Nyhetsarkivet
Nyheter från november 2010
den 29 november 2010 (Black Pearl, Sjösättning), 4 kommentarer
...sista detaljerna på plats
Jonas har byggt en Black Pearl hos Petrus i Tranås – en snygg och välbyggd Pärla i plywood, lackad ljust isblå och försedd med skädda från Kajaksport och svarta reflexlinor.
Läs hela notisen med kommentarer
den 24 november 2010 (Najad), 0 kommentarer
Hej, har nu byggt min andra Najad som är klar för sjösättning, doppet får vänta till våren, under tiden får jag fortsätta med BP:n som trevligt hobbyarbete.
mvh
Torbjörn
Läs hela notisen med kommentarer
den 19 november 2010 (paddling), 4 kommentarer
Tidigare länkade jag till en video där Warren Wlilliamson roar sig i Deception Pass. I den här nya videon är förhållandena betydligt tuffare – 10 m/s mot 6,6 knops ström (filmat från land den här gången – bron skakade för mycket i vinden!). Men Warren är en av världens skickligaste hårdväderspaddlare och har inga problem. Klicka på bilden, titta och njut...(knappt 8 minuter – och stäng av ljudet)
Läs hela notisen med kommentarer
den 16 november 2010 (Hunter, Sjösättning), 0 kommentarer
I söndags överlämnade Petruskajak en nybyggd Hunter till Håkan Langly från Tjörn. Kajaken är elegant motivlackad av Tord Bergdahl – en isbjörn bland isflak på "motorhuven". Bilder och mer information på Petruskajaks sajt.
Läs hela notisen med kommentarer
den 15 november 2010, 1 kommentarer
Känner du dig mer hemma med virknål än med hammare och såg? Då finns kanske räddningen på Doting on Doilies – en kanot att virka ihop alldeles själv:
Nej, någon ritning tillhandahåller jag inte...
(tips från Sassa)
Läs hela notisen med kommentarer
den 11 november 2010 (Black Pearl, Grönlandspaddel, SOF), 3 kommentarer
För ett tag sedan fick jag ett mail från Bill Bremer (Lumpy Paddles i USA) – han får en hel del förfrågningar från Sverige om grönlandspaddlar, men tycker det blir dyrt och komplicerat att skicka en i taget paddel över Atlanten : "Finns det då ingen som säljer bra grönlandspaddlar i Sverige?
Jodå, det finns några få som säljer färdiga grönlandspaddlar men ingen som verkar ha gjort något djupare intryck på marknaden. Av de jag provat och känt på hittills är det knappast någon jag skulle välja istället för de jag gör själv vid hyvelbänken – med undantag för Saras Blacklight i kolfiber.
Martin Nissens Greenland Paddles i trä är förstås mycket välgjorda och fungerar utmärkt. Men Martin och jag inte riktigt överens om proportionerna skaft/blad.
Andra jag testat har varit tunga och/eller olämpligt formade kanter och spetsar (som plaskar och skvätter).
Det är kanske dags för en uppdatering av erfarenheterna. Jag tar gärna emot tips om någon har köpt en riktigt bra paddel. Det måste väl finnas?
Bill har också byggt ett par snygga Black Pearl i SOF-version (skin on frame):
Läs hela notisen med kommentarer
den 2 november 2010 (böcker, läsning), 6 kommentarer
Har du inte läst "Shantaram" av Gregory David Roberts – gör det. Nu!
Jag minns inte när jag senast läste något så gripande och involverande. Boken har viss bakgrund i författarens eget liv: 1978 dömdes Roberts till nitton år i fängelse efter en rad rån under heroinpåverkan. 1980 gjorde han en ovanligt fräck rymning i fullt dagsljus över muren från en "rymningssäker" anstalt, och blev Australiens mest eftersökta brottsling under det kommande decenniet.
Efter irrfärder via Nya Zeeland till Asien, Afrika och Europa gick han slutligen under jorden i Bombay. Under åren där blev han motvillig barfotaläkare i slummen, passförfalskare, svartabörshaj, vapensmugglare och hantlangare åt en av de mera färgstarka falangerna av den indiska maffian.
Shantaram är en storslagen, förtrollande berättelse om överfulla slumområden och lyxhotell, romantik och fängelsebrutalitet, gänguppgörelser och Bollywoodfilmer, andliga gurus och råa maffiakrig. Det blir till en tät väv av oförgömliga människor, spektakulära äventyr och ångande djupdykningar i indisk kultur.
Den makalösa boken kan läsas som en intensiv triller likaväl som en imponerande välskriven meditation över gott och ont, en medryckande berättelse om en man som förlorat allt: hem, familj, sin själ – men återfinner sig själv där han minst anat det.
Boken liknar ingenting jag läst tidigare. Den är större, djupare, mera omfattande, mera kraftfull – ett storverk i alla avseenden med sina drygt 900 sidor. Man tappar fotfästet och sveps med. Den är svårt att sluta läsa och den lämnar mig i djup saknad. De böcker jag försökte fortsätta med, kändes futtiga – det behövs en läspaus för att kunna lägga Shantaram bakom sig...
Läs hela notisen med kommentarer
