Visa varukorgen
Design & Illustration

Tips och råd för kanadensarbygge

ytbehandla insidan | däck | relingar | inredning | stävprofiler

Ytbehandla insidan

Insidan behandlas på samma sätt som utsidan. Kontrollera måtten innan du lägger glasfiberväv på insidan. Under tiden laminatet är asymetriskt (glasfiber på ena sidan) är risken stor att skrovet deformeras. Det räcker att temperatur eller fuktighet i bygglokalen ändras. Kontrollmät bredden på några ställen. Justera vid behov – spännband runt skrovet eller distansbitar mellan relingarna. Låt dessa sitta tills epoxin härdat och insidan är klar.

Ytbehandla insidan så snart utsidan är klar. Att ta en paus i bygget med ensidigt glasfiberlaminat leder ofta till stora formförändringar i skrovet och därmed stora problem att återfå rätt form. Är en paus ändå nödvändig skall spantmallarna sitta kvar under tiden.

Däck:

Stävdetaljer och relingBörja med att göra för- och akterdäck, så här: Såga ur en bräda med vacker ådring två diagonala bitar och en smal list. Tag måtten från ritningen. Limma ihop dem. Mittlisten kan göras i annat träslag t.ex. mahogny. Däcken är en bra plats för lite fantasi vad gäller mönster och träslag. (Mittlisten är till för att ge bättre fiberriktning i limfogen.) Hyvla däcken så att de passar i respektive stäv. Forma innerkanten på lämpligt sätt. Lägg lite tid på att få formen och fogarna vackra. Däcken är det första man ser på en kanot. Limma däcken på plats.

Relingar:

Markera på relingen lägena för sitsarna, däcken och tvärträet. Limma distansbitar av ca 10 x 20 mm virke (gärna något hårt träslag men det går också bra med gran) så att det finns en kloss vid varje markering (för att ha något att skruva i).

I övrigt fördelar du distansbitarna jämnt längs insidan av relingen – bitarna kan vara ca 70 mm långa och avståndet mellan dem ca 100 mm. Justera kanterna på däcken så att den inre relingslisten kan limmas till dem enligt ritningen. Såga till en inre relingslist av ca 20x22 mm virke så att den ansluter väl till urtagen i stävarna. Limma den på plats. Här behövs många tvingar – eller mycket fantasi. Tunna tillfälliga spikar eller stöttor mellan relingarna kan kanske ersätta några tvingar. Finessen med distansbitarna är att relingen blir starkare och lättare, att det blir lättare att tömma båten från vatten,sand och smuts och slutligen att det finns massor av ställen att fästa linor när man skall surra last och liknande.

Limma fast den yttre relingen av ca 20x22 mm virke. Hyvla eller slipa ovankanten av relingen jämn. Tunna den yttre relingslisten närmast stävarna. Börja ca en halvmeter från stäven och hyvla den gradvis tunnare, ner till ca 8-10 mm vid stäven. Runda alla kanter med en överhandsfräs eller med hyvel och sandpapper.

Inredning:

Infästning av tvärträSåga till tvärträet enligt ritningen av ca 25x75 mm virke ( helst ask eller annat hårt trä. Gör du den av gran bör du öka måtten något). Den som kommer att bära sin kanot ensam kan utforma tvärträet som ett gammeldags ok som fördelar trycket över skuldrorna. Tvärträet fästs upp i relingarna med två mässingsskruvar, 8 x 1 1/4", på var sida. Vänta med att skruva dit det tills insidan är lackad. Ramarna till sitsarna gör du av 25x40 mm ask (något kraftigare, ca 30x40, om du väljer gran eller fur). Själva sitsytan gör du efter något av förslagen på idésidan. Sitsarna hängs från relingen i mässingsbult med försänkt skalle. Använd distansrör av rundstav så att underkanten av sitsytan kommer ca 25 cm över kanotens botten. Förbered för att fästa sitsarna men vänta tills insidan är fernissad med att bulta fast dem.

