammal tabellayout, hårdkodade style-taggar mm (för dig som inte är hemma i webbdesignslang, innebär det att koden har fastnat i 1990-talets kodpraxis: onödigt mycket kod, onödigt långsam, onödigt krånglig att uppdatera, onödigt kräsen med webbläsare – men i praktiken ingenting som behöver besvära de flesta användare, just nu i alla fall). Sämre är det ställt med Rockpools sajt: förutom gammal tabellayout ligger all formattering hårdkodad (har webbmakaren inte hört talas om formatmallar?) och solkas dessutom av Flashanimationer här och var som man (med stigande irritation) får klicka sig förbi eller vänta ut för att komma till informationen. Men även Rockpool visar konstruktionen av träpluggen i sitt fotogalleri. Kul att se.

Bilder från sajten

Men min slutsats: två riktigt trevliga kajaker, välbyggda med genomtänkta konstruktionslösningar och tilltalande egenskaper – bland de allra bästa. Jag hade riktigt roligt idag. Prova dem!

Uppdatering 31 december 2007

Leif stod såklart på bryggan med kameran. Här är några bilder från provturen. Klicka på dem för att förstora.

bilder från provturenHögt stödbilder från provturenbilder från provturen

Kommentarer

Min första reaktion var, den är rätt snygg!

Jag tycker den påminner rätt mycket om Rockpool kajakerna, vad är största skillnaderna skulle du säga som hört återförsäljarna?

/Niklas

Jag vet inte mer om skillnaderna än vad jag har skrivit ovan. Behöver testa längre och i mer utslagsgivande sammanhang för det. Eller prata med Aled själv kanske...

Skärgårdskajakens glansdagar började betydligt tidigare och så hände "ingenting" på konstruktionssidan förutom att plast gjorde sitt intåg. 70-talskajaken Nordkapp hade flat botten och vertikala sidor, inte att förväxla med dagens vidarutveckling. För några år sedan gällde skarpa slag på havspaddlarfronten, men nu har det tystnat och andra former "godkänns".

En flat botten brukar ge mycket flytkraft vilket inte alltid ger de egenskaper man önskar. Det har hänt en del på kajakdesignfronten de senaste 10 åren. En trevlig mångfald, men kanske en djungel för nybörjare att hitta "rätt" i. Dessutom finns många mindre lyckade konstruktioner på marknaden.

Håller med om att en kajak inte skall behöva barlastas. Själva nöjet med att paddla minskar ifall kajaken måste packas bara för en liten tur på ett par tre timmar och accelerationen som behövs vid surf blir mycket sämre med extra last. Har man råd och plats är en långfärdskajak och en turkajak en bättre lösning.

Att söka efter den "perfekta" kajaken är en intressant uppgift

Både "Rockpool" och "Tiderace" kajakerna saknar skädda och roder vilket verkar vara en bra början. Provade Rockpool "Alaw" för några år sedan och blev förvånad över att dess rymliga och uppstående fördäck. Enligt ryckte skulle den därvid också vara väldigt lättrollad (skulle med automatik lägga sig på sidan).

Senare kom Alaw Bach med lägre fördäck. Denna verkar ha stora likheter med Xcite. En för mig karakteristisk egenskap är dess akterlinje med dess smala, tvära och kantiga form. För en lekman verkar funktionen motsvara en variant av fast skädda dvs alltid fungera hyggligt men normalt aldrig lika bra som en rörlig skädda.

Tideracekajakerna har skädda som standard.

Ähum.. Bottenformen på Tideracen är ganska exakt lika dan som NDKs Explorer (och jag har för mig att Rockpool/Tiderace-killarna kommer där ifrån..?).. Samma form som går igen på flera av de brittiska tillverkarna - NDK, North Shore, PHs - båtar. Rockpool har en lite mer extrem akter för att kompensera avsaknad av skädda men annars är det i första hand utformningen av stävar, relingslinje och däck som är "moderniserat".

Dessutom har flera av de amerikanska stripbyggarna liknande nollspantsprofiler - se på Guillemots Night Heron t ex.

