Faror med åska

Senast uppdaterad den 6 april 2016, 2 kommentarer

Åska är elektriska urladdningar i atmosfären, yttrar sig som blixtar åtföljda av dunder och förekommer enbart i samband med cumulunimbusmoln. Urladdningarna beror på kraftig elektrisk uppladdning av molnets olika delar. Den fysikaliska bakgrunden är inte helt klarlagd, men kraftiga vertikalvindar med varm, fuktig luft, underkylda vattendroppar och iskristaller samt en instabil atmosfär finns alltid med i bilden.

En teori är att lätta positivt laddade ispartiklar stiger med uppvindarna, medan tyngre, negativt laddade is-vattendroppar (s.k. Graupel-partiklar) sjunker neråt av tyngdkraften. Genom direkta mätningar har man kunnat konstatera att molnets övre delar i regel blir positivt och de nedre negativt laddade. Eftersom cumulunimbusmoln har stor vertikal utbredning kan potentialskillnaden efterhand bli mycket stor. När luftens isolerande förmåga överskrids utlöses en urladdning, vanligtvis mellan molnets olika delar eller mellan två närliggande moln – men någon gång också mellan moln och jordytan - blixten ”slår ner”. En första svagare urladdning joniserar luften stötvis i en blixtkanal som kan vara 5-10 km lång. När kanalen är klar sker en huvudurladdning från marken till molnet med en hastighet av 30000-100000 km/s. Normalt sker flera urladdningar inom ett par tiondels sekunder. Förloppet är så snabbt att ögat inte kan skilja de olika momenten. Det åtföljande bullret uppstår när uppvärmningen (ca 10000-30000ºC) av luften längs urladdningsbanan orsakar kraftiga tryckförändringar.

Spännande natt på Tornö i Göteborgs södra skärgård

Åskväder förekommer dels i en och samma luftmassa, luftmasseåskväder, dels i gränsen mellan två luftmassor, frontåskväder.

Luftmasseåskväder kan uppstå vid kraftig lokal uppvärmning över land - sommarens vanliga värmeåskväder - eller bildas genom vertikala luftrörelser i en ostabil luftmassa. Även orografiskt (orsakad av topografin) betingade luftrörelser (t ex termik) kan skapa de uppvindar som krävs.

Frontåskväder uppstår genom vertikala luftrörelser vid frontpassager - vanligast i samband med kallfronter. Kallfrontsåskväder uppstår när den kalla luften pressar upp en varmare luftmassa. En vägg av sammanvuxna åskmoln kan bildas längs hela fronten - sådana åskväder är ofta mycket intensiva men kortvariga eftersom fronten är smal och rör sig snabbt (50-100 km/t). Varmfrontsåskväder är normalt lågintensiva, glesa men mera långvariga och utan tydligt synliga åskmoln.

Speciella fenomen under åskväder:

S:t Elmseld är ljusfenomen på grund av kontinuerliga urladdningar runt spetsiga utskjutande föremål (master, flygplansvingar etc).

Kornblixtar är blixtar på så långt avstånd att bullret inte hörs.

Klotblixtar är lysande klot som svävar fritt i luften eller följer elledningar, staket, takrännor etc. Fenomenet saknar vetenskaplig förklaring.

Skydd mot åska

Öppet hav bör undvikas när det åskar, liksom sjöar, åar och bäckar. Gå iland och vänta ut ovädret minst 25 meter från vattnet.

Undvik öppna fält, kullar, åsar, höga träd, master, klippor, regnvåta diken och sänkor som samlar regnvatten.

Undvik också horisontella metallstrukturer - stängsel, räcken, elledningar, järnvägsspår etc. De kan leda urladdningen långt från nedslagsplatsen. Är du på en båt - håll absolut inte i riggen!

Sitt på isolerande underlag, till exempel ett liggunderlag (det isolerar mot den markfukt som kan leda ström). Passerar åskan rakt över är det bäst att lämna tältet och skydda sig genom att sitta hopkrupen på ett liggunderlag med armar och ben tätt intill kroppen och inte hålla i någonting.

Överraskas man långt ifrån land kan riskerna för skador minskas genom att man tar av alla metallföremål - klocka smycken, mynt, livrem med metallspänne etc - och lägger så långt ifrån sig som möjligt i båten. Töm ut eventuellt vatten i kajaken. 

Paddel med metallskaft är ett speciellt problem (även kolfiber är tillräckligt ledande för att kunna bli farligt strömförande). Bäst vore att lägga den i vattnet en bit från kajaken, men eftersom blixtnedslag ofta förekommer tillsammans med starka vindbyar är det trevligast att ha en paddel i händerna.

Alla vet väl hur man tar reda på hur långt det är till det senaste blixtnerslaget? Räkna sekunder ( ettusen-ett, ettusen-två, ettusen-tre osv...) mellan blixten och åskmullret. Tre sekunder är en kilometer.