om att paddla i vind och vågor

Senast uppdaterad den 6 oktober 2024, 5 kommentarer

Den som lär sig paddla på egen hand är ofta mest osäker på hur man hanterar sin kajak i besvärliga förhållanden. Grundregeln är att flytta fram positionerna sakta men säkert, att använda sitt omdöme och inte ta risker. Det underlättar om kajaken är trimmad för hårt väder. Motsjö är normalt lättast att hantera medan medsjö och surf ställer större krav på balans och paddelteknik. Sidsjö är bekvämt men obehagligt för nybörjaren, liksom att gira i hård vind.

Paddla mycket i olika förhållanden. Man blir inte säker i hårt väder bara med hjälp av entusiasm och kunskap - det krävs erfarenhet också. I hårt väder handlar det om att använda kraften i vind och vågor till sin egen fördel. Det är då erfarenheten räknas.

Pål Gustad i Oslofjorden 2011. Foto: Tage Solberg

Trimma kajaken för hårt väder

En felaktigt lastad kajak är som bäst besvärlig att hantera i hårt väder. Som värst kan den bli farlig.

För att minska olägenheterna i vågor skall all tung packning ligga så nära sittbrunnen som möjligt. Tunga stävar gör att kajaken inte hinner lyfta i vågfronterna, utan dyker och tar vatten över sig - och dig.I sidvind brukar de flesta kajaker vilja svänga upp mot vinden I hård vind bör du också undvika däckslast, framför allt bakom sittbrunnen (däckslast akterut ökar upplovningen).

I sidvind brukar kajaker vilja svänga upp mot vinden (lova) - mer ju fortare du paddlar (anledningen är att fören har bra grepp i vattnet medan aktern slirar runt i den turbulens och därför blåser ner mot lä). För att motverka detta kan du antingen fälla ner skäddan om din kajak har sådan eller lasta lite tyngre akter om sittbrunnen, så att aktern trycks ner. Detta är bra att göra även om du har roder. Att kompensera upplovning med rodret bromsar och i grov sjö är rodret i luften ofta.

I hård vind fungerar en låg paddelstil bra – paddeln och armarna lite lägre ner mot däcket. Det ger dels lite mindre vondfång och dels sänker det tyngdpunkten för lite mer stabilitet. 

Motsjö

Paddling rakt mot vågorna innebär normalt inga större problem (bortsett förstås ifrån att det går sakta och kan vara blött). Det är lätt även för en orutinerad paddlare att behålla kontrollen över kajaken och risken att slå runt är minimal.

Kajakens volymfördelning spelar stor roll för uppförandet i motsjö. Kajaker med lågt PC (liten volym i stävarna och stor volym midskepps – t ex eskimåkajaker) går oftast mjukt och torrt men bromsas mycket av stampningen. Med högt PC (volymen mer jämnt fördelat – t ex svenska skärgårdskajaker) är det lättare att hålla fart men det skvätter mer.

Försök paddla så att förstäven inte släpper kontakten med vattnet. Ett snabbt ryck framåt med överkroppen hjälper förskeppet att lyfta i vågen (rekylkraften) och ett motsvarande snabbr ryck bakåt får förskeppet att dyka ner på baksidan av vågen – så följer kajaken vågformen lättare utan att dyka, skvätta eller bromsas. Många ovana paddlare, och ibland även erfarna, gör spontant fel Accelerera i nerförbacken så utnyttjar du tyngdkraften till din fördel, samtidigt som paddeln får bra grepp i vattnet. Många ovana paddlare gör spontant fel – accelererar uppför vågen så att förskeppet går rakt ut i luften och dyker ner i nästa vågfront med en tvärbromsande vattenkaskad.

En grupp kan med fördel paddla i kolonn med den starkaste först som vindfång.

Paddlar du snett mot vinden i brant sjö kan det underlätta om du tar paddeltagen på läsidan när du är på väg ner i vågdalen och på lovartsidan när du är på väg upp mot vågtoppen. Det innebär att du har stöd i paddeln under hela vågpassagen, att du inte riskerar att ta ett paddeltag i tomma luften och samtidigt använder paddeln där greppet är bäst (vattenpartiklarna rör sig åt motsatt håll mot paddeln).