Så jag skulle nog vilja säga att det är en bottenform som är väl etablerad - sedan många år..

Och några direkta likheter med Smart/Kavat/Nomad-serien har i varje fall jag lite svårt att se.

På jämförelsebilden ovan har du ritat om Nomaden en aningen - alla jag har sett (och byggt) har varit helt plana i botten - alltså ingen "flack bottenvinkel" som det står ovan (eller är det kanske ändrat i ritningen nuförtiden..)? Tittar man bara på nollspantet kan man i o f s se vissa likheter mellan mellan Tiderace och Nomad (åtminstone i förhållande till Alerten - som är en h e l t annan kajaktyp). Men ser man på hela skrovets utformning så håller jag definitivt inte med.

Och när jag ändå är inne på "klagomode"..

Platt botten har väl inte s å mycket med manöverbarhet att göra (om det inte gäller riktigt korta båtar typ fors, polo mm) utan det är mer den krökta bottenlinjen som gör det. Det är därför det är lättare att svänga en kantad kajak - relingslinjen är alltid mer krökt än köllinjen.

Den våta ytan hänger visserligen ihop med bredden men det är väl tvärt om vad du skriver.. En smal båt har mer våt yta än en bredare - jämför en cylinder med ett klot.

Det som påverkar ytan mest här är deplacementet, och i andra hand ev slag & konkava ytor.

Eller är jag helt ute o seglar..?

/ Ulf

Kanske är ett förtydligande på plats gällande jämförelsen mellan TideRace och Rockpool. Excite och Explore har helt nya skrovformer. Rockpoolskroven designades för 7 år sedan av Aled Williams enligt de idéer han hade då på hur en kajak skall byggas. TideRaceskroven är designade i ett CAD program där Aled har möjlighet att optimera skrovformen på ett sätt som ej tidigare var möjligt. Excite:ns och Explore:ns egenskaper skiljer sig en hel del. Explore:ns slag har betydligt större radie.

Jämförelse TideRace Xcite (L525 B53) och RP Alaw (L 518 B55).

Excite:ns bogvolym har redistribuerats för att förhindra stampning och öka hastigheten, aktern har mer volym för att kajaken skall sätta sig mindre vid acceleration. Vattenlinjen är 80mm längre.

Alaw:en har en "naturlig" ca 250-300mm lång skedda då skrovet tidigt "går ihop" i aktern, Exciten har en mer "normal" akter. TideRacekajakerna har skedda som standard. Slaget är betydligt rundare på Excite än på Alaw. Detta är några av de ändringar Aled har gjort på skrovet men alla kofficienter har ändrats såsom: vattenplanyta, prisma, mittskeppsyta och blockvolym.

För 15 år sedan var de flesta kanotklubbar, inklusive MKK, dominerade av VKV-kajaker, och den bottenform som Kavat/Smart/Nomad representerade sågs som avvikande och blev föremål för mycket kritik och kommentarer. Jag tillbringade mycket tid att förklara för klentrogna paddlare att sådana kajaker mycket väl kunde användas till havs. De fördelar jag upplevde var dels att manöverbarheten blir bättre och dels att den stora skillnad i stabilitet och rörelsemönster som kajaker med utfallande sidor uppvisar med olika last till stor del försvinner.

Ulf hävdar att bottenformen inte spelar någon större roll för manöverbarheten och att kölens krökning är det som betyder något. Men så enkelt är det inte. Dessa faktorer samverkar - och allra mest betydelse har tunna utdragna stävar som fungerar som fasta roder långt ute i ändskeppen. Med en tydlig V-botten blir kursstabiliteten lätt lite väl bra. En kraftigt krökt köllinje kan då mildra effekten. En plan botten har inte alls samma styrverkan som en V-botten och en krökt köllinje har följaktligen inte samma påtagliga effekt. Tunna stävar med mycket yta (deadwood eller stävskägg) är däremot svårbemästrade oavsett bottenform och det är främst där lutning gör nytta: man lutar helt enkelt stävarna så mycket att de inte bromsar så mycket. Det är också därför det funkar bäst att luta utåt i kurvan - det är aktern som glider i sidled och med rätt lutning flyter den upp istället för att gräva ner sig. En kajak med v-botten svänger bra med lutning - en flat botten svänger ganska bra även utan lutning: i båda fallen under förutsättning att inte stora stävskägg hindrar effektivt girande.