Kanadensarens inredning

Stävprofiler:

Stävprofilerna görs av halvrund 10 mm mässingsprofil som fästs med försänkt mässingsskruv, 12x4 mm, med ca 12 cm mellanrum. Börja ungefär en halv meter in under kölen från stäven räknat och låt antingen profilen sluta i höjd med relingen eller böj över den till en liten förtöjningsögla. Stävprofilen monteras inte heller förrän ytan är fernissad.

Kommentarer

Hei.

Hva slags behandling anbefaler du på innredning, dekk og relingslister? Kan det være en god ide å olje det? Eller er det epoxy og lakk som gjelder?

Det finns ingen idealisk lösning. Olja ger ett utmärkt skydd och är lätt att underhålla, men hindrar inte att träet får en matt gråaktig ton efterhand. Lackat trä behåller färg och lyster men får underhållas mer noggrant än olja – slipas och lackas om (utan slipning bygger man med tiden upp ett tjockt lager som spricker).

Allra bäst vore lack på epoxy och glasfiber, men det är svårt att få väven på plats på så små detaljer – och omöjligt om du har en genombruten reling.

Ett lager epoxy under lacken kan stabilisera träytan så att lacken håller lite längre. Men annars är det glasfibern, inte epoxyn, som ger hållbarhet och styrka åt skrovet..

vad kan min fina -välvårdade kanadensare som ja fick för 55 år sedan vara värd inklusive durkar, stolar, paddla 0ch flytblock? tänker sälja den !

Den är värd vad någon intresserad spekulant är villig att betala för den. Vill du ha en mer specifik värdering får du komma med fakta: mått, skrovmaterial, när och av vem den är byggd etc – och leta reda på någon som har bättre koll på sådant än jag (jag har aldrig köpt eller sålt någon gammal kanadensare eller kollat priser på sådana).

Men i de flesta fall är det bara bruksvärdet man kan räkna med: ett par tusenlappar.

Hej!

Jag funderar på att installera stävprofiler i mässing för att skydda min nya kanot. Du rekommenderar att fästa profilerna med mäsingsskruv. Blir inte detta ett problem med vatten längs skruvarna/under glasfibern? Har du några råd hur man kan förhindra detta? Finns andra alternativ för att skydda stävarna?

Mvh,

Gustav

Ja, det finns ett potentiellt problem med allt som bryter glasfiberskiktet. Men med rätt storlek på borren blir hålet tämligen tätt – med för litet borrhål spricker väven runt skruven. Om du sedan lägger ett tunt lager tätmassa (t ex butylgummi) under skenan får du en flexibel gummipackning som extra tätar.

Du kan också doppa skruven i epoxy innan du drar in den (för att försegla mot träet). Behöver du senare lossa skruven värmer du den med en lödkolv, så mjuknar epoxyn.

När man fäster skotvinschar och knap i segelbåtsdäck eller förankrar tunga maskiner på verkstadsgolvet borrar man stora hål, fyller dessa med epoxy, borrar, gängar och förankrar med maskinskruv – med det vore overkill i en kanotstäv ;-)

Om du förbehandlar metallen med lämplig primer kan du limma fast den med epoxy eller lämpligt bygg-, konstruktions- eller monteringslim.

Metallprofil är det traditionella skyddet på kanotstävar, men visst finns det alternativ. En tunn trälist av hårdträ kan limmas mot stäven – lätt och stark och när den blir sliten kan man hyvla den och limma på mer trä. Det finns en PVC-tejp som heter Keel Eazy och som används som slitskydd på kajaker mm – lätt att applicera och enormt slitstark. Vidare kan en remsa aramidfiber (Kevlar) lamineras över stäven och en bit ner under botten – också slitstark och "punkteringssäker". Men allt som lamineras fast innebär risk för delaminering i samband med påfrestningar.

