Nanoq
Senast uppdaterad den 25 oktober 2024, 59 kommentarer
Bilder | Specifikationer | Mer om | Bakgrund och historia
Ritningssats, Nanoq - 1 500 SEK
Beställ
Snabbtitt på prestanda
manöverbarhet |
kursstabilitet |
marschfart |
toppfart |
initialstabilitet |
slutstabilitet |
lastkapacitet |
Rekommenderad utrustning: justerbar skädda roder skott/luckor
Nanoq är en havskajak med västgrönländska anor. Den är baserad på en legendarisk kajak från Illorsuit (eller Igdlorssuit med en annan transkribering) som dök upp i England 1959 och har haft stort inflytande på utformningen av engelska havskajaker sedan dess. Den mest kända är Anas Acuta från England – en kajak som efter flera decennier fortfarande är uppskattad och som anses vara en av de mest "grönländska" av marknadens kajaker.
Det blev en spännande utmaning att se hur en modern omtolkning av den gamla Illorsuit-kajaken skulle kunna se ut – en som skulle kunna tilltala Anas Acutas vänner runt om i världen, men dra nytta av några decenniers utveckling av hydrodynamisk teori. Jag paddlade en Anas Acuta för några år sedan och hade en del tankar om vad jag gillade och ogillade med egenskaperna.
Lite har ändrats sedan sextiotalet. Fler av Korneliussens kajaker har mätts upp (av Harvey Golden - expert på traditionell kajakkultur), och följaktligen finns mer kunskap om dimensionering och mer specifikt hur den gamla kajaken anpassades efter ägarens mått. Vidare var de tidiga replikerna starkt påverkade av den tidens syn på havskajaker, vilket bland annat innebar att däcket höjdes för att ge "engelskt" gott om plats under fördäck, vilket resulterade i höga stävar och en påtaglig bananform som för en nutida betraktare ligger rätt långt från Illorsuitkajaken vackra och harmoniska relingslinje. Vidare plattades botten ut rejält för att skapa volym - i så hög grad att det inte längre finns några spår av ursprunget i nollspantet - från ca 20 graders bottenvinkel till ungefär 8 grader på Anas Acuta. Det här är inte avsett som kritik av kajaken eller konstruktören Geoff Blackford - den långlivade kommersiella succén hade i så fall sagt mer om mina fördomar än om kajaken.
Men ändå, hur skulle en modern omtolkning kunna se ut?
Jämfört med laminatkajaker slapp jag kommersiella kompromisser och eftergifter, och kunde justera linjerna för att passa stripbygge istället för laminering i form. Nanoq kunde därför få lite mjukare linjer än det grömländska originalet, som dels gör den enklare att stripbygga och dels sänker friktionen lite grann (vatten gillar också harmoniska linjer). Utöver det blir en kajak i trästrip betydligt lättare än en i komposit och en hel del styvare än både komposit och ribb-och-duk – vilket innebär en snabbare, rörligare kajak med bättre lastkapacitet.
Nanoq har lite högre däck och därmed större slutstyvhet än de av mina kajaker som har östgrönländska anor: främst Black Pearl. Det innebär att det går att kanta Nanoq väldigt mycket (30 grader) utan stöd av paddeln, och den blir därför extremt manöverbar – en perfekt lekkajak för surf i vågor och precisionsmanövrering bland klippor och stenar. Med skäddan nerfälld blir den en lugn långfärdskajak för långa distanser med god medelfart. Det högre däcket är förstås en fördel för dem som finner Njord lite trång – men en nackdel för dem som uppskattar Njords komfort och känsla av kontroll; som så mycket annat en smaksak.
Första Nanoq byggde Erik Frantzen i Danmark för flera år sedan (lite förlängd och med sänkt akterdäck). Det blev prototypbygget och jag fick chansen att prova den på ett symposium i Danmark, och var mycket belåten med egenskaperna!