Rakt mot vinden ger det extra skjuts om du tar paddeltagen i vågdalarna. Vattnets rotation i vågor innebär att det rör sig i kajakens färdriktning i dalarna och därför ger bättre grepp för bladet, men mot kajaken på topparna och att bladet därför tappar grepp och fart. I medvind blir det tvärtom.

I extrem motvind blir det ibland nödvändigt att böja sig framåt-nedåt för att minska vindfånget. Ganska svårt med vinklad paddel och stor kajak (hela vridningen av paddeln måste göras med handleden samtidigt som fotarbetet inte längre fungerar). Med en lågvolymkajak och grönlandspaddel är det däremot inget problem, bortsett från den ovana sittställningen. Med lågt däck får man kraft till paddeltaget genom att motstående sidas knä pressas mot däcket (med knäet mot däcket kan man få kraft i paddeltagen med en sit-ups-liknande rörelse lägga all sin tyngd bakom tryckarmen).

Effektiv paddling i motsjö

Att hålla fart på kajaken mot vind och vågor är naturligtvis kämpigt, men det finns lite knep att ta till. En grönlandspaddel med smala blad minskar vindmotståndet, liksom att krypa ihop lite i sittbrunnen. Men mest effekttillskott får man om man lägger kraften paddeltagen på vågornas toppar. Anledningen är att vattnet rör sig i en cirkel i en våg – i vågtopparna rör sig vattnet i vågens riktning, i vågdalarna mot. Ett krafttag i vågtoppen innebär alltså att vattnets egen rörelse adderas till paddeltaget. Ett tag i vågdalen innebär istället att paddeln åker bakåt med vattenströmmen utan att bidra till fart, och utan motstånd mot bladet finns även en risk att man tippar över och måste ta ett stödtag för att inte kantra. 

Det blir naturligtvis en kompromiss mellan att behålla sin rytm och att anpassa efter vågorna. Så långt möjligt får man finna en rytm man trivs med och fokusera på att fördela kraftuttaget så att det mesta hamnar på vågtopparna.

Medsjö och surf

Att paddla med vind och vågor i ryggen är behagligt men förrädiskt. Det går snabbt och lätt och man känner inte vinden – men för en orutinerad paddlare är det överraskande hur lätt det är att tappa kontrollen när kajaken skjuter fart och surfar på en vågfront.

Vid medsjöpaddling i grupp bör man sprida ut kajakerna i sidled för att inte riskera att surfa på varandra. Avståndet sinsemellan beror på våghöjden – en båtlängd vid småvågor, mer när våghöjden ökar.

Effektiv paddling i medsjö

Samma resonemang som till motsjöpaddling men I medsjö får man maximal effekt om paddeltagen tas i vågdalarna där vattnets egen rörelse adderas till paddeltagen. Att lägga kraft i vågtoppen innebar att bladet försvinner bakåt i vattnet utan att bidra till fart.

Surfning

Det är svårt att styra en kajak som surfar. Rodret, om man har ett sådant, gör inte mycket nytta i skummet uppe på vågtoppen, förskeppet fastnar nere i vågdalen och vågfronten knuffar på i aktern. Plötsligt ligger kajaken tvärs och så snurrar du runt innan du hinner tänka stödtag.

För att undvika surf slutar du paddla när du känner att aktern lyfter. I större vågor kan du behöva ta ett bromstag för att inte tvångssurfa. Paddla sedan kraftfullt när vågen passerar under kajaken.

För att utnyttja surfen accelererar du när förskeppet börjar sjunka på baksidan av en våg, lutar dig framåt och paddlar kraftfullt tills kajaken skjuter fart på vågens framsida. Sluta då paddla och njut av farten – eventuellt med ett och annat styrtag för att hålla kursen.

Normalt är det lättast att surfa med en lättsvängd kajak. Visserligen är det ibland en hel del jobb med att hålla kursen men det lär man sig. En kursstabil kajak håller kursen bättre under surfen men går ofta inte att styra när den börjar glida åt sidan – i stället får man bromsa sig ur surfen, sikta igen och börja om på nästa våg.

