Havsracer

Svårt att säga - jag skulle gissa att Jehun är lika snabb i många multisportsammanhang, och klart stabilare och mera manöverbar. Men samtidigt blir långa smala surfskiliknande kajaker allt vanligare i multisporttävlingar på avancerad nivå. Så jag vet inte...

Tanken bakom Havsracern är långa distanser på öppet hav med utnyttjande av dyning och vågor.

Enbart grafit skyddar såklart sämre än täckande färg och jag räknar med att den kan bli lite gråflammig med tiden. Men förhoppningsvis kan man polera fram svärtan några gånger innan det är dags att förnya ytbehandlingen. Grafit i epoxy används på ställen (Kalifornien, Australien etc) där UV-strålningen är betydligt mera potent än i Sverige.

Jag betraktar modellen som färdig i och med att jag börjar bygga. Sedan kan det hända att provturer och användning framåt ger incitament till någon liten justering - men det händer alltmer sällan ju mer jag lär mig tolka störtfloden av data från simuleringsprogrammen. Det jag är lite osäker på är om den roderyta jag skissar är tillräcklig i alla sammanhang - det är sådant som får testar i praktiken (en balansgång - ju större roder desto mer friktion och turbulens).

Skrovet är mycket lättbyggt - ett långt smalt skrov är alltid lättare och snabbare att ribba än ett kort brett. Men eventuella besvärligheter finns sällan i skrovet - de kommer med sarg, luckor, skott, roder, däcksbeslag etc och där kan man ju välja själv hur mycket man vill komplicera...

Björn

Det är riktigt att höga kajaker fångas mer av vinden, men eftersom det är aktern som "slirar" mot lä i sidvind, innebär en hög stäv att upplovningen i sidvind minskar.

Men principiellt håller jag med: kajaker skall styras av paddlaren - inte av vind och vågor.

Likaså håller jag med om att man kan ta ganska lätt på eventuell sjö på däck - med ett så långt fördäck har det mesta runnit av innan det når sittbrunnen ändå.

Däremot behövs en viss höjd för att fördäcket inte skall bryta ytan vid surf alltför lättvindigt - det ökar risken att kajaken dyker och försvårar styrning.

Förstäven är 18 cm ovan ytan vid 100 kg last, drygt 19 cm vid 80 kg last. Jag har inga siffror för Arctic Cheetah, men att döma av de bilder jag sett bör den inte vara lägre. Den lägre relingen midskepps på min, kan ge intryck av hög stäv.

Sittbrunn och sittställning utformar man efter eget huvud (och snarare efter den kroppsdel man placerar där). Likaså är det lätt att höja fördäcket för mer knäpendlarutrymme, för den som vill.

Wiggo, Havsracern mäter in i öppen klass. Där är längd och bredd fria och vikten är minst 15 kg. Där får den konkurrera med surfskis och liknande. De övriga klasserna - havskajak lång och kort - är skräddarsydda för att gynna gammal befintlig tillverkningsteknik med tunga kajaker.

Tomas, en rank kajak är alltid en utmaning. Men även den mest vingliga kajak är betydligt stabilare än en cykel: minst 43 cm "kontaktytebredd" mot 2-3 cm för en cykel. Du kan sitta still och hålla balansen enkelt i en kajak - svårare på en cykel.

Det handlar alltså främst om ambition.

Tomas m fl

Det har tillkommit lite spännande erfarenheter som gör det ännu lättare att paddla "toksmal" kajak - i alla fall om den toksmala kajaken är en Havsracer.

En av de första sjösatta Havsracrarna används av en nybörjare (!) som kört den ett tag nu utan att kapsejsa, men tycker att den är "lite vinglig".

Nyligen gjordes en test med en nästan färdig havsracer (roder, och riktig inredning i sittbrunnen, saknades) som jämfördes med en av de snabbaste multisportkajakerna på marknaden och en kort test med en mycket snabb surfski (vilka får vara hemligt än så länge eftersom det handlar om utveckling av en ny kommersiell kajakmodell - man använde Havsracern som referens).

Testarnas slutsatser var att havsracern har så hög initialastabilitet att de dömde ut den fartmässigt innan de ens provat - och blev oerhört förvånade när havsracern drog ifrån oavsett vem som satt i den. Likaså gick den torrt i 80 cm krabb sjö medan konkurrenten dök i vågorna och båda testarna var överens om att den var roligare att paddla.