Foto: Erik Frantzen
Nanoq för storväxta
Efter flera frågor har jag ritat en lite större Nanoq: samma skrov, samma utseende, men några centimeter extra här och var för att ge mer plats och större lastkapacitet. Fyll i L (för large) vid beställning om du behöver lite mer volym, antingen på grund av att du väger 90 kg eller mer eller om du har behov att ha med ovanligt stor och tung packning.
Nanoq stitch-and-glue
Om du tvekar inför ett stripbygge, finns det ett enklare sätt att få nästan samma kajak. Jag har tillsammans med Petruskajak i Tranås och Dan Caouette i Maine ritat/utvecklat ett par plywoodversioner av Nanoq: en med Nanoqs mått (546x52) och en lite mindre (520x51 med ett par centimeter lägre däck). Dessa finns under namnet Alleq 55 och Alleq 52 att bygga hos Petruskajak i hans numera välkända 8-dagarskurser, men kan också köpas som byggsats.
Stitch-and-glue-konceptet innebär att färdiga CNC-frästa plywoodpaneler "sys" ihop till skrov och däck, varefter skarvarna stabiliseras på insidan med glasfiberremsor i epoxy, och utsidan lamineras med glasfiber. Resultatet blir en lätt och stark kajak på grovt räknat halva tiden mot ett stripbygge – eller på en fjärdedel av tiden för den som har ambitioner som inbegriper dekorativ strippning med olika träslag ;-)
Alleq är en förenkling av Nanoq. Metoden kräver plana, enkelkrökta ytor, vilket innebär att Alleq hamnar närmare den ursprungliga Illorsuitkajaken som med spant och sälskinn också fick plana ytor och skarpa slag. Det betyder i praktiken en aning fartförlust genom turbulens och en aning mindre innervolym. Skillnader i egenskaper är i praktiken knappt märkbara, och får vägas mot det enklare bygget.
Bob Ten Eycks välbyggda kajak i fotona nedan är byggd från en Alleq-ritning, men konverterad till strip – därav ett lite plywoodkantigare däck än på Nanoq.
Specifikationer
| Längd¹ |
546/425 cm (total/kvl) |
| Bredd |
52/49 cm (total/kvl) |
| Djupgående |
11 cm |
| Sittbrunn¹ |
60x40 cm |
| Innerhöjd¹ |
27,5/17,5 cm (framför/bakom sittbrunnen) |
| Vikt² |
16-20 kg |
| Deplacement/volym⁶ |
125 kg/315 liter |
| Fart³ |
7,9/11 km/h |
| Prismatisk koefficient |
0,54 |
| Våt yta |
1,77 m² |
| Släpmotstånd⁴ |
1,53/2,99 kp |
| Stabilitet⁵ |
3/5 (initial/slutstyvhet) |
| Användningsområde |
Snabba och trygga långfärder till havs, längs kusten och i större sjösystem. Avancerad paddling, rockhopping, roll mm. Motion och dagstur. |
| Längd¹ |
559/435 cm (total/kvl) |
| Bredd |
55/52 cm (total/kvl) |
| Djupgående |
11 cm |
| Sittbrunn¹ |
64x42 cm |
| Innerhöjd¹ |
29/19 cm (framför/bakom sittbrunnen) |
| Vikt² |
16-20 kg |
| Deplacement/volym⁶ |
140 kg/365 liter |
| Fart³ |
8/11,5 km/h |
| Prismatisk koefficient |
0,54 |
| Våt yta |
1,91 m² |
| Släpmotstånd⁴ |
1,65/3,22 kp |
| Stabilitet⁵ |
3/5 (initial/slutstyvhet) |
| Användningsområde |
Snabba och trygga långfärder till havs, längs kusten och i större sjösystem. Avancerad paddling, rockhopping, roll mm. Motion och dagstur. |
¹ Dessa mått kan lätt ändras efter egna önskemål
² Beroende på träslag, utrustning, noggrannhet med slipning, laminering etc.