I jämförelsen ovan pratar jag om nollspantets form - naturligtvis inte skrovformen som helhet. Där är det ju såklart fråga om helt olika filosofier.

De allra första Kavater och Nomader var helt flatbottnade. Sedan fick hela serien ett par grader V i botten, främst för att öka kursstabiliteten en aning (ett önskemål som då och då framfördes). Men de flesta byggen blev ändå i praktiken flatbottnade - V:et var så diskret att det försvann i slipningen. En enklare lösning blev att lägga till någon kvardatcentimeter på den fasta skäddan.

Till sist: Ulf tycker att en smal båt bör ha mer våt yta. Det där är också lite komplicerat. Normalt ökar ytan med ökande bredd. Prova i ett beräkningsprogram att öka bredden men behålla deplacementet - en Nomad till exempel får 2,4% större yta om bredden ökas med 5 cm. Den bredare kajaken flyter högre med samma last och förhållandet mellan yta och area förändras en aning för undervattenskroppen. Men om jag utgår från den smala Nomaden och minskar bredden med 5 cm ökar istället ytan. Det beror på att volymutnyttjandet inom skrovformen är nära maximum - minskar jag bredden utan att minska djupgåendet, och därmed lastkapaciteten, blir volymen för stor för det valda skrovet, slagen blir skarpa och ytan börjar öka. Det innebär att Ulf har rätt i så motto att det är "slag & konkava ytor" som påverkar - men att dessa slag kommer som en följd av att skrovets volymutnyttjande genom breddändringen hamnar nära en av extremerna: skarpa slag.

För övrigt var det en härlig dag idag med en lång nyårbastu på ribban och bad i solskenet. Ren och fin inför det nya året...

Hmm.. om vi börjar bakifrån..

Ta en båt som Tiderace, som består av två relativt smala stävar (med våt yta men mindre flytkraft) och ett mittparti (med både mer våt yta och mer flytkraft). Minskar du nu bredden så är stävarna fortfarande likadana men mittpartiet har mindre våt yta och mindre flytkraft. Om du då inte ändrar bottenformen så att den blir med hydrodynamiskt fördelaktig - i det här fallet gör den rund i stället för fyrkantig - bör du väl få en större våt yta per flytkraft s a s. Eller..?

Till köllinjen.. Låt oss här ta en plattbottnat båt med rak köllinje, kontra en v-bottnad (eller rundbottnad eller vad du vill..) med krökt köllinje. Vilken torde ha lättast att svänga..? Naturligtvis funkar både och men jag tror nog mer på den med svängd köllinje. Tittar man mer specifikt på t ex Nomaden så är den i o f s helt platt under - men det är bara under mittpartiet. Köllinjen böjs ju upp rejält både fram och bak, och där är det snarare v-botten som gäller. Och tillslut, man svänger inte med mittpartiet utan med stävarna väl.. Om man nu inte har ett roder, då bör man ha lite stäv som biter, att svänga mot. Eller..?

Och till Leif; om man ser till formen så tycker jag nog ändå att Explorer/Exite är rätt lika faktiskt. Men det väl som sagt samma upphovsmän..? och det är inte menat som kritik - det är inga dåliga båtar (möjligtvis lite dyra..).

Dock kanske i mina ögon inte lika nyskapande som dess försäljare tycker..

/ Ulf

Till syvende och sist måste det handla om att man vill ha en kajak man sitter bra i och som har de egenskaper som passar för den typ av paddling man sysslar med. Kvaliteten spelar självklart också en avgörande roll. Så om man är i köptagen så är det bästa att prova vad som finns på maknaden och välja den kajak som motsvarar kraven.

Ulf, du är den förste att använda ordet nyskapande om Tiderace vilket gläder oss! Själva ligger vi lägre och går vi på Aleds egen utsago att han för sju år sen formgav Rockpoolkajakern och att han nu med sina erfarenheter i bagaget har gått vidare och konstruerat nya kajaker med andra egenskaper.

