Balance brace utan paddel på en veckotur 2005. En campinglastad Njord har så stor sekundärstabilitet att det går att lägga sig i vattnet och flyta - och till och med dricka en klunk kaffe i den positionen. Foto: Magnus Karlsson
den 20 december 2005, 9 kommentarer
Det är klart att tomten finns. Det vet väl alla. Just nu är han på väg över Norra Ishavet i sin skinnkajak, röda tuiliq och med säcken på ryggen. Ho ho ho...
Aha!
Vitt helskägg, kajak, grönlandspaddel...
Misstänkt likt en viss kajakdesigner, tycker jag.
Vad har han i säcken, tro?
Jag hoppas på en Veritas putshyvel!
...men har inte han en svart tuiliq?
Jag funderar på det där paketet han tappat i sjögången. Det kan knappast innehålla putshyveln för då hade det nog sjunkit - men kanske Justine Curgurvens: \"This is the sea II\"? Eller ett par varma paddelvantar nu när temperaturen sjunkit lite...
Inga namn... men verkar inte paddelföringen bekant? Jag tror personligen att det är vårt kära kommunalråd här på Österlen (Simrishamn) som kommer med sänkt skatt så vi kan bygga fler kajaker. Joo, jooo, jag har sett honom själv nere vid Vitemöllastranden med en röd, kommunal tuiliq. Snyggt!
Inte kan väl tomten ha gjort en kajak av sina renar?
Tomten verkar dessutom mer träaktig än skinntorr.
Efter att ha zoomat in bilden ansluter jag mig till Henris
teori om ett desperat kommunalråd som är ute och röstfiskar.
Se inzoomningen:
http://www.mkk.m.se/langfard/thomtesson.gif
Vad är väl renar jämfört med kajak
God jul på er!
Apropå tomtar: http://www.bonton.se
I natt är det årets längsta natt. Glöm inte bort de gamla gudarna, de behöver ihågkommas med ett litet midvinterblot.
De nya gudarna, Mammon o Co bland andra, får så det räcker ändå den här årstiden.
Trevliga helger åt er alla!
Ja, nu går vi mot ljusare tider igen! En hel sekund redan i morgon kväll...
God kajakjul på er allesammans - särskilt Björn! Idag fredag, früweinachten som min färgpulvertant i Kivik kallar det, kunde inte ens hundratusen ilskna sälar hindra mig från en paddeltur. Den gick mot och förbi fyren vid Stenshuvud och en vända hem till min lilla ålahamn. Jag jobbar vidare med paddelföringen och tror jag lärt mig det väsentliga nu. Alltså, armarna böjda/vinklade, rotation på överkroppen och när ena handen nått mitten på kajaken doppar man ned paddeln för draget/påskjutningen. Det här är så retsamt enkelt att fatta - jag förstår inte att det tagit så lång tid för mig att begripa detta... Jag behåller armarnas vinkel och på så sätt får även paddeln en naturlig vinkel som helt enkelt hålls sammans av kroppens/lemmarnas motorik. Det blir alltså ett kort paddeltag som efter en stund känns helt naturlig. Paddelns sekvens blir högre men fördelen är att man - precis som Björn påpekat i någon av sina instruktiva "selfeducation"-texter - får kajaken att gå rakt och slipper ständiga korrigeringar. Ja, jag har ju varken roder eller skädda.
Och vad såg jag på min paddeltur? Lyftande änder - oj så snabbt de lättar från vattnet! Svanar som fick traska en bit före lyftet. Och sen strändernas färger i blekt gult, brunt och svart och återigen fåglar. Och himlen - Skånes himmel borde besjungas! Silvriga toner, drag av himlens blå och en obeskrivlig blå nyans i horisonten mot öster där vatten och himmel går ihop. Gråväder? Folk blir blinda av städernas ljus...
Ursäkta min slarviga tyska - weihnachten heter det med h efter i. Själv har jag skottat snö, tänkte mig en skidtur, men den här snön är verkligen en sorglig sörja. Våt undertill p g a att det inte är någon tjäle i jorden. Just nu längtar jag mest av allt till Vistasvagge och dalarna runtom, garanterat snöskoterfria. Pulka, tält, renskinn, utsuddade konturer och härligt skidföre... Kajakerna bakom stallet ser ut som många fler genom all snö som fallit. Men på torsdag ska det regna och DÅ...