Enda tveksamheten var att de tyckte att den kändes långsammare - vilket kanske hade att göra med att inte riktigt kunde emotionellt acceptera att en så stabil kajak faktisk är så snabb.

Med denna test som grund kommer jag att formulera om lite i texten ovan - havsracern är kanske mera lyckad än jag vågat drömma om.

Roderlösningen är valfri, och är med på ritningen bara som ett förslag. Placeringen en bit in under skrovet ger bättre hydrodynamiska egenskaper - ytan kan halveras jämfört med ett släproder, utan effektivitetsförluster. Vidare försvinner risken att rodret hänger i luften bakom kajaken vid surf och i vågor.

Släprodrets fördelar är bara att den enkelt kan hissas upp vid behov - annars finns inte mycket som talar för det.

Den roderlösning jag ideat fram för min prototyp innebär att rodret är underliggande på tävlingskajakmanér, men kan hissas upp som en skädda när man skall landa, paddlar på grunt vatten eller i motvind - dels för att minska friktion och turbulens, dels för att skydda rodret. Det innebär också att det fungerar som en skädda när det är halvvägs nere. Först när det är helt nerfällt kan det vridas som ett roder. Här är skisser.

Craig, the sea racer is available in English. It is just this page that I have yet to translate...

Simon, optimal effektiv längd beror till stor del på paddlaren, En mycket stark och tekniskt skicklig paddlare kan ha styrka nog att klara den ökade friktionen av en större våt yta i ett längre skrov, men för de flesta är nog redan 6 m i längsta laget (fast det är ju trevligt att ha "lite att växa i"). För den som inte orkar uppnå skrovfart, blir längden mest en belastning.

Det kan vidare finnas en viss fördel för surf i grov dyning, men det uppvägs till del av vi sällan har riktigt bra dyning runt svenska kuster - oftast är det vindvågor som är kortare, brantare och mer svårsurfade.

Till potentiella nackdelar hör också att kajaken blir mer kursstabil ju längre den är - och alltså får större svängradie.

I would say that graphite used like this has a marginal effect on friction at best - probably not noticeable to the paddler.

The real benefits are more likely that it reinforces the surface leading to less speed loss due to scratches, and that it is to some extent self-cleaning. Dirt does not cling to graphite surface as it does to a varnished or lacquered one.

The graphite is mixed in the last epoxy layer, which is then polished to expose the graphite particles.

Thanks Tom

1. Total displacement is 115 kg (253 lbs). The boat weight may vary: built lightly by a competent builder it can tip the scale at 13-14 kg (28-31 lbs) and up to 18-20 kg (40-44 lbs) from an inexperienced builder not paying attention enough to epoxy usage.

2. SI-units (you know that 10-based unit system used throughout the civilized world ;-) are used throughout (in this case kiloponds). Divide by 0,4536 to get lbs. The figures presented are those for the displacement at the design waterline: 256 lbs (but please note, as I mention above, that the KAPER figures are not very accurate for extreme hull shapes like this).

Approx 360 m wood strips (5x20 mm), 6 litre och three times the hull length in cloth (width: 1 m) – including a reasonable margin of error. I recommend one layer of 165 gr/m2 (~6 oz) cloth, preferrably twill weave, being flexible and easily handled and slightly less wasteful on epoxy than standard weave. For a very light construction 113 gr/m2 (~4 oz) is fine, but you have to be careful with wear (though the hull will be strong enough structurally). In both cases extra glass on exposed edges and surfaces, as recommended in the manual.

Aron, Fusion bygger i hög grad på havsracerskrovet. Det finns småändringar i volymfördelning, ändskeppens utformning mm, men de är så små att du inte kommer att märka dem vid en snabb jämförelse av Fusion och en havsracer. De viktigaste skillnader finns ovanför vattenlinjen: högre reling eftersom den används utan kapell, aningen lyfta stävar av samma skäl.

Högre vikt och lägre sits (valfritt förstås) kommer att ge kajaken en något "lugnare" stabilitetskurva än Fusion.

Om du vinner eller förlorar på den kortare längden är svårt att avgöra i förskott: den flyttar ner toppfarten en aning men minskar samtidigt friktionen i hela fartregistret. Ligger du nära skrovfart kan du vara snabbare med Fusion, annars med havsracern (det är få förunnat att orka hålla någon av farkosterna nära toppfart någon längre tid).