En kajak som kostar femtusen kan vara mycket dyr och en som kostar trettitusen kan vara otroligt billig. Det är helt beroende på vilka krav man har och vad man får för pengarna. När vi på mässan i Nürnberg la en beställning på kajakerna så var vi tvungna att gör en bedömning av om de var värda sitt pris för oss som köpare. Vi tog en risk men vi tvekade aldrig. De stack ut från allt annat som ställdes ut. Av trettio kajaker som gick till England så var alla sålda innan de kommit över gränsen eftersom man där haft prototyper för provpaddling. Vi är mycket glada över att kunna erbjuda våra kunder dessa kajaker.

Så välkommen till oss för att göra din bedömning efter granskning och test!

Jag vet inte heller varför ordet nyskapande dök upp. Idéer lever i en skala från små försiktiga och tämligen riskfria finjusteringar som kan innebära upplevda förbättringar utan att därför skapa skapa rubriker eller avsätta bestående avtryck i utvecklingen, till de riktigt originella hugskotten långt utanför paradigmet – predestinerade att misslyckas 90% av gångerna, men som när de någon gång träffar rätt kan förändra villkoren för en hel bransch. Vilka som är det ena eller andra brukar de flesta vara rätt överens om - om inte får framtiden ge besked.

De flesta som jobbar med utveckling lever med förändring – man skapar, provar, drar slutsatser, justerar, skapar igen etc i en (för de flesta) slingrande väg mot allt bättre anpassning till den för tillfället rådande kravspecifikationen. Så gott som alla ändringar/förbättringar applåderas av somliga medan andra rynkar på näsan – allt utifrån de enskilda paddlarnas egna preferenser och öppenhet för nyheter. Att Aled Williams sju år efter konstruktionen av Rockpool-kajakerna har en hel del idéer om förbättringar tycker jag är helt naturligt – motsatsen hade snarare varit anmärkningsvärd. Att dessa förbättringar presenteras som svar på en direkt fråga tycker jag inte heller är något att hetsa upp sig över – att värdera dem får var och en göra själv i förhållande till sina behov och sin budget.

När det gäller diskussionen om bredd är det, om jag förstår det rätt, min kommentar att : "Xcite är smalare än många kajaker i sin klass, har därmed lite mindre våt yta, vilket ger bra marschfart med liten ansträngning" som uppfattats som uppväckt debattlust. Jag förstår inte invändningarna - har vid flera tillfällen gjort smalare versioner av mina kajaker (Nomad, Najad, Thule, Black Pearl etc) och i samtliga fall har avsikten varit att öka farten genom 1. mindre våt yta och 2. bättre längd bredd-förhållande – det första minskar friktionen, det andra ger flackare motståndskurva för vågbildningen. I alla fall har båda fördelarna varit uppenbara, både i beräkningsprogrammen och praktiska tester. Sedan finns det säkert (som jag också antyder i förra inlägget) skrovformer som hade gett ökad våt yta, och då får man väl öka bredden istället. Svårare är det inte. Om det sedan är teoretiskt rätt eller fel är för mig i den situationen fullständigt ointressant. En nybyggd Amerikas Cup-båt för snart hundra år sedan visade sig ha mindre motstånd om den bogserades baklänges, och kom därigenom att ändra hela den teoretiska förståelsen av hydrodynamiken och kom att förändra volymfördelningen i båtskrov för de kommande hundra åren. Och visst flyger väl humlor…

Citat från min notis: "Fördelen med den relativt flata botten är att kajaken blir lättmanövrerad, och med de vertikala friborden att skillnaden i stabiliteten mellan olastad och lastad kajak blir liten". För mig är det inget konstigt med att en flat botten är lättare att vrida i vattnet än en V-formad. Det är bara att vrida en bräda i vattnet – liggande eller stående på högkant. Att sedan tunna djupa stävar, stävskägg, roder, skäddor, konkava eller konvexa styrspår, skarpa slag etc har en större påverkan på girandet är en annan diskussion.