³ Marschfart resp. motsvarande toppfart. Värdena är från början teoretiskt uträknade (Crouch´s formel) och justerade efterhand som jag kan göra relevanta praktiska tester.
⁴ Släpmotståndet i 4 resp. 5 knop mätt i kp vid angiven lastkapacitet.
⁵ Initialstabilitet resp. slutstabilitet – 1 är mycket rank, 5 är mycket stabil.
⁶ Deplacement är kajak + paddlare + last. Räkna bort kajakens vikt för att få lastkapaciteten.
Om ritningar och bygge
Tre ritningsblad rymmer den information som behövs för att bygga kajaken. Spant, stävar och konstruktionsdetaljer i fullskala. Rekommenderad sittbrunn i halv skala, med anvisningar för att förstora eller förminska för den som vill. Anvisningar finns även för att förlänga eller korta kajaken. Linje- och konstruktionsritning i skala 1:10. Viktiga detaljer eller idéskisser i full skala.
Till Nanok går det åt ungefär 300 löpmeter ribb (20x5 mm) inklusive marginal för spill och ett och annat misstag mm, 17 meter glasfiberväv (ca 160 gr/m2 på 100 cm bredd). Epoxyåtgången är svårare att ange eftersom den till stor del beror på hur den appliceras, men ungefär 6 kg är ett rimligt riktvärde. Värdena gäller om du bygger enligt ritningen – ändrar du längd eller annat måste du såklart justera åtgången proportionellt.
Minsta fönstermått för att lyfta ut den färdiga kajaken: 52x41 cm
Med ritningssatsen följer en illustrerad byggmanual med 36 sidor, som går igenom alla moment – tillräckligt detaljerat för att även en helt ovan byggare skall klara av att bygga kajaken.
Ritningssats, Nanoq - 1 500 SEK
Beställ
Norska Padling testar
I norska Padling (3-2012) finns en trevlig test av Qanik, som alltså är glasfiberversionen av Nanoq (några kilo tyngre och lite sämre styvhet, men i övrigt detsamma. Den slutar med att:
"Seabird og Björn Thomasson har grunn til å være förnøyd med Qanik. Glitrende respons gjør den til en virkelig artig lekekamerat. God komfort og bra lastevolum inviterer i tillegg til litt lengre turer ... Forholdet mellom pris og kvalitet er i begge tilfeller veldig bra. Her får man mye grønlandsinspirert kajakk for pengene."
Deras kommentarer om stabilitet och manöverbarhet stämmer precis med mina funderingar vid ritbordet:
"Summen av stabilitetsparametre er av en art som særlig de rutinerte vil møte med ovasjoner. Båten er lettbevegelig i primærplanet, uten att føles direkte rank. Primærstabiliteten opererer i et temmelig avgrenset område og plasserer sig litt under middels. Andrestabiliteten er derimod god og gir god motstand ved kanting, men uden å fremstå som dominerende. Den ender opp i en sluttstivhet med en noe rund karakter. Derfor sjeneres heller ikke carvingegenskapene av en konstruksjon som stritter altfor mye imot.
Her berører vi samtidig båtens aller beste egenskap. Carvingresponsen er nemlig av ypperste sort! Kajakken reagerer knivskarpt på kanting av skrog. I kombinasjon med tilpassede åretak, er den i stand til å vende på ett par båtlengder. Den er i sitt esse når det inviteres til lek og moro. Her spiller kajakken på lag og lar utøveren få ta seg ordentlig ut."
...och om fart och surf:
"På flatt vann avslører våre GPS-målinger at den mest effektive skroghastighet befinner seg mellom 3,8 og 4 knop. Gjennomsnittsfarten i vår testløype havnet på 4,4 knop. Toppfarten kulminerte ved 6 knop [11,1 km/t]."
Surfvilligheten är upåklagelig. Skroget er ikke specielt kresen på verken vindstyrke eller bølgehøyde. Det skal lite til för man kjenner at det spilles på lag med naturkreftena i form av deilige surfer."