Ei førjulsnøtt er moden for knekking.

Høstens to båtbygg, en Kavat mini og ei Singoalla, vil være klare for lakkering tidlig på nyåret. Alt har gått problemfritt for seg, men ei formendring etter innvendig glassing er nøyere observert enn ved tidligere bygg. Tydeligst er endringa på den romslige Singoallan. Ved å prøvemontere et par formspanter etter ferdig glassing, kan konstateres at relinga ved første og siste spant har blitt knapt 1 cm høyere. Midtskips har botnen flata ut og relinga blitt knapt 1 cm lågere. Båtbredda er uendra. Formendringa midtskips vil gjøre båten lettere manøvrerbar, men også mindre retningsstabil. Som avbøting vurderer jeg derfor å montere en ekstra kjøllist under botnen. Den vil dessuten øke båtens slitestyrke. (At slaget heller noe annerledes midtskips enn på tegninga, har også konsekvenser.)

Kavaten er utsatt for tilsvarende, men noe mindre, endring. Jeg regner med at ei finne vil være kompensasjon nok på kajakken.

Min foreløpige teori er at epoksylimet har trengt inn og permanent utvida trevirket, og på den måten endra skrogforma. (Dekket vil derfor heller ikke være upåvirka.) Spørsmålet som dukker opp, er om denne nærmest naturbestemte formendringa er, eller bør, tas hensyn til på tegningsstadiet? Ev. er endringa erfaringsvis allerede tatt hensyn til? Hvor korrekte er de matematiske beregningene av båtens egenskaper når den er satt på vannet?

Mvh. Knut.

Epoxy har minimal formändring vid härdning, så jag tror att den är oskyldig. När skrov eller däck ändrar formen så beror det nästan alltid på att temperatur och/eller luftfuktighet ändras under den tid då skrovet är assymetriskt laminerat – d v s när utsidan är laminerad, men inte insidan. Den träet rör sig med den laminerade sidan är fixerad. Alltså bär sig laminatet åt som en pocketbok man glömt ute under natten: omslaget rullar sig i nattfukten eftersom det är oftast är lackat på utsidan men inte på insidan.

Har man riktig otur och skrovet slår sig medan man väntar på att laminera insidan, kan man vara tvungen att sätta tilbaka spantmallarna och spänna fast dem med nylonremmar runt skrovet, och sedan laminera insidan mellan spanten för att fixera den. Därefter tar ur spanten och fyller i med glasfiberremsor där mallarna suttit.

Men sådana deformationer kan jag inte förutsäga och därför inte rita in på ritningsbladen. När det händer kan det ske åt vilket håll som helst beroende på förhållandena i bygglokalen. krovet kan blir för brett eller dra ihop sig, stävarna kan lyfta eller sjunka, plana bottnar kan bli lite konkava eller konvexa.

Jag bygger i en ouppvärmd källarverkstad under villan och jag brukar få någon cm för smal eller för bred kajak. Jag kompenserar detta innan jag laminerar insidan, med remmar runt kajaken eller med stag mellan relingarna, så skroven har alltid varit rimligt korrekta när de är färdiglaminerade – men det blir alltid småskillnader mellan handbyggda kajaker och kanadensare (det gäller för övrigt även större farkoster: jag minns när Svenska Kryssarklubbens Atlantica byggdes på ett varv i Skagen, så blev hon ca 30 cm längre än ritningen specificerade, vilket ansågs som ett riktigt bra resultat ;-).