Att surfa handlar alltså om att styra. Att surfa handlar alltså om att styraVill du hålla farten tar du kraftfulla ytterdrag så fort kajaken visar minsta tendens att vilja gira. Det krävs beslutsamhet och snabbhet eftersom förskeppet är djupt nertryckt i vågdalen och svårt att flytta i sidled. Vill du istället hålla igen låter du paddelbladet plana på vattnet på den sida du vill svänga åt, vinklar ner bakkanten och lägger tyngd på bladet. Då svänger kajaken med god kontroll (aktern är lätt att flytta) samtidigt som du har bra stöd i paddeln. Ett akterroder (paddeltaget) fungerar också bra. Undvik däremot kontring – förmodligen tappar du balansen och då hinner du inte få ut paddeln i ett stödtag.

Farten kan du också kontrollera så här: luta dig framåt så ökar farten, luta dig bakåt så bromsar du.

Träna gärna när förhållandena är goda. Att surfa är bland det roligaste man kan göra i en kajak.

Några råd

• För surfträning på grunt vatten är en hjälm en bra livförsäkring. Vid en stenstrand kan en våtdräkt minska antalet skrapsår och blåmärken.
• Luta dig framåt direkt om du kapsejsar, för att skydda ansikte och huvud. Flytvästen skyddar ryggen.
• Kan du rolla, gör det. Ofta är det bäst att vänta med ansiktet mot fördäcket tills turbulensen i vågfronten minskat och därefter rolla upp eller ta dig ur kajaken. Lämnar du kajaken, se till att du kommer upp utanför den. Simma efter kajaken in till stranden. Håll inte i repöglor – snurrar kajaken i bränningen kan du bli av med fingrarna.
• Om flera surfar, bestäm i förväg var ni paddlar ut och var ni surfar in så att ni inte möts.
• Surfa inte om det finns badande eller vindsurfare vid stranden.
• Aldrig mer än en kajak per våg – kollisioner är inte roliga.
• Lite goda råd från en duktig surfare kan underlätta väsentligt.

Om roder och surfning:

I småvågor fungerar ett roder utmärkt för att hålla kursen under surfning. I större och brytande vågor finns däremot anledning att vara försiktig.

För det första är ett roder ofta verkningslöst i brytande bränning – en falsk trygghet. Det når inte ner i vattnet och även om det gör det så rör sig vattnet med samma fart som kajaken.

För det andra ökar rodret risken för kapsejsning. Börjar kajaken t ex svänga åt höger bör den alerte surfaren sträcka på högerbenet och lyfta vänsterknäet för att luta kajaken mot vågfronten – dels för att få styreffekt men också för att vara beredd med ett stödtag om vågen bryter. Men vad gör roderpaddlaren? Jo, trampar med vänsterbenet i ett försök att styra rätt och får därmed en lutning åt fel håll.

För det tredje är roder sällan byggda för den stora belastning som en brytande våg bakifrån utgör och ett trasigt roder är en säkerhetsrisk om man kapsejsar.

För det fjärde finns en risk att skära sig på roder och wire om man kapsejsar och skall ta tag i kajaken.

Ska du surfträna på allvar – välj en roderlös kajak. Att fälla upp rodret på akterdäck som en tillfällig lösning, fungerar om det inte blåser för mycket – då fungerar det uppfällda rodret som ett vindfång akterut och ökar risken att kajaken hamnar tvärs.

Sidsjö

Nybörjaren har ofta stora problem med sidsjö medan de flesta vana paddlare trivs alldeles utmärkt med vinden och vågorna från sidan. Det bromsar inte som motvind och kräver inte koncentration och precisionsstyrning som medvind.

För att säkra balansen skall du anpassa paddelrytmen så att du placerar paddeln i vågtoppen när den närmar sig kajaken på lovartssidan. När vågen passerar under kajaken byter du sida och tar nästa paddeltag i vågtoppen på läsidan. På det viset har du stöd under hela det kritiska momentet. Med rätt timing och kraftfulla tag känns det som om du lyfter kajaken över vågtoppen – du formligen flyger fram. Samtidigt är paddeln på rätt sida för ett lågt eller högt stödtag om vågen plötsligt skulle bryta.