Även utseendet faller i smaken:
"Björn Thomasson har designet en vakker kajakk ... Testbåten fremstår fremdeles som både slank, lav och elegant."
Bakgrund och historia – en modern Illorsuit
Sommaren 1959 skickades en ung student, Ken Taylor, till Illorsuit på Grönland för att studera kultur och kajaker. Med till Grönland hade han sin egen plywoodkajak - på väg hem hade han en riktig västgrönländsk kajak byggd för honom av Emmanuele Korneliussen. Den mätte 505x53 cm och hade det låga däck - 20 cm framför sittbrunnen - som hörde till kajakkulturen i norra Discobukten. Den byggdes på sex dagar med virke importerat från Danmark.
Uppmätningsritning av den ursprungliga Illorsuitkajaken
Kajaken väckte stor uppmärksamhet och intresse i Skottland, och den mättes upp av Duncan Winning, diskuterades och kopierades i både plywood och glasfiber. 
När Geoff Blackford några år senare ritade en ny havskajak, tog han Ken Taylors kajak som utgångspunkt, men höjde däcket för att bättre passa europeer. Resultatet blev den välkända Anas Acuta (Anas Acuta är latin för stjärtand - döpt efter den "akuta" vinkeln på stjärten) - fortfarande en av de mest "grönländska" av kommersiellt byggda kajaker, och fortfarande eftertraktad av kompetenta paddlare.
Anas Acuta - kajaken
Anas Acuta refuserades av alpinisten Colin Mortlock inför en expedition till Norge - den bedömdes för osäker i grov sjö och hade för lite lastutrymme. Frank Goodman ökade volymen och rundade slagen och döpte den nya kajaken till Nordkapp efter expeditionens mål. Dessa två - Anas Acuta och Nordkapp - är levande legender, fortfarande i produktion och fortfarande med lite uppdatering då och då (imponerande, men det bleknar i jämförelse med VKV Anita, ritad 1930 och fortfarande i produktion – låt vara med en hel del moderniseringar längs vägen!).
För att bringa lite reda i släktträdet: från Anas Acuta utvecklades Nordkapp och Pintail. Från Nordkapp utvecklades bland andra Skerray, Aquanaut, Argonaut och från Pintail modellerades Avocet fram – och därefter de flesta engelska havskajaker: Meridian, Zephyr, Explorer, Alaw, Alaw Bach, Xcite, Xplore m fl – ända fram till nu, då lite surfskiformer börjar smyga sig in här och där (Tiderace Pace, Rockpool Taran m fl).
Det blev en spännande utmaning att försöka ta fram en modern tolkning av den gamla originalkajaken - en som dels skulle kunna tilltala Anas Acutas fans och dels ta vara på ett par decennier av utveckling inom hydrodynamik och materalanvändning. Jag paddlade Anas Acuta för några år sedan och hade en del tankar om vad jag gillade och ogillade med egenskaperna.
Lite har ändrats sedan sextiotalet. Fler av Korneliussens kajaker har mätts upp (av Harvey Golden - expert på traditionell kajakkultur), och följaktligen finns mer kunskap om dimensionering och mer specifikt hur Taylors kajak anpassades efter hans mått. Vidare påverkades Geoff Blackfords tolkning av originalritningen av de tankar som fanns kring Grönlandskajaker vid den tiden - däcket höjdes till exempel i hela sin längd för att få tillräckligt utrymme under fördäck, vilket resulterade i höga stävar och en påtaglig bananform, som för en nutida betraktare ligger rätt långt från Illorsuitkajaken vackra och harmoniska relingslinje. Vidare plattades botten ut rejält för att skapa volym - i så hög grad att det knappast längre finns några spår av ursprunget i nollspantet - från ca 20 graders bottenvinkel till ungefär 8 grader på Anas Acuta. Det här är inte avsett som kritik av kajaken eller Geoff Blackford - den långlivade kommersiella succén hade i så fall sagt mer om mina fördomar än om kajaken.