Hi Paco, thanks for your interest in the Sea Racer. I do not build kayaks on order, but there are a couple of expert boatbuilders that I contact for such orders: Tunarps Kvarns Båtbyggeri ( http://www.batbyggeriet.eu/ ) and Petruskajak ( http://www.petruskajak.se/ ).

They can give you a quotation for the kayak and shipping.

Furthermore, Dan Caouette of CSFW ( http://clearstreamwood.com/WordPress/ ), has already built and shipped a Njord ( http://thomassondesign.com/post/ny_njord_fran_csfw.aspx?culture=en ) to a customer in Spain ( http://clearstreamwood.com/WordPress/portfolio/kayaks/2008-nereida-njord-spain ).

But my guess is that you will easily find a local boatbuilder that can build you a Sea Racer, without the shipping costs from Sweden or the US.

Hej Jesper. Havsracern är ritad för att klara drygt 80 kg paddlare plus lite lätt packning. Det innebär at du utan problem får med veckoturspackning. Skrovet är såklart lite opraktiskt att packa – ett långsmalt och trångt rör. Men med välplacerade luckor, ett snöre i en de första prylarna som trycks in en genomtänkt ordning på packningen, så bör det att funka bra.

Blir du inte helt nöjd kan du alltid komplettera en Njord lite senare ;-)

Hi Olivier,

The Sea Racer is designed for a small payload and very fast extended touring (as well as sea races). The design criteria (as usual focussed on my own needs and preferences ;-), were approx 80kg paddler, 15 kg kayak and 20-25 kg load. It is my belief that fast touring should be done with minimized load on the "pyramid principle" – the faster you paddle, the quicker you get from A to B and the less gear and food you need to cram into the kayak for the trip.

It is possible to modify the sea racer for a higher payload, but that will include a rather radical redesign of the hull (wider, higher, fuller, more rocker...), making it in essence another kayak. A better idea would then be to start with the Njord and stretch the length (adviced on the plans).

I see no advantage with a S&G version, though everything is possible. The building project (including adaptation to S&G) would take at least as much time as building a stripper. And trying to double bend plywood panels to some roundness would increase building time even more. A hardchine hull will loose some volume (loss of roundness) but increase wetted surface and turbulence and thus be a slower kayak capable of carrying less load.

Strip is a very forgiving construction method and the difference in building time and complexity, compared to S&G is small. But people often think of precut plywood kits that can be assembled in 50-60 hours compared with an overambitious strip builder that spends 500 hours fitting together many hundred small finely cut pieces of many wood species in artistic patterns. But a more realistic comparison is building a S&G from scratch in 90-100 hours or a stripper in 110-120 hours.

Ja har på något sätt missat din kommentar och frågor (ändrade rutiner i samband med systembytet?).

Jag har inte provat Streamliner, så jag kan inte kommentera skillnaderna. Men om du ställer den frågan på Utsidan så får du säkert svar av de som jämfört.

Havsracerskrovet har stått modell för Fusion, och Rapido är en vad gäller skrovformen kortad version av Fusion. Det bör innebära att Rapidon har lite mindre friktion och Havsracern lite mindre vågbildningsmotstånd – märks mest på att toppfarten ökar för den som har styrka och teknik nog att utnyttja skillnaden.

Havsracern är ritad med två alternativa däck och sittbrunnar: ett lågt, ett högt och en liten, en stor.

Chris, the high deck version is designed for shoe size up to approx. 46 (US 12). To operate a rudder comfortably you will probably need a little more space than provided.

There are several ways to do it: you can add one extra strip on the hull, to raise the deck – could be the best way if you are also tall and heavy (over 100 kg - 220 lbs). If not the added height will increase windage.

The other way is to adjust the curves in front of the cockpit: attach a temporary deck center strip on the molds. Adjust it with spacers until you get the needed height at the rudder pedal position. Adjust the top line of the deck molds to suit (adding an extra piece of plywood that you saw/plane/sand to shape, checking the overall deck shape with a strip).