Matematiska beräkningar är mycket ungefärliga, eftersom de bygger på ett litet antal ingångsvärden och som alla sådana beräkningar måste de tolkas. Därför är beräkningar främst användbara under utvecklingsarbetet, för att se om ämdringar i skrovform eller dimensioner går åt rätt håll eller inte. När jag presenterar nya kajaker i katalogen, använder jag från början de hydrodynamiska beräkningarna som produktdata, för att sedan justera dem efter provpaddlingar och när jag börjar få in recensioner från byggare. Slutstyvheten är ofta bättre än vad beräkningarna förutspår medan fartkurvan får en svårtolkad diskontinuitet i hög fart – vilket beror på att den formel som vanligtvis används (KAPER av John Winters, senare uppdaterad av Matt Broze) är pragmatiskt framtagen. En komplett matematisk beräkning hade krävt betydligt mer ingångsvärden och mer datorkraft och programvara än vad som är rimligt för småbåtar – och förbättringen av precisionen hade ändå bara handlar om promille...

Takk for fyldig og utrolig raskt svart på spørsmål om formendring.

I fare for å bli klassifisert som petimeter kommer jeg med ytterligere opplysninger og betraktninger. Ev. trengs et avansert klimaanlegg for å unngå formendring.

I mitt vindusløse kjellerlokale, stort sett under bakkenivå, har klimaet vært stabilt. Poketbøker og andre bøker lagres på samme nivå uten skade. Brede bord for senere oppskjæring til byggelister lagres også der. De tørker, blir tykkelseshøvla og holder seg helt stabile uten ny krumning. Ut- og innvendig glassing og er gjennomført uten opphold. Båtbredden har hele tida vært konstant. Formendringene må ha påløpt i perioden etter at skroget, i dårlig herda stand, ble løst fra formspantene, og fram til gjennomført innvendig glassing. Alle de forrige 7 kajakkene, som er bygd i lokalet, har vist tendenser til samme formendring. Avstanden mellom relingene har likevel aldri vært et nevneverdig problem. Før innvendig glassing av Njorden sist vinter, ble skroget uten opphold for sikkerhets skyld skrudd fast til nøyaktig tilskårne utvendige "spanter". Avvik fra formen på tegningene kunne registreres allerede ved montering av "spantene", og avvikene hadde økt da de var demontert - men ikke kritisk mye. Likevel må det ha vært svære krefter i sving. At jeg slipte ned tykkelsen på skroget forholdsvis mye, kan ha gitt noe rom for formendring. Jeg mistenker at den utvendige støtten ikke gjorde noe verken fra eller til. Jeg har ved to tilfeller satt spantene tilbake etter ferdig glassing og tvunget dekk og skrog mot spantene vha. skruer, remmer og kiler. Etter utvendig spleising av dekk-skrog, ble spantene trukket ut via sittehullet. Jeg tviler også på at den metoden tvang formendringen tilbake. Det skulle i alle fall gjentagende brutal kraft til for å trekke ut hvert enkelt spant. Å glasse innvendig skrog mens formspantene enda sitter i, slik du beskriver, blir komplisert, men bygger jeg en kano til, så kanskje prøver jeg ut metoden. Jeg frykter at formendring vil påløpe mens spantene er tatt midlertidig ut for innvendig sliping, for sliping med spantene på plass blir veldig vanskelig. Kanskje rekker det at noen spanter sitter i, og hvilke dette er kan kanskje endres på under arbeidets gang?

Her i innlandet, langt øst for riksgrensa, kryper utetemperaturen under -10. Isen og snøen har for lengst lagt seg. For å holde mitt skrøpelige legeme ved like, er kajakkpadling i spennende natur avløst av en "tråkig" romaskin på et soverom. Men så blir båtbygginga ekstra givende.

Mvh. Knut.

Vad skulle du säga är bra mått på sitsarna För/Akter på en Caribou 495?

Jag ser på ritningen ungefär vart dom bör sitta och ett djup på 25 cm enligt bilden ovan.

Men inget om bredd. Jag ser att de blir olika breda.

Mvh John

Det finns ingen standardbredd för kanadensarsitsar, utan den egna anatomin och komforten får avgöra. Måtten på ritningen är ett förslag som ungefär återspeglar de sitsar som traditionellt suttit i snarlika kanoter genom åren. Normalt sätter man lika stora sitsar på båda ställena (med undantag för riktigt stora kanadensare där mittentofterna ibland ska ge plats för två paddlare bredvid varandra).