Men ändå, hur skulle en modern omtolkning av Korneliussens kajak kunna se ut. De flesta av Blackfords justeringar är relevanta och det finns ingen anledning att inte göra detsamma nu. Jag höjde relingen för att göra plats för ben och fötter - få av oss skulle sitta bekvämt med spikraka ben, en knapp centimeters marginal över knäna och 90 grader i höften utan svankstöd (jag skulle, efter 5 år i Black Pearl, men den här kajaken är ritad för att passa mer än mig). Jag höjde stävarna en aning men inte mer än att relingslinjen behåller det mesta av den lågmälda elegansen från Illorsuitkajaken (jag värderar vackra linjer mycket högt, högre än mycket annat) - och förstås för att undvika onödigt vindfång i stävarna. Jag planade också ut botten men inte riktigt så mycket som på Anas Acuta. Anledningen till att inte behålla de 20 gradernas bottenvinkel är främst att det hade tvingat upp sitsen - och därmed också däcket - och försämrat stabiliteten.
På Grönland utvecklades kajakerna för övrigt på liknande sätt - mot längre vattenlinje och flackare bottenvinkel, vilket gav snabbare och rymligare kajaker på bekostnad av lite manöverbarhet. Alternativt utvecklades kajaker med extremt lågt fribord för rolltävlingar (den tradition där min Black Pearl hör hemma).
Så i slutändan blir min Nanoq, ritad 2015, en kusin till Anas Acuta - med lite personligt stuk. Lite längre vattenlinje, eftersom fart var en av de saker jag saknade, lägre stävar, som jag hoppas skall underlätta för paddlare i hård vind (även om Anas Acuta fungerar bra i det avseendet), och lite lägre däck - alltfler paddlare upptäcker komforten och kontrollen när man slipper onödig volym i sittbrunnen (men observera att detta ändå är en förhållandevis rymlig sittbrunn - letar du efter en tajt sittbrunn är nog Black Pearl ett bättre val, liksom Njord, Frej och Hunter). Jag hoppas också att min tolkning av Illorsuit kommer att röra sig lite mjukare i krabb sjö och att den surfar minst lika bra som Anas Acuta. Och inte minst - jag tonade ner bananformen. (Men gillar du bananer så finns ju Anas Acuta kvar ;-)
Min tolkning av Illorsuitkajaken i glasfiberlaminat
...uppdaterad till trä/epoxy:
...och till S&G
Är då min konstruktion en Illorsuitkajak? Nej knappast. Utseendet är inspirerat av Illorsuitkajaken, eftersom jag gillar de harmoniskt vackra linjerna - men skrovformen och de hydrodynamiska egenskaperna är moderna, effektiva och lämpade för en helt annan verklighet än säljakt i Discobukten för 60 år sedan.
Men skulle det då inte varit intressant att göra en trogen kopia av Illorsuit? Jo, absolut, och det har gjorts åtskilliga gånger både som ribb-och-duk-kajaker, ocjh i plywood, av och för intresserade byggare. Men som produktionskajak; nej! Jag tror att de flesta potentiella köpare hade tittat nyfiket på de exotiska formerna, men sedan gått vidare till mera bekanta modeller...
Är du intresserad av mer bakgrundshistoria, har Ken Taylor en mycket läsvärd blogg om sin Grönlandsresa.
Titta också på Harvey Goldens mycket exakta och välutrustade replikbygge.
...och namnet då?
Ja, jag önskar jag hade haft en djupsinnigt finurlig förklaring till namnet, men Nanoq kom till mest för den grönländska anknytningen (Nanoq är isbjörn på grönländska), för att det ligger bra i munnen, och vad jag vet inte betyder något uppseendeväckande eller tvetydigt på andra språk – och för att det antyder någon sorts gemenskap med Alleq.
