Visa varukorgen
Design & Illustration

om kajakers volym

Stor volym kan innebära rymlig sittbrunn, rejäl lastkapacitet och torr gång. Liten volym underlättar paddling, manövrering och minskar vindfånget.

Kajaker brukar anges som låg-, mellan- eller högvolymskajaker. Volumen beror på längd, bredd, PC, djupgående och däckets utformning. En högvolymskajak är lite tyngre, långsammare och mer svårmanövrerad, men oftast också torrare i sjögång. En storvuxen och tung paddlare och/eller önskemål om långfärder med mycket packning i glesbyggda trakter är skäl att välja en högvolymskajak. För övrigt är stor volym mest till hinders. En liten paddlare i en stor kajak har svårt att uppleva full kontroll. Likaså kan en stor paddlare i en liten kajak uppleva sig som inklämd med svårigheter att ändra sittställning. En liten kajak (framför allt om PC är lågt) blir känslig för packning.

Stor volym innebär också att det blir svårt att kontrollera kajaken, och att den mer avancerade manövreringen därför inte känns så lockande. För att återfå kontrollen krävs ganska mycket tryck mot ett begränsat antal stödpunkter – svankstöd, höftstöd, knästöd, fotstöd – vilket i längden blir påfrestande. Liten volym innebär dels att passformen kan bli bättre – istället för ett antal tryckpunkter har man kontakt med skrov och däck över stor yta – och dels att kontrollen förbättras genom att den mindre vikten, volymen (och ofta stabiliteten) inte är i vägen för paddlarens intentioner.

Volym är en subtil balans mellan för lite (inte tillräcklig bärighet i grov sjögång utan går rakt igenom vågor) och för mycket (kajaken flyter högt och blir ett stort otympligt och svårkontrollerat vindfång). Traditionellt byggdes kajaker precis efter paddlarens måttTraditionellt byggdes kajaker precis efter paddlarens mått. Industrins lönsamma lösning är att tillhandhålla stora kajaker som sedan får förses med diverse stöd och stoppningar för dem som inte fyller ut. Tyvärr tvingar det alla utom de mest storvuxna och starka att kämpa med kontroll och avdrift (tänk om man köpte skor på det viset!).

Däcket utformning har stor betydelse för kajakens styrka och styvhet. Ett välvt däck ger plats åt fötter, knän och packning, ger styrka åt däcket och innebär att vatten snabbt rinner av. Ett högvälvt däck ökar slutstyvheten vid mycket stora lutningsvinklar, men kan också vara ivägen för paddelmotoriken.

Sett ur ett snävt fartperspektiv förlorar man mer på en för kort kajak än på en för lång.

Här finns lite mer allmänt om kajakers storlek/stabilitet.

Om att ändra mått i ritningen

Kommentarer

En liten fråga om packvolym.

Ser att ganska många tillverkare skriver ut volymen på sina kajaker, så även du, och ofta ligger volymen runt 300 liter.

Har jag förstått det rätt att det är total volym på hela kajaken som redovisas? För ibland står det packvolym.

Tänker mig att det är ganska svårt att säga något om vad packvolymen blir, eftersom det finns en del andra faktorer som påverkar det, som t.ex var skotten är placerade och hur däck och skrov är formade.

Ja det glappar en hel del i fråga om jämförbara siffror (och inte bara i fråga om volymer). Men ligger volymen kring 300 liter får man anta att det är kajakens totala innervolym som avses. Jag använder också ut totalvolymen, dels därför att totalvolymen minus skrovvikten anger den totala totala flytkraften och är en rätt användbar uppgift – medan lastkapaciteten egentligen inte säger annat än var konstruktören valt att placera konstruktionsvattenlinjen, och dels för att jag inte kan förutsäga var byggarna kommer att placera skotten.

När det gäller kommersiella kajaker (t ex Seabird Designs) så sitter skotten ofta inte precis där jag ritat in dem. Det fattas inte sällan beslut i samband med produktionen när mina intentioner kolliderar med verkligheten i form av nya tillverkningsmetoder, val av andra beslag och utrustningsdetaljer än jag tänkt mig vid ritbordet etc. Allt sådant ändrar volymfördelningen mellan packutrymmen och sittbrunn, men inte den totala volymen.

Ytterligare en faktor är att de enklare hydrodynamiska programmen (som jag ock många andra använder) inte tar hänsyn till skott utan enbart beräknar totalvolymen.

Ett enkelt sätt att få fram en pålitlig siffra är att pytsa vatten i lastutrymmena, en liter i taget. Det borde kanske tillverkaren eller importören göra...

Ska göra det när min något förlängda Frej är klar (533 cm), tror det blir många liter, känns som väldigt gott om utrymme med min absolut minimerade sittbrunnsvolym.

Hur gör du när du skriver ut lastkapaciteten på dina ritningar, räknar du bort vad du tror att kajaken borde väga? Det kan ju också variera, om än inte lika mycket som packvolymen.

Deplacement är den totala vikten av ekipaget (kajak, paddlare, last) – eller egentligen vikten av det undanträngda vattnet.

Lastkapacitet är vikten av paddlare och last när kajaken flyter på konstruktionsvattenlinjen – och som du påpekar är kajakvikten ett gissat medelvärde baserat på egna och andras erfarenheter. Spannet är stort att döma av inskickade rapporter: från 11 kilo för ett par riktigt välbyggda Black Pearl och en Spray till drygt 30 kilo för en inte helt lyckad Hunter som för rätt många år sedan slutfördes med hjälp av diverse nödlösningar (de flesta under namnet Plastic Padding).

Men samtidigt är också säkerhetsmarginalen rätt stor – det krävs ca 20 extra kg för att trycka ner en medelstor kajak 1 cm.

Skriv en kommentar