Hej. Vilket material bör jag använda till nya utvändiga bottenlister till en gammal kanadensare? Hur skall de fästas i skrovet, skruva eller limmad? Hälsningar Hans W.

Jag skulle välja ett hyfsat beständigt träslag: furu, oregon pine, lärk etc och helst limma om det går – trä, laminat, aluminium etc är normalt inga problem, medan plast är notoriskt svårlimmat.

Men det är i huvudsak teoretiska funderingar. Jag har ingen erfarenhet av slitlister på annat än trästrip.

Hur tjockt bör däcket vara? Är det samma dimension som relingen, runt 20 mm?

För caribou finns inga angivna mått för däcket på ritningen.

Jonas,

Däcken är små och har ingen bärande funktion. Jag brukar hyvla ner dem till ca 12 mm.

Däcken är små och har ingen bärande funktion. Jag brukar hyvla ner dem till ca 12 mm.

På ritningen till Caribou 530 har du ritat in två ytterligare tvärslåar närmare ändarna. Är det något du rekommenderar, ser inga andra noteringar eller bilder på detta.

Tvärslåarna stagar upp skrovet lite i ändskeppen och fungerar som bra handtag och som surrningpunkter för bogser- eller förtöjningslina eller för att hålla packning på plats. De är inte strikt nödvändiga om du bygger relingarna som på ritningen , eller med motsvarande strukturella styrka. Men jag föredrar att montera de extra tvärträna, efter de bidrar med lite stabilitet i ett långt skrov, väger inte mycket, är enkla att såga till och skruva dit och det går ganska snabbt.

Har du tips på ställen att köpa långa mässingsskruvar? Jag hittar inte nåt ställe som säljer så långa som behövs för att montera sätena. Om jag mäter rätt så behöver vissa vara nära 140 mm långa för att hamna på rätt höjd.

Tack för svar!

Hej igen!

Jag har upptäckt produkten hattmutter hos specialbeslag, så då kan jag reda ut det med en gängstång. Men det verkar krävas tre olika butiker för att kunna köpa vanlig mutter, hattmutter, bricka och själva gängstaven, så tips på bra järnhandlar för mässing tas gladeligen emot!

Hylsmutter/hattmutter plus bitar av gängad metallstång fungerar bra – mässing eller rostfritt efter önskemål. Finns hos flera av byggmarknaderna: Bauhaus, Hornbach etc. Alternativt en slät metallstång som gängas (en sats gängverktyg kostar några hundralappar och är användbar i många sammanhang).

En annan variant är att koppla ihop två bultar med en gänghylsa (invändigt gängad rörbit).

Ytterligare en variant är att göra en dold infästning med en gänginsats (utvändig trägänga/invändigt metallgänga) underifrån i relingen – men då bör relingen vara i hårdträ (t ex ask).

Hej,

jag har en knäckt plastreling på en glarfiberkanadensare och funderar på att ersätta den med träreling och bygga enligt din instruktion. Jag undrar framförallt om man behöver basa träet till relingen eller om det går att böja utan att den knäcks? Kanoten är 5.40 med ca 90 cm som bredast (alltså inte några riktigt tvära böjar).

Sitsar och stag på min kanot är gjorda i bok. Är det också lämpligt för reling?

Ja du kan ersätta plastreling med riktigt trä. Det vinner kanoten på ;-)

Bok är bra , men ask är lättare att böja.

Byggbeskrivningen dimensioner brukar fungera bra att böja till eftersom de ingående delarna delarna är rätt klena i dimensionerna. Basa brukar inte behövas. Är det trögt eller du använder kraftigare dinmensioner kan det oftast räck med att väta träet en aning och värma lokalt med en värmepistol efterhand som du böjer.

Skriv en kommentar