Det är förstås viktigt att du har full kontroll över kajaken – med roder, skädda eller genom att packa rätt. Att med paddeln hålla mot en kajak som girar upp mot vinden är slöseri med muskelkraft.

Bra är också om du har en paddel med relativt små blad och håller den lågt över vattnet. Den som försöker paddla till havs i hård vind med en storbladig, vinklad paddel och hög paddelföring kommer att uppleva paddeln som mycket besvärlig att hålla koll på. En smal ovinklad eskimåpaddel är däremot helt lugn även i mycket hård vindDen lever sitt eget liv och tvingar fram ett krampaktigt tröttande grepp och kan även kapsejsa hela ekipaget (ett klassiskt misstag är när paddeln är i vatten på läsidan och hindrar kajaken att flytta sig i sidled samtidigt som vinden trycker på det höga lovartbladet).  En smal ovinklad eskimåpaddel är däremot helt lugn även i mycket hård vind.

Är sjön grov kan sidvinden vara oberäknelig. Uppe på vågtoppen är du utsatt för vindens fulla tryck. Nere i vågdalen får du en lömsk vindstöt från motsatta hållet beroende på luftvirvlar över vågkrönet.

Råkar du ut för brytande sjö behöver du ta stödtag. Ett lågt stöd är vad du normalt använder till havs. När vågen närmar sig från sidan lägger du paddelbladet med framsidan ner ovanpå vågen och lutar kajaken en aning in mot vågen. Om vågen bryter, lutar du mer åt lovart och surfar sidledes på vågfronten med stöd i paddeln. När farten minskar drar du dig upp igen och fortsätter paddla. Det är lättare att göra än att beskriva, men träna gärna under ofarliga förhållanden (sandstrand i lä) innan du behöver stödet i skarpt läge.

I bränningszonen eller över grund kan vågorna ibland bli så branta och höga att du inte når med ett lågt stöd. Då tar du ett högt stödtag. Vinkla underarmarna uppåt och stick in paddeln i vågen med baksidan ner. Var beredd på ett ordentligt ryck i paddeln. Håll armbågarna relativt nära kroppen för att inte belasta axeln alltför mycket. Luta kraftigt in i vågen och sidsurfa med stöd i paddeln. Även högt stöd är bra att ha tränat innan det behövs.

Paddla aldrig sida vid sida i sidsjö. En plötsligt brytande våg kan innebära att ena kajaken landar ovanpå den andra. En bättre formation är en 45° linje, med främste kajaken i lä. På det viset kan alla hålla de övriga under uppsikt och den som ligger längst fram vänder sig ut mot vågorna för att se de andra.

Att gira i hård vind

Det kan vara svårt att gira mot vinden om det blåser hårt – kajaken fastnar med vinden rakt från sidan. Svårast är det med kajaker med utdragen köl eller fast skädda, vilket beror på att svängningspunkten hamnar långt bak och det blir åtskilliga meter kajak som skall tvingas upp mot vinden. Försök så här:

Fäll upp skäddan eller rodret (rodret gör i det här läget mest nytta som vindfång på akterdäck där det hjälper till att driva aktern mot lä). För att gira är det fart som gäller. I hög fart lovar kajaken upp mot vinden – utnyttja detta. Kraftiga sveptag på läsidan i kombination med korta tag nära kajaken på lovartssidan för att inte tappa fart. Om vågorna inte bryter kan man luta kajaken mot läsidan för att gira snabbare, men i brytande sjö måste lutningen ske mot lovartsidan för att vara beredd på sidsurf. Håll emot när fören går upp på vågtoppen och vinden tar i och ta krafttag när kajaken ligger uppe på vågen och när fören är på väg ner i vågdalen.

Är det mer vågor än vind, försök så här: fäll upp skäddan eller rodret. Börja svänga med hjälp av sveptag när kajaken ligger i vågdalen. När kajaken ligger på vågtoppen med för- och akterskepp i luften tar du ett riktigt kraftigt sveptag på läsidan.