Hi Björn, I'd love to have a summary of this post in English. I'm very interested in this kayak. Cheers, Bryan

Hi Bryan

It was my intention to translate the lot from the start, but sometimes things get in the way. Now most of it is done though...

Cheers

Björn

Thanks, Björn!

"Xcite är smalare än många kajaker i sin klass, har därmed lite mindre våt yta"

Hej Björn!

Generellt brukar man säga att långa och smala kajaker har större våt yta än kortare och bredare kajaker.

Därför har jag, liksom Ulf, haft föreställningen att en smalare kajak ger högre toppfart och inte minskad våt yta (friktion).

Är det dags att skrota denna föreställning? Eller skall man modifiera ovanstående till att "långa kajaker har större våt yta än korta kajaker"?

/Göran

Det enda man säkert kan säga om kajakdesign är att enkla tumregler sällan är generellt giltiga. Många faktorer påverkar och sammanhangen är komplexa. Det program som både Ulf och jag använder för löpande hydrostatiska och -dynamiska beräkningar (Bearboat) bygger på en algoritm som automatiskt justerar skrovformen till minsta våta yta inom de designkriterier det matas med. Det innebär att man kan hamna i lägen där en minskning av bredden ökar våta ytan - nämligen om minskningen av bredden tvingar fram skarpare slag för att få plats med vald volym inom de valda dimensionerna.

Men eftersom förminskade kajaker ofta vänder sig till mindre och lättare paddlare blir resultatet normalt en minskad våt yta. Mina smala versioner av Nomad/Najad/Thule har mindre våt yta än de normalbreda versionerna, även vid oförändrat deplacement (och oförändrad längd), även om skillnaden är rätt liten.

I agree about the openness of info that you comment on. More companies should be open by providing lines and the lay-ups for their kayaks online. This info not only helps promote competition because consumers will be able to understand exactly what they're buying and why it should cost more or less when compared to the competition, but also helps spur a health competition between companies trying to gain the upper hand in either build quality or price at the same quality.

The publishing of the lines, I think, helps in the discussion of boats. And holding it back doesn't stop someone from copying a design. Anyone with a kayak in their garage, as you know, can pull the lines off. Anyway, I've always thought it was a great idea that you publish thumbs of your kayak's lines and thought it was great that Tiderace did also.

Björn skriver klokt: "Det enda man säkert kan säga om kajakdesign är att enkla tumregler sällan är generellt giltiga. Många faktorer påverkar och sammanhangen är komplexa."

En reflektion om detta/annat: jag tror just nu att den som verkligen har insikter om något kan nyttja samma uttalande om detta något, med "något" insatt i ovanstående citat just där kajakdesign står.

Känner mig genast tacksam över att jag begriper så lite om så mycket. :)

Då kan man ju, nära nog dygnet runt, svamla på med glatt tumregelfrosseri utan att tveka... ;)

God fortsättning till Björn och hans bloggläsare!

Bryan, that is what I see as the core problem, whether it is kayak design or DRM or other examples of old school commersialism. Whatever closed proprietary system you try to device, the bad guys can always crack your safeguarding systems. You cannot market anything without making it available. This becomes a problem when the deal is or is viewed as unfair. The workable option is to be open, create a win-win situation with your customers and stay ahead of the competition through creative development – exactly what Seth Godin has been saying for years.

Patric, tack. Tage Danielsson är ett utmärkt motgift mot det tveklöst enkla: "Utan tvivel är jag inte klok"…

Dear Björn,

thanks for the information, I live in germany on sylt and as far as I know the tiderace boats are not availible for test here so far. I also do greenland style rolling and paddling and the xplore looks interesting to me. I also had a probem with a to tight footrest doing a handroll once, and I think it is (in my case) because I stretch one leg when balance bracing and/ or hand rolling to push the kayak more upright ahead of the body (or because it is more comfortable, it is intuitive for me..). I felt the restriction then when I rolled. Just an idea..

Your website is very nice (also your kayaks and I hope I can try some one day) and I aprecciate all the information you make availible. Can´t wait for more english translation.

Best wishes and happy paddling, Björn

Skriv en kommentar