Det vore intressant med ett test, men jag är tveksam till om du når lägre vikter i praktiken än med vanlig strip – beroende på hur du hanterar bygget. Dels väger skrov + däck i ett vanligt stripbygge inte mer än 12-13 kg – resten kommer med sittbrunnssarg, skott, beslag, lack etc – och dels blir kolfiberlaminat ganska tunga om du inte vacuumlaminerar (kolfiber har lägre densitet än glasfiber men drar mer epoxy vid manuell utvätning).

Samtidigt får du tänka på att du förlorar träets långskeppsstyrka (i drag och tryck är träfibrer bättre än det mesta som finns i förhållande till sin vikt – speciellt lämpade för långa smala föremål som trädstammar och grenar – och kajaker). Det innebär att du måste kompensera i dimensioneringen av laminatet (framför allt med tanke på att en så lång och smal farkost som havsracern utsätts för en hel del drag och tryck i skrov och däck) – och när du har kompenserat för långdskeppsstyrkan har du en rätt avsevärd overkill tvärskepps.

Jag har ingen siffra på totala skrov/däck-ytan, men våta ytan (under vattenlinjen) är ca 2 kvadratmeter – gissningsvis knappt det dubbla i skrov plus däck.

Men som sagt – det vore mycket intressant med ett genomtänkt bygge med alternativ teknik. So give it a try...

De mäter in i samma klass vid tävlingar och vänder sig till ungefär samma paddlare, men Sport 600 är 4 cm bredare, ett par cm högre och har inte riktigt samma bottenform.

Havsracern är ritad av egen intresse och utan kommersiella sidoblickar, men kom att bli en viktig inspirationskälla till Nordic Kayaks Fusion.

Sport 600 är ritad och framtagen av Seabird Designs, helt utan min medverkan – och jag har inte haft tillfälle att prova den.

Thanks and congrats!

I get exhausted just by reading about such a challenge in that heat ;-)

Ja, det är en viss skillnad på BP och Havsracern: BP är mycket lättsvängd men behöver måhända lite hjälp med att hindra upplovning i sidvind (byggs därför rätt ofta med justerbar skädda), Havsracern är rejält kursstabil och kan behöver lite hjälp för att svänga.

En justerbar skädda på havsracern stoppar upplovning med gör den såklart inte mer svängbar, snarare tvärtom (antingen skädda eller roder, annars blir den okontrollerbar i sidvind!).

Jag hade valt ett roder på en så lång och smal kajaker. Kan i alla fall vara en idé att förbereda sittbrunnen för ett rodermontage, så blir det lättare om du kommer fram till att det behövs (svårt att komma åt annars...)

Rodret för Jehu är tänkt för en motionskajak, där styrningen mest handlar om att finkorrigera kursen när man paddlar fort och rakt. Ett enkelt sätt att öka ytan är att hänga en liten fena i ett spår i underkant – med en axel i förkant ramlar den ner av sin tyngd men trycks upp om det behövs (som Epics havskajakroder).

Men man skall inte heller bortse från att det är en väsentlig skillnad i effektivitet på ett underliggande roder och ett släproder. Skrovbotten styr vattnet förbi en underliggande fena, medan ett friliggande roder ger vattnet möjlighet att "smita förbi" som vågor på ytan. Den som får för sig att sätta en liten horisontell bottenplatta i rodrets underkant vinner ytterligare en väsentlig effektivitetsökning.

Man brukar klara sig med ungefär halva ytan med ett underliggande roder, jämfört med ett friliggande släproder.

Jehus integralroder har fördelen att det är inlemmat i skrovet, vilket ger mycket bra effektivitet, och möjlighet till stora utslag utan att laminärströmningen bryts upp (som den gör från 12-15 grader med ett friliggande roder) – men nackdelen att det inte sticker ner under det turbulenta vattenskiktet och att ett långt och grunt roder generellt är sämre än ett djupt och smalt.

Med en fast fena framför rodret fungerar det vid större utslag (25-30 grader) utan att det "stallar".

Här är ett par bilder på mitt havsracerroder:

Foto på roderdelarna

Ritning från utvecklingsstadiet

Tack för tipset om den nerladdningsbara boken – jag har omgående lagt in länken på litteratursidan ;-)

Tack Rune. Din roderlösning är så elegant att den fick en egen notis. Ser fram emot en rapport om hur det funkar i praktiken...

Hi Matthias, I do not know of any sources where rudders are discussed in scientific terms. Most books on boat design and hydrodynamics have chapters on it: Skene, Gillmer, Larsson etc.

But stern rudders rudders are generally less efficient than under-the-hull rudders, because the uniform flow of water is broken up by turbulence at the stern, and because the stern rudder lacks the benefit of a surface (the hull bottom) that directs the flow over the rudder. Thus a stern rudder needs more area (~50% more) and therefore increase drag.

I do not think you can find a rudder position rule that fits all kayaks. The rudder is part of a lever, acting on the pivoting point of the hull (defined by the keel shape, stem and stern shape, rocker, weight distribution and speed ;-) – too many variables to be handled by a simple rule.

Moving the rudder often gives surpricing results. We worked a lot on this on the Nordic Kayaks surskis, testing positions just centimeters apart until we reached a happy balance between drag, efficiency and direction control on waves.

I looked at a number of racing kayaks and found positions between 85 and 92% of the wl length (mean 88%) and some surfskis ranging between 82% and 88% (mean 86%). Since those kinds of kayaks are optimized for speed, they probably comes close to a usable compromize.

That's where the hull shape comes in. A surfski has a deep foreship with a good grip in the water and an aft part that is shallow and slides sideways easily. On an olympic K1 the rudder is not used for steering per se, but just to keep the craft on a straight line for the duration of the race.

The very few sea kayaks with under-hull-rudders often produce a gurgling sound when the stern is forced sideways in sharp turns. But even that is not a significant problem: you rarely turn sharply in high speeds.

Another consideration with kayak (and boat) rudders is that they are efficient only for very small angles: up to 12-13 degrees. Angled more that that they stall and create turbulence and drag. A fixed fin in front of the rudder (or a rudder hung on the aft edge of the keel for a sailboat) would increase the working range up to ~30 degrees without breaking the flow.

A weed deflector that some manufacturers offer is not perfect but it does increase efficiency to some extent.

Du har rätt. Den undre jämförande grafen är tagen direkt från KAPER och är därför i lbs/knop, inte kp/knop som jag felaktigt angett (korrigerat nu). Den övre är direkt från Bearboats data, men omräknad till kp och km/t (för att alla paddlare vet vad km/t och kp (kg) är, medan många behöver lite huvudräkning för att ha koll på knop).

Det finns fortfarande en diskrepans mellan graferna. Vad den beror på vet jag inte, men kan gissa att det har att göra med hur Bearboat beräknar de ingående parametrarna, eller vilken version av KAPER som används. Jag skriver lite om teoretiska beräkningar här.

These are plans for a kayak to build. I don't sell anything except these plans. Most of my kayaks are designed for fixed or adjustable skegs. Those that are better suited for rudder comes with recommendations on where to position that rudder and some general hints on brands that are considered good.

I can't open the link. But you can glue the deck and hull without an extra sheer strip.

Coat both the hull and deck edge with epoxy.

Lay a string (5-6mm diam) of thickened epoxy (mix epoxy and sawdust or microfiber) on the hull edge.

Put the deck on.

Clean up the outside and spread the epoxy on the inside to a fillet with a round stick (fx electrical PVC pipe).

Two overlapping strips of fiberglass on both sides of the joint (on the inside as far as you can reach).

Det är fullt möjligt, men det krävs tämligen stora ingrepp i spantformerna eftersom skrovlinjerna äinte är så raka som på Black Pearl. Antingen kan man bygga med få stora paneler (som på Black Pearl) men det ger ett skrov med annat jtseende och andra egenskaper, eller med flera smalare paneler, som medför mer jobb men med ett skrov som lite mer liknar originalformen.

Men att bygga en plywood-havsracer skulle nog, med konverteringen inräknad, ta mer tid än att bygga den i strip.

The Sea Racer has been built a couple of times with a surfski pod, which works fine in the right conditions. The main disadvantage is that the Racer has a lower stem and sheer than surfskis in general since it is supposed to be used with a spraydeck. In rough seas, you will have more water in the cockpit. but in smooth water there will be no problems.

Erfarenheterna, både mina och andras, antyder att ritningens placering är korrekt. Rekommendationen har ifrågasatts av ett par byggare, men det handlade om förargliga misstag: den ene satte sittbrunnen på rätt ställe men placerade sitsen närmare aktersargen än ritningen visar och den andre kortade skrovet utan att ändra sitsens avstånd från akterstäven.

Sedan finns det småfel som kan bero på att placeringen är baserad på mina mått (jag har ganska långa ben i förhållande till totallängden) – men den effekten är så liten att det knappast är meningsfullt att göra en specialkalkyl för det.

Vill du ändå göra en kontroll kan du sätta dig i paddelställning på en planka, med en bit rundstav under och hitta balansläget. För mig (och därmed för ritningen ) hamnar sittbenen (sitsens djupaste punkt) 13 cm bakom och svankstödet 26 cm bakom balanspunkten.

Hej Marius. Det är en lite svår fråga att svara på. I teorin fungerar det utmärkt, under förutsättning att du kan hantera en rank kajak i besvärliga sammanhang eller är beredd att träna upp sådan kompetens. Inspirationen för havsracern kom från Martin Leonard III som paddlar långa sträckor i extremväder i hög fart med sin ännu smalare kajak. Men personligen kände jag för lite trygghet i Havsracern som långfärdskajak till havs (vilket förmodligen säger mer om mig än om kajaken), så jag har envist fortsatt att långfärdspaddla i min Njord – förlorar lite fartpotential, men tar förmodligen igen det genom att jag känner mig trygg nog att driva Njorden mer effektivt än jag kunde i Havsracern.

Vidare är Havsracern roderberoende, vilket för mig är en nackdel för långfärd till havs – men många paddlare, framför allt gamla tävlingspaddlare, har den motsatta uppfattningen.

För den som föredrar roder skulle ett surfskiskrov ha en bättre potential för snabba långfärder än Havsracern – mer rocker, stort effektivt roder och en annan långskeppsbalans. Men surfskiidealet hade inte riktigt slagit igenom här när jag ritade Havsracern.

Det är lite ironiskt att Njord, trots att det är 15 år sedan jag ritade den, fortfarande för mig är den snabbaste kajak jag ritat – inte i toppfart eller på plattvatten, men när det gäller att komma långt till havs på kort tid och med förhållandevis lite jobb i varierande väderförhållanden ;-)

Hej Marius

Marschfart är svår att gissa. Den teoretriska skillnaden har du i kajakernas data – men om du kan utnyttja den beror på hur trygg du känner dig i Havsracern. Jag har i min Njord kört om många tävlingskajaker i Dalslands Kanotmaraton, liksom surfskis och multisportkajaker på Orust Runt – vådan av att välja för rank kajak för förhållandena.

Surfskis är beroende av rodret båda för att hålla kursen och att svänga. Därför är rodret stort, effektivt och direktverkande. Havskajaker däremot har en mer eller mindre kursstabilitet inbyggd.

Längden påverkar lastkaciteten, men i mindre grad än vad många tänker sig. Om du kortar till 570 (-1 cm per spant) tappar du bara knappt 5 kg lastkapacitet – men jag tror inte du skall korta mer ändå, för att inte tappa för mycket av fartfördelen.

Jag är ingen roderexpert och har inte så bra koll på Smarttracks alla varianter. Men jag tror du kommer att klara dig med det som i Sverige kallas normalbladet eftersom det är fart du är ute efter. För manöverirng kommer din Njord alltid att vara bättre.

Däckshöjden är beräknad för pedalställ (och min fotstorlek: 43).

I träkajaker finns egentligen ingen anledning att ha genomgående bult. Enklare och snyggare är att limma en bit träläkt på insidan och skruva/bultea pedalskenan i den.

Jag hade tydligen missat att uppdatera tabellen på den engelska sidan. Det är gjort nu. Tack för påpekandet.

Hej Marius

Havsracern var från början tänkt som en låg, smal, snabb och lättrollad kajak med grönländsk sittställning. Den är någon cm lägre än Njord i fördäcket, men den finns på ritningen linjer för ett högre däck som då är 1 cm högre än i Njord.

Men jag funderar på att plocka bort havsracern ur katalogen – de som var intresserade av den väljer oftast numera Spindrift istället

Nej, det är inga problem. Ritningen kommer att finnas även om jag flyttar ut den ur katalogen för att slippa hålla lager (jag börjar få ont om plats i mitt ritningslager och har inte plats att bygga ut ;-).

Så set innebär bara att det tar en dag extra för att beställa